Konflikter och konfliktlösning- vilken roll har du? 

Konflikthantering är något jag som lärare, ibland kan känna att jag borde ha fler högskolepoäng i än vad jag har i mina ämnen. Frågan är hur effektiv och långsiktigt min konflikthantering är med eleverna? Konflikterna tycks ju återkomma om och om igen.

Jag antar att fler med mig många gånger suttit tillsammans med elever och ”rett” i konflikter och när du är klar kan du konstatera att det mest var du som talade till sura munnar med eller i värsta fall fortfarande stridslystna individer som är redo att åter ge sig in i konflikten, oftast lyckas man lösa konflikten där och då. Men vi kan konstatera att konflikthantering och konflikter kan röra om i schemat och uppta stor tid av planerade undervisningen du sett fram emot att få bedriva.

Vi måste också konstatera att konflikter är oundvikliga och det vore nästintill oroväckande om konflikter inte uppstår när vi umgås så tätt, så många, med så många olika viljor och förutsättningar, hela dagarna. Efter en utvärdering (Malin Gärds tar upp detta i sitt senaste blogginlägg) konstaterade vi på Solviksskolan att vi kände behovet av att minska storleken på konflikterna, helst antalet och därmed också tiden som tas från undervisning till konfliktlösning. Utifrån det fann vi materialet bråka smartare som vi ansåg hade en arbetsgång som vi kunde använda oss av i alla stadier på skolan.

Malin skriver om grunden i materialet, att förstå sig på de grundläggande känslor som vi människor har och uttrycker. Det som sedan följer är ett omfattande arbete kring konflikthanteringsstilar och det är det hela materialet bygger på att:

• förstå att man alltid tar på sig en roll i en konflikt

• alla roller är tillåtna och ingen av dessa är fel

• utifrån konfliktlösning och reflektion kunna se att en annan konflikthanteringsstil kanske hade löst konflikten på ett annat sätt, med fokus på ett sätt där alla får känna sig tillfreds med lösningen

Vad menar man då med konflikthanteringsstilar? Jo i materialet har man låtit olika djur få representera olika stilar man antar vid en konflikt. Man håller sig till 5 olika djur och dessa representerar då en varsin konflikthanteringsstil:

• Draken- skriker och kämpar för sin sak

• Strutsen- undviker konflikt

• Kameleont- anpassar sig så att andra är nöjda

• Kissemiss- vill kompromissa

• Uggla- vill samarbeta

Vad kommer teorin om konflikthanteringsstilarna ifrån?

Konflikthanteringsstilarna (conflict management styles) identifierades av Thomas & Kilmann som lanserade teorin 1974. Sedan dess har de använts flitigt vid utbildning i konflikthantering, hantering av konflikter och vid grupp- och individutveckling. En hel del vetenskapliga artiklar har skrivits där samarbetskulturer och branscher undersöks utifrån konflikthanteringsstilarna. Thomas och Kilmann har utvecklat ett test där man kan få reda på sina mest framträdande stilar. Liknelsen med djur förekommer ofta vid utbildning för både barn och vuxna.

(Källa: Bråka smartare - Medlingscentrum)

Ett grundläggande arbete i att identifiera konflikhanteringsstilarna, lära känna dem och förstå vilken stil man själv har haft vid olika konflikter, är första steget i denna del.

När vi bekantat oss med konflikthanteringsstilarna med hjälp av olika påhittade, men igenkännbara, situationer där man får reflektera över när de olika konflikthanteringsstilarna fungerar bra och när de fungerar mindre bra, så är det dags att öva oss i mer verkliga situationer. Här låter man eleverna titta tillbaka på konflikter de varit delaktiga i och vilken roll de antog, man låter dem också fundera på: finns det någon roll som hade varit bättre lämpad under konflikten?

Jag undervisar idag en 6:a som snart ska till vidare stadier men det ska bli spännande att få se hur våra lågstadieelevers konflikthantering blir präglade av denna metod på längre sikt.

Funderingar:

• Har ni några framgångsfaktorer i smart konflikthantering som hela skolan använder?

• Undervisar ni i konflikthantering?

Maria Friberg

Solviksskolan