Här lyfter vi fram resultatbilden
Resultat förskola
Förskolan är ingen resultatbaserad verksamhet vad gäller kärnuppdraget. Det inte finns inga nationellt definierade nyckeltal som är verksamhetsspecifika. Det innebär att det är svårt att tala i termer av konkreta mätbara resultat i förskolan.
BEDÖMNING
Det senaste året arbetar förskolorna med bedömning enligt följande: Med utgångspunkt i observationer och pedagogisk dokumentation leder förskolläraren arbetet med bedömning av de aktiviteter som arbetslaget har genomfört och vad de har bidragit till för barngruppens förändrade kunnande.
Mätintervallen är densamma som i Förskolebarometern: Ingen effekt (1-2) Effekt (2-3) Stor effekt (3-4). På så sätt kan den enskilda förskolan jämföra upplevelsen hos vårdnadshavare jämfört med föresatsen hos förskolepersonalen.
Det här är ett sätt att mäta progression, men resultaten är adekvata endast på den aktuella förskolan. Att sammanställa resultatet på aggregerad nivå saknar relevans, eftersom det handlar om mätning av lokala arbetsprocesser.
UPPLEVELSE
Svaren från vår kommunövergripande enkät Förskolebarometern är ett kvantitativt jämförelseunderlag. I enkäten som genomfördes april 2019 får vårdnadshavare svara på en skala från 1 till 4, där 1 är ett negativt värde och 4 positivt.
NÄMNDSMÅL
Vårdnadshavares upplevelse av att undervisningen genomförs så att den stimulerar barns lärande och utveckling. Vi ser positiv upplevelse hos vårdnadshavare att undervisningen genomförs så att den stimulerar barns lärande och utveckling
Resultat: Vårdnadshavare 3,7, vilket är inom mätintervall 3-4.
Vårdnadshavares upplevelse av barns trygghet i förskolan. Vi ser positiv upplevelse hos vårdnadshavare kring trygghet
Resultat: Vårdnadshavare 3,8, vilket är inom mätintervall 3-4.
Av enkäten att döma upplever vårdnadshavare förskolan som en mycket trygg miljö för barnen, som trivs och mår bra. I fritextsvaren för enkäten noteras många positiva kommentarer om ”fantastiska pedagoger” och nöjdhet med den verksamhet som bedrivs.
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Medarbetarna är nyckeln till framgång. En grundsyn är att om medarbetarna har det bra, har barnen i förskolan det bra. I medarbetarundersökningen som genomfördes 2019 framkom:
Medarbetarna inom förskolan har högt medarbetarengagemang. I kommunens medarbetarundersökning hamnade det totala medarbetarengagemanget på 3,6 av 5.
Uppdelat i olika segment noteras även att medarbetarna känner hög meningsfullhet och delaktighet samt har bra relation till sina kollegor.
Arbetsplats och verktyg indikerar förbättringsområden kring framförallt digital utrustning och ändamålsenliga lokaler. Medarbetarna upplever i viss mån begränsad autonomi och hög arbetsbelastning.
Rektorerna i förskolan har ännu högre medarbetarengagemang där det totala värdet är 4,1/5. Rektorerna upplever mycket hög grad av meningsfullhet och delaktighet och riktigt bra värde får även vårt så kallade ”kulturarbete”, alltså relationen till bland annat kollegor.
Noteras bör känslan av hög arbetsbelastning och hälsoaspekten. I viss mån upplevs bristfällighet kring segmentet Arbetsplats och verktyg. Här noteras önskemål om bättre stödfunktioner inom exempelvis ekonomi, IKT och HR.
EKONOMI
Förskolorna prognostiserar budgetbalans för 2019. Rektorerna har bemannat utifrån sin budgettilldelning. Enskilda förskolor har haft svårigheter att nå budgetbalans, skälet till detta är (som oftast) barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna har alltså tvingats att sätta till resurser för enskilda barn för att leva upp till skollag och läroplan utifrån alla barns rätt till det stöd som behövs för att utvecklas och må bra.
Förvaltningens kulturarbete, tillsammanskapet, har gjort att det på aggregerad nivå råder budgetbalans.
Resultat grundskola
Grundskolorna har elevernas kunskapsutveckling och lärande i fokus. Man fokuserar på utveckling av undervisningen och att skapa förutsättningar för elevernas lärande.
På våra grundskolor möts eleverna av höga och realistiska förväntningar som motiverar till ansträngning. Eleverna vet vad som förväntas av dem i lärandesituationen. De möts ofta av liknande undervisningsupplägg över årskurs- och ämnesgränserna. Detta bidrar till att minimera elevernas upplevda skolstress.
Svaren från vår kommunövergripande enkät Miljö för lärande och utveckling utgör ett kvantitativt dataunderlag inför bedömningen av miljön för lärande och utveckling. I enkäten som genomfördes februari 2019 får elever och vårdnadshavare svara på en skala från 1 till 4, där 1 är ett negativt värde och 4 positivt.
NÄMNDSMÅL
I grundskolan är barn och elever trygga
- Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan Målvärde mätintervall 2-3 - resultat 3,5
- Vårdnadshavares upplevelse av elevens trygghet i grundskolan Målvärde mätintervall 2-3 - resultat 3,3
Vårdnadshavare i grundskolan är nöjda med inflytande och utvecklingssamtal
- Vårdnadshavarna upplever ett gott samarbete med skolan Målvärde mätintervall 2 -3 - resultat 3,6
- Vårdnadshavarna upplever att det vid utvecklingssamtalet ges tillräcklig information om elevens kunskapsutveckling Målvärde mätintervall 2-3 - resultat 3,1
Grundskolan är likvärdig och utvecklar alla elevers kunskaper så långt som möjligt
- Behörighet nationellt program på gymnasiet Målvärde 100 % - resultat 95,3 % (98,5 %)
- Meritvärde Målvärde 250 p - resultat 262 p (268,4 p)
- Minst betyget E i alla ämnen Målvärde 92 % - resultat 93,6 % (96,8 %)
Resultaten inom parentes är när utan de nyanlända eleverna
Det är främst avsaknaden av betyget E i svenska, matematik eller engelska som bidrar till att alla elever inte uppnår behörighet till nationella program på gymnasiet.
Vi ser i tabellen nedan att skolorna bedriver ett effektivt arbete med tillgängliga lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd för elever med olika typer av svårigheter såsom exempelvis ADHD, dyslexi och koncentrationssvårigheter. För att nå nämndsmålet 100% behörighet till gymnasiet behöver detta arbete ytterligare utvecklas. Ett led i det är införandet av en kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Den kommer förutom anpassat stöd till eleverna som placeras i gruppen frigöra specialpedagogiska resurser ute på skolorna vilket ytterligare kommer gynna alla elevers möjlighet att nå behörighet till gymnasiet.
TIDIGA INSATSER
Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Det är på nationell nivå vanligare att särskilt stöd ges till de äldre eleverna. Detta gäller inte för skolorna i Lomma kommun, där det procentuellt är fler elever i årkurserna 3 och 6 som får extra anpassningar och särskilt stöd än i årskurs 9.
POJKARS RESULTAT
För eleverna i årskurs 9 har skillnaden i meritvärde, behörighet och nå alla mål mellan pojkar och flickor minskat sedan läsåret 2017-2018. Pojkarnas resultat är lägre än flickornas på alla grundskolor. Redan på de nationella ämnesproven i årskurs 3 har flickor bättre resultat än pojkar. Flickorna har högre betyg än pojkarna i alla ämnen. Minst är skillnaden i idrott och hälsa och matematik. Störst är skillnaden i bild och hem- och konsumentkunskap.
Skolorna beskriver i sina kvalitetsrapporter en medvetenhet hos lärarna kring pojkar och flickors olika behov och hur man i undervisningen och bedömningssituationer tar hänsyn till det, exempelvis genom möjligheten att välja redovisningsform.
NATIONELLA PROV
Årskurs 3
Flickor årskurs 6
Pojkar årskurs 6
Flickor årskurs 9
Pojkar årskurs 9
Andel (%) elever med lägre, lika eller högre provbetyg jämfört med terminsbetyg vårtermin årskurs 6
Andel (%) elever med lägre, lika eller högre provbetyg jämfört med terminsbetyg vårtermin årskurs 9
Flickor i årskurs 9 får i större utsträckning än pojkar ett högre slutbetyg än provbetyg i engelska och matematik. Trenden från tidigare år att eleverna får lägre slutbetyg i engelska i förhållande till provbetyget kvarstår för pojkarna medan flickornas slutbetyg i engelska nu likt matematik och svenska är högre än provbetyget.
När läraren sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Provet ska dock inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen. Detta stöds av att vi ser en minskad skillnaden mellan provbetyg och ämnesbetyg från höstterminsbetyg till slutbetyget, men där finns fortsatt en skillnad.
LIKVÄRDIGHET
Det är generellt små skillnader mellan grundskolorna. Detta visar sig exempelvis genom att ingen av grundskolorna genomgående har ett högre betygsutfall åk 9 i alla ämnen än någon annan skola. Detta syns även på nationella prov åk 9 och åk 6 och i betygsutfallet åk 6. Jämförelse av utdelade betyg årskurs 6 visar också på små skillnader mellan skolorna. Betygsutfallet för elever i årskurs 6 är generellt något högre på de skolor som inte har högstadium.
Att betygsutfallen i de enskilda ämnena och på de nationella ämnesproven varierar mellan grundskolorna ger ett bra underlag för att lära av varandra i de övergripande ämnesgrupperna.
PROGRESSION
Progressionen av elevernas meritvärden från årskurs 7 till årskurs 9 har varit konstant mellan åldersgrupperna de senaste åren. Skolorna arbetar för att eleverna ska få både hög progression och hög prestation i sitt lärande. Det är små skillnader i elevernas progression mellan de olika skolorna. Den skillnad som finns förklaras av nyanlända elever som flyttar in under högstadietiden.
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Medarbetarna i grundskolan har ett högt medarbetarengagemang. I kommunens medarbetarundersökning hamnade det totala medarbetarengagemanget (sammanlagt värde) på 3,8 av 5.
Uppdelat i olika segment noteras att medarbetarna känner hög meningsfullhet och delaktighet samt har bra relation till sina kollegor.
Arbetsplats och verktyg indikerar förbättringsområden kring framförallt att arbetsplatsen är fri från störande inslag som markant försämrar arbetsförmågan.
Rektorerna i grundskolan har ett medarbetarengagemang där det totala värdet är 3,9/5. Rektorerna upplever mycket hög grad av meningsfullhet och delaktighet.
Särskilt bör noteras känslan av hög arbetsbelastning, där rektorerna i allt för hög grad inte upplever sig kunna bli färdiga med sina uppgifter i tid. Kopplat till arbetsplats och verktyg uttrycks önskemål om bättre stödfunktioner inom exempelvis ekonomi, IKT och HR och samarbete med övriga förvaltningar.
Barn och elevers mående
BARN OCH ELEVERS MÅENDE
Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande i förskola och skola är väldokumenterat i forskning och beskrivs som dubbelriktat. Det innebär att barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa är viktiga faktorer för deras förutsättningar i lärandet. Med andra ord: Om eleverna mår bra så är det lättare att lära sig. Dubbelriktningen innebär också att när eleverna lär sig så kan det bidra till hälsa och välbefinnande.
FOLKHÄLSORAPPORT BARN OCH UNGA I SKÅNE, 2016
Enligt folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan och går lägre ner i åldrarna. Andelen elever i Lomma (700 elever) som anger att de haft minst två besvär (psykiska eller somatiska) mer än en gång i veckan det senaste halvåret är: bland pojkar 17 % (åk 6), 30 % (åk 9) och 24 % (gy 2) och bland flickor 41 % (åk 6), 51 % (åk 9) till 70 % (gy åk 2). Ökningen är störst bland flickor, med 29 procentenheter från åk 6 till gy åk 2. Andelen elever i Lomma som anger att de är stressade av skolarbetet är totalt större än i övriga kommuner i Skåne.
RESULTAT LOMMA KOMMUN
I kommunens ANDT-enkät (Alkohol, Narkotika, Droger, Tobak) svarar elever i år 7 och 8 även på frågor om ohälsa. På frågan ”Upplever du ofta någon form av stress eller dåligt mående?” Bland de tillfrågade är andelen som svarat ja 59 % i åk 7 och 75 % i åk 8.
Av de elever som kuratorerna på högstadiet träffat under läsåret anger de att 7,3% är drabbade av någon form av psykisk ohälsa. Av de elever som skolsköterskorna träffat på högstadiet under läsåret anger de att 12% är drabbade av någon form av psykisk ohälsa.
Elever i årskurs fem har under våren blivit intervjuade utifrån frågeställningarna
- Vad gör dig stressad
- Vad får dig att må bra
Det som framkommer handlar om förmågan att hantera tidspress, prestationskrav och livets upp- och nedgångar. De lyfte också vikten av relationer till både vuxna och kamrater som en viktig faktor för välmåendet.
I rapporten för Lärande och utveckling sticker två svar ut som negativa.
- Hur är studiekoncentrationen i din klass
- Känner du dig stressad av skolarbetet
På fråga om studiekoncentration är värdet 2,8 (skala 1-4) och på frågan om stress i skolarbetet är värdet 2,1 (skala 1-4). Rapportens analys ger en tydlig bild av upplevd skolstress hos eleverna (mellanstadiet 2,7, högstadiet 2,1).