STRUKTUR SOM SÄKERSTÄLLER EN GOD LÄRMILJÖ

Det framkommer av rektorernas analyser att avgörande för elevernas måluppfyllelse är lärares förmåga att skapa god struktur för lärandet. Strukturen bidrar även till att eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem. I Kvalitetsrapporterna finns exempel på hur rektorerna på olika sätt har arbetat med att utveckla gemensamma ramar för struktur, t.ex att lektionerna börjar och slutar på samma sätt.

Enligt rektorerna bidrar strukturen till att eleverna har blivit mycket lugnare, de vet vad som förvänta av dem och kommer igång direkt med sina uppgifter. Vidare menar rektorerna att tydlighet kring innehållet under lektionerna bidrar till att eleverna känner ökad meningsfullhet och delaktighet.

Forskning pekar på att elever som är väl förberedda och har struktur och tydliga instruktioner lär sig mer och effektivare än elever som inte har denna information. (Grosin, Lennnart 2013).

SYNLIGGÖR LÄRANDET FÖR ELEVERNA

Det finns många olika sätt att arbeta med att konkretisera mål och kunskapskrav för eleverna och i rektorernas analyser nämns vikten av att bryta ned kunskapskraven till konkreta mål. Skolorna lyfter vidare fram att det upplevts positivt hos pedagogerna att få tänka och reflektera tillsammans. När lärare får tid att diskutera kunskapskrav, mål och innehåll i undervisningen, samt olika undervisningsmetoder, utvecklar man automatiskt varandra.

Hattie och Timperley (2007) har gjort en stor mängd studier rörande återkoppling och kommit fram till tre frågeställningar: ”Var är jag nu?” (feedback), ”Vad är målet?” (feed-up) och ”Hur ska jag komma vidare?” (feed-forward). Summerat kan sägas att det mest centrala är arbetet med att varje elev ska veta vet var den befinner sig kunskapsmässigt och medvetandegöra eleven om sin kunskapsutveckling.

ELEVERNAS LÄRANDE FÖLJS SYSTEMATISKT UPP

Av analyserna i kvalitetsrapporterna framgår vikten av att noga följa resultatutvecklingen så att insatser kan göras i god tid, innan det är för sent. Det råder heller ingen tvekan om vinster när alla medarbetare på skolan är involverade i arbetet med avstämningar och lärarna har tillgång till varandras bedömningar. Framgångsfaktorn är det gemensamma ansvaret för alla elever. I flertalet av Kvalitetsrapporterna lyfts även fram vikten av att elevhälsan är central i arbetet med avstämningar.

Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Av analyserna framgår vidare att rektorerna ser stora fördelar med kartläggningsmaterialet som är obligatoriskt att använda i förskoleklassen från och med 1 juli 2019. Det är på nationell nivå vanligare att särskilt stöd ges till de äldre eleverna. Detta gäller inte för skolorna i Lomma kommun, där det procentuellt är fler elever i årskurserna 3 och 6 som får extra anpassningar och särskilt stöd än i årskurs 9.

LÄRARENS LEDARSKAP I KLASSRUMMET

I rektorernas analyser går det att finna att ledarskapet i klassrummet är lärarens kunskap om grupprocesser samt att läraren har förmågan att hantera dessa. Den enskilde läraren har enligt rektorerna en avgörande betydelse för elevernas utveckling och lärande.

Framgångsrikt lärande kännetecknas enligt Hattie (2012) av att läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning. Ledarskap i klassrummet kan definieras som ett ledarskap där läraren är medveten om sitt eget beteende och sin egen förmåga att ta ansvar för det och att läraren kan hantera både elever som tar ansvar och elever som inte har förmågan att ta ansvar, (Wennberg och Norberg, 2011).

KOMMUNICERADE VÄRDEN

I rektorerna analyser framgår att det som har störst effekt på hur barn tillgodoser sig normer och värden är pedagogerna själva. De är viktiga förebilder som genom sitt förhållningssätt gentemot varandra visar vilka skyldigheter och rättigheter som finns i ett demokratiskt samhälle.

Om barnen inte förstår, vilken värdegrund vi har hos oss, då faller allt det andra. Genom samarbetet med hemmen bildas gemensamma normer. Genom sagor och lek lär barnen sig baskunskaper för livet, oavsett om det handlar om språkutveckling eller mer värdegrundsbetingad kunskap.

Rektorerna menar att värdegrundsarbetet ständigt behövs diskuteras och utvecklas. Att granska sitt arbetssätt och sitt förhållningssätt är nödvändigt om man ska hävda grundläggande värden.

Värdegrunden handlar om hur vi bemöter varandra och vilka värderingar vi har. Läroplanen lämnar dock ett tolkningsutrymme för varje enskild lärare, arbetslag och förskola att hantera. Detta medför att fostran i förskolan rymmer förutom en offentlig dimension även en personlig, det vill säga lärares personliga normer och värderingar, vilka inte med självklarhet sammanfaller med aktuella styrdokument (Emilsson Annette, 2008).

SAMSYN I VÄRDEGRUNDEN

De värderingar pedagogen bär med sig påverkar eleverna. I flera av analyserna av värdegrundsarbetet lyfter rektorerna fram att en framgångsfaktor är att arbetslaget baseras på en samsyn kring den gemensamma värdegrunden. Tydliga värderingar och normer inom arbetslaget gör att värdegrunden blir starkare i praktiken och påverkar elevernas normer och värden.

Av analyserna framgår att sammanhållna arbetslag bidrar till en trygg och lugn arbetsmiljö för eleverna. När lärare bildar ett lärarlag som är intakt under relativt lång tid ger detta stabilitet och trygghet.

ALLA ELEVER ÄR ALLAS ANSVAR

Det framkommer i rektorernas analyser om vikten av ett gemensamt ansvarstagande. Ett viktigt perspektiv av samverkan är mellan fritidshem och skola. Främst då planering av aktiviteter och temaarbeten kring normer och värden där fritidslärare och klasslärare använder sina respektive yrkeskompetenser på bästa sätt.

Arbetslagen arbetar målmedvetet med “tillsammansskapande” aktiviteter och att samarbetet mellan klasserna så att inte eleverna blir bundna vid sitt klassrum, sin lärare och sina klasskamrater.

ORGANISERAD LEK PÅ RASTERNA SKAPAR TRYGGHET

I Kvalitetsrapporterna framgår att lärare i fritidshem har stor betydelse för den organiserade rastverksamheten och det sociala samspelet bland eleverna. Aktiviteterna gör att eleverna kan skapa nya relationer samt lära sig de sociala koderna som används. Genom aktiviteterna lär sig eleverna turtagning, samarbete, visa hänsyn samt att våga samspela med andra elever från olika årskurser .

Allt fler skolor i Lomma kommun har valt att starta upp organiserade rastverksamheter. Detta stöds även av forskningen som menar att raster kan upplevas som en jobbig situation då eleverna behöver vistas i en ostrukturerad miljö. Rohlin (2011) skriver att skolgården kan vara en utsatt arena då området att vistas på är större än ett klassrum vilket gör det svårt att upptäcka allt som händer under rasten.

INDIVIDANPASSNING SKAPAR TRYGG INLÄRNINGSMILJÖ

Av analyserna framgår att det som har effekt på elevernas trygghet är när pedagogerna hittar de saker eleverna är bra på, förstärker dessa och bygger vidare på dem. Pedagogernas förmåga att skapa en god relation till eleverna bidrar till, förutom elevernas lärande och utveckling, en trygg och god skolmiljö.