EU:S NYCKELKOMPETENSER FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

För att säkerställa en kvalitativ riktning mot framtiden fokuserar verksamhetsdel förskola under perioden 2019 - 2024 EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, som vägvisare mot att nå såväl nämndsmål som att förbereda barnen i förskolan för framtiden.

De åtta nyckelkompetenserna är följande:

1. Kommunikation på modersmålet: förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter.
2. Kommunikation på ett främmande språk: som ovan, men innefattar även förmedlingskompetens (d.v.s. att sammanfatta, parafrasera, tolka eller översätta) och interkulturell förståelse.
3. Matematisk, vetenskaplig och teknisk kompetens: goda räknekunskaper, en förståelse av naturens värld och förmåga att tillämpa kunskap och teknik på uppfattade mänskliga behov (t.ex. medicin, transport eller kommunikation).
4. Digital kompetens: säker och kritisk användning av informations- och kommunikationsteknik för arbete, fritid och kommunikation.
5. Lära att lära: förmågan att effektivt hantera sitt eget lärande, antingen enskilt eller i grupp.
6. Social och medborgerlig kompetens: förmåga att delta ändamålsenligt och konstruktivt i sitt sociala liv och arbetsliv och engagera sig i aktiv och demokratisk delaktighet, i synnerhet i samhällen med allt större mångfald.
7. Initiativförmåga och företagaranda: förmågan att omsätta idéer i handling genom kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och hantera projekt.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer: förmågan att uppskatta den kreativa betydelsen av idéer, upplevelser och känslor i ett antal medier, t.ex. musik, litteratur, visuell konst och scenkonst.

FRAMTIDEN ÄR DIGITAL

Morgondagens medborgare, barnen, kommer att möta och verka i en på många sätt helt annan värld än den som vi idag för vår tillvaro i. Digitaliseringen och teknikutvecklingen förändrar samhället i rasande fart. Det lokala och globala tenderar att verka i symbios för medborgarna, oavsett var de befinner sig. Lomma kommun är en geografisk plats i världen, men också ett epicentrum för interaktion med hela övriga världen.

Förmågan att hantera digital informationsteknik är alltså av mycket stor betydelse för att klara de krav som samhället ställer. Det är en rättvisefråga att alla barn, oavsett tillgång till datorer i hemmen, får möjlighet att lära sig nyttja digitala hjälpmedel och använda dem i ett pedagogiskt sammanhang, för kommunikation och digital informationssökning. Förskolans reviderade läroplan tydliggör uppdraget att ge barnen adekvat digital kompetens.

Arbetet i förskolorna ska genomsyras av modern teknik och med hjälp av den synliggöra lärprocesserna och ge barnen hjälp att utvecklas maximalt.

Uppföljning och utvärdering sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och genomförs med rektorer tillsammans med IKT-pedagoger och utvecklingsledare.

Varje rektor har i uppdrag att digitaliseringssatsningen sker i samklang med läroplan och behov som för närvarande råder i den aktuella verksamheten. Processorienterade samtal i fokusgrupper på varje förskola är ett sätt att hålla progressionen vid liv.

PLANER

Det finns en digitaliseringsplan för förskolan som sträcker sig mellan åren 2019 - 2027 och en verksamhetsplan som löper mellan åren 2019 - 2024. Planerna är levande dokument som revideras efter de aktuella behoven, nämndsmålen och förutsättningarna.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER

Kvalitetsmässigt höjer vi verksamheten från att vara konsumenter till att aktivera våra barn till att bli producenter. Genom att på ett naturligt sätt ta del av värden och omvärlden i en digital lärmiljö på barnens och läroplanens villkor.

LIKVÄRDIGHET

De reviderade rutinerna för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen ger förutsättningar för en likvärdig utbildning i Lomma kommun. Rektorerna får dessutom resultatdata i det systematiska kvalitetsarbetet och underlag för beslut kring insatser som behöver vidtas för att alla elever ska utvecklas så långt möjligt i förhållande till kunskapsmålen.

DET KOMPENSATORISKA UPPDRAGET

För att nå nämndsmålet 100% behörighet till gymnasiet behöver arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ytterligare utvecklas på grundskolorna. Ytterligare ett led i det kompensatoriska uppdraget är införandet av en kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Den kommer förutom anpassat stöd till eleverna frigöra specialpedagogiska resurser ute på grundskolorna vilket ytterligare kommer gynna alla elevers möjlighet att nå behörighet till gymnasiet.

Det finns ett stort behov av att utöka och utveckla verksamheten för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver för att utvecklas maximalt i förhållande till målen. Verksamheten behöver också kompletteras med stödjande insatser som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget, vilket blir extra viktigt när lösningarna framgent primärt måste ske på hemmaplan.

NATIONELLA DIGITALISERINGSSTRATEGIN

Regeringen beslutade 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Det övergripande målet i den nationella strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås.

Fokusområdena är:

• Digital kompetens för alla i skolväsendet
• Likvärdig tillgång och användning
• Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Varje fokusområde innefattar ett huvudmål och flera delmål som ska uppnås till 2022.

Med utgångspunkt i digitaliseringsstrategin arbetar grundskolan med frågeställningen: Hur bidrar vi i Lomma kommun till att Sveriges elever blir bäst i världen på IT?