Svenska 1-3

CENTRALT INNEHÅLL

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    • Använda "sagomattan" för att få syn på strukturen i en berättelse. Planera egna berättelser utifrån sagomattan. Här kan du läsa mer om hur ett upplägg med sagomattan kan se ut.
    • Gör en digital bok med t.ex. Bookcreator (iPad). Du kan skapa t.ex. faktaböcker, sagoböcker eller boken om mig. Klassen kan gemensamt göra klassens bok som publiceras i slutet av terminen.
    • Läs gemensamt en serietidning och diskutera dess uppbyggnad och struktur. Skapa sen egna serietidningar i klassen som ni sätter samman till ett häfte.
    • Använd någon av alla skapa-serier-appar som finns, t.ex. Strip Design eller Comic Life där man kan lägga in egna bilder och lägga till pratbubblor och bildtexter för att skapa en serietidning.
    • Skapa enkla animeringar utifrån ett bildmanus för att berätta en text, t.ex. stop motion.
    • Skapa en animerad berättelse/teater med eget tal. Många appar har färdiga miljöer och karaktärer som du lätt skapar en digital berättelse av, t.ex. Puppet Pals (som du kan läsa om här) och Toontastic.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    • Läs en digital text. Försök förstå och eventuellt hitta fel. Läs sedan samma eller en annan text utskriven på papper. Jämför.
    • Använd delade dokument i Google och låt eleverna kommentera varandras texter utifrån givna kriterier.
    • Bearbeta en digital text enligt följande: Sätt passande rubrik och visa att det är en rubrik grafiskt (formatering). Sätt ut skiljetecken och stor bokstav. Dela in texten i stycken. Klistra in en passande bild. Läs mer på sidan Sekvensbilder.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    • Använd appar där eleverna kan öva på att forma bokstäverna, t.ex. ABC writer.
    • Använd dator eller iPad för att skriva texter.
    • Skriv texter i Google Dokument eller annat ordbehandlingsprogram. Använd Appwriter som stöd.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
    • Låt eleverna redovisa något vardagsnära (t.ex. hur ett datorspel fungerar) med olika tänkta mottagare (mormor, mamma, ens lärare, bästa kompisen). Presentationen kan filmas för att sen användas som utgångspunkt i diskussioner om hur man medvetet och omedvetet anpassar sitt språk och sina manér beroende på mottagare.
    • Jobba med Google Presentationer eller dylikt och låt eleverna göra egna presentationer med bilder och prat.
    • Låt eleverna öva in en berättarröst till en kortare filmsnutt eller trailer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
    • Låt eleverna göra enkla instruktioner till hur man t.ex. kommer igång med favoritspelet eller annan digital tjänst i elevernas närmiljö. Låt eleverna testa varandras instruktioner.
    • "Programmera" varandra. Skapa instruktioner med text och bild som sen ska utföras av en kompis såsom t.ex. gå tre steg framåt, snurra runt, sträck händerna över huvudet. Jämför resultaten med instruktionerna.
    • Skapa egna soloäventyr där eleverna skriver korta scener med valmöjligheter som sätts samman till en bok. T.ex. "om du går åt höger gå till sidan 17, om du går till vänster gå till sidan 37".
    • Skriv stafettberättelser i Google dokument, där x antal elever delar ett dokument och där varje elev har uppgiften att skriva vidare på berättelsen kapitelvis. Hela gruppen ansvarar för att rätta stavfel, meningsbyggnad och liknande.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
    • Gör en digital sagobok med t.ex. Bookcreator (iPad).
    • Läs en gemensam berättelse. Rita en bild efter varje kapitel/avsnitt. Scanna in och sätt ihop till ett bildspel. Återberätta historien med hjälp av bilderna.
    • Se ett kortare filmklipp eller trailer och skriv, ensamt eller gemensamt , ett manus i efterhand.
    • Klipp ut en massa bilder från kataloger eller tidningar och ge barnen fyra var som ska organiseras i en serie och hittas på en handling till som sen redovisas vid tavlan eller enskilt. Du kan även tilldela eleverna bilderna digitalt som sen ska arrangeras i t.ex. Power Point eller Google Presentationer. Låt inte eleverna välja bilder själv.
    • Skapa film med t.ex. iPad. Skriv manus, filma och redigera. Publicera gärna filmerna på nätet.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
    • Skapa gemensamt med barnen en klassblogg eller ännu lättare en Google Site där
    • Granska en faktasida för barn, t.ex. unga fakta. Hur ser strukturen upp? Vad gör egentligen en länk? Finns bilder? Varför rör vissa bilder på sig (syftet)? Finns det bildtext? Finns det rubriker? I vilken ordning tittar man på sakerna på en sida? Finns det störande moment? Finns det reklam - och i så fall vilken reklam?
    • Översätt ert soloäventyr till en digital tjänst (t.ex. Google sites) med länkar till de olika möjliga händelseförloppen.

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
    • Smileys. Vad betyder de egentligen? Varför har vi smileys? Gör en ordlista med de symboler som barnen använder oftast. Jämför smileys på olika smarta telefoner/märken. Vilken smiley ser gladast ut och hur glad är man egentligen på de olika nivåerna.
    • Rita en egen smiley och förklara vad den betyder och när den ska användas.
    • Gör sedan en undersökning där vuxna får gissa utifrån era uppgifter.
    • Vilka internetrelaterade ord kan eleverna? Samla den i en tankekarta och försök tillsammans förklara dem. Gör en Google-presentation med bilder och förklaringar. Eleverna förklarar sedan för varandra med hjälp av presentationen.
  • Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
    • Diskutera riskerna för missförstånd när man använder smileys och symboler. Hur kan eleverna försäkra sig om att mottagaren förstår? Vad tycker eleverna om texter utan smileys? I vilka sammanhang är det bra om man INTE använder smileys?
    • Diskutera fram hur eleverna vill att de ska bete sig mot varandra i klassrummet, på rasterna och på nätet (även spel). Jämför sedan listorna och diskutera utifrån värdegrunden.
    • Använd Statens Medieråds lärarhandledning Nosa på Nätet som innehåller mycket matnyttigt. Handledningen innehåller fakta om barnens datoranvändning blandat med praktiska övningar och förslag på samtal, lekar och aktiviteter. Materialet i lärarhandledningen kopplas tydligt till skrivningar i Lgr 11.
    • I Statens Medieråds skrift Jag <3 internet finns det en hel del matnyttigt. Materialet är för årskurs 4-6 men en del ska nog gå att använda även i de lägre åldrarna.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
    • Hur söker man i en bok? Hur söker man på nätet? Vad är Google (en sökmotor) och vad gör den (samlar sidor som matchar din sökning)? Vad är en länk?
    • Använd Statens Medieråds bok och arbetsmaterial Superundersökarna. Superundersökarna är en sagobok om källkritik för barnen. Den handlar om Emma och hennes nyfunne vän Snytkorven. Berättelsen ingår i paketet "Nosa på nätet – De första stegen mot ett vaket nätanvändande" som tagits fram i samverkan med Skolverket.
    • URs serie Hur vet du det? innehåller mycket matnyttigt i arbetet med källkritik för de yngsta. Lärarhandledning finns att tillgå.