Jag blev år 2004 lite fundersam kring hur vetenskapliga resultat tas fram och förmedlas till experter och allmänhet. Min läkare ville enl. rådande praxis få mig att börja med statiner för att sänka blodfettsvärden. Jag var tveksam till starta upp en kanske livslång, sannolikt icke biverkningsfri, medicinering och gjorde därför en nätsökning. Jag visade upp en kort sammanfattning över resultat som talade mot det, som forskningen kallade "lipidhypotesen" och som betraktades som sann. Läkaren var just. Hon gav upp direkt och skickade mig i stället till en dietist (som gav mig råd förenliga med gällande kostparadigm ... ).

Var tveksamheterna, som jag råkade få klart för mig, när jag kollade upp lipidhypotesen, ett enstaka fall? Nedan har jag förutom lipidhypotesen valt att titta på ytterligare några exempel på rådande paradigm och diskurser, dvs sådant som vi brukat hålla för sant. Efter en viss research är min bedömning - i alla fall vid skrivtillfället - att dessa "sanningar" inte alls är självklara (not 1). Ev. kan i vissa fall "paradigmskifte" (se Kuhns paradigmteori ovan) eller "diskursbrott" vara på gång och dessutom inom områden, som har stor betydelse för både samhälle och den vanlige medborgaren. För att ge inblick i kritik och kontroverser refererar jag till exempel på vetenskapliga studier, böcker och debattartiklar i massmedia. I något fall refererar jag till uppsatser där ett paradigm eller en diskurs analyserats.

• Samhällsnormen "Extravert är bäst".

I början av 1900-talet premierades det att fördjupa sig i något, att vara reflekterande och att följa devisen "tala är silver, tiga är guld". Men sedan lång tid gäller det (i västkulturen) i stället att vara frimodig, prata mycket, ha självsäker framtoning, gilla grupparbete och kontorslandskap. Samtidigt har man en stark tendens att se ner på de som inte följer denna norm - d.v.s. de som är introverta. Är detta självklart så bra modell? På senare tid har det kommit några viktiga böcker, som vi kanske borde läsa och reflektera (!) över.

• I skolan: 1990-talets pedagogik (läraren skulle coacha eleverna mer än undervisa i sina ämnen). Lärarna har ibland blivit tvungna anpassa sig efter politiska eller pedagogiska direktiv och förstås - som vi alla mer eller mindre - rådande diskurs. Sedan 1990-talet verkar gälla pedagogiska normen att läraren inte så mycket ska stå vid katedern och undervisa om det hen är expert på utan mer stödja, handleda och stimulera eleverna att jobba självständigt eller i grupp för att undersöka och upptäcka saker själva. En viss debatt har synts i media sen pedagogikprofessorn Jonas Linderoth i augusti 2016 hade modet erkänna att han ändrat åsikt. Han förklarade också tydligt varför han hade haft fel. Ser vi början på ett diskursbyte?

• Lipidhypotesen (kolesterolhypotesen)

Lipidhypotesen är en ide från 1970-talet. Den talar om följande orsakssamband:

mättat fett i kost => hög kolesterolnivå i blod => död i hjärt-kärlsjukdom.

För att sänka hög kolesterolnivå i blod anses dessutom att man ska behandlas livsvarigt med statiner. Sen början 1990-talet har framförts kritik - på senare tid allt tydligare. Kan vi lita på kritiken och är det dags överge lipidhypotesen?

• Paradigmet "Fett är farlig - socker är OK"

Under de senaste cirka 40 åren har vi från auktoritativt håll fått veta att fett ska vi undvika, men socker och snabba kolhydrater är ganska ok. Det verkar numera finnas forskning och erfarenheter som talar för motsatsen dvs att (bra) fett är OK, men att intag av socker och snabba kolhydrater bör minimeras. Dags för paradigmskifte?

• Biomedicinska vs. sociala paradigmet

Här handlar det om hur vi bäst och mest fruktbart ska se på människan. Är hon i första hand en psykisk och social varelse (vilket väl gällde för några decennier sen) eller har den numera dominerande "sanningen" - att människan i första hand är biologi och gener - kommit närmare verkligheten? Förr förklarades t ex ett stökigt beteende mer med dålig uppfostran och dåligt umgänge. Nu har individen allt oftare en "sjukdom", som ska botas med piller. Har denna numera etablerade "sanning" gjort samhället bättre? Och hjälper den individen?

_____________________________________________

Not 1. Vid djupare research kanske jag skulle komma fram till andra bedömningar i vissa fall. Jag uppmanar var och en att själv försöka gräva fram fakta, reflektera och skaffa en egen uppfattning.

____________________________________________