Nationalekonomi (eller samhällsekonomi; eng. economics) är en samhällsvetenskap, som undersöker hur samhället och människan kan fördela begränsade resurser på så effektivt sätt som möjligt. Därvid studeras olika arrangemang med hjälp av vilka människor i varierande livssituationer söker inkomster som medel för att tillfredsställa sina behov. Hänsyn måste tas till enskilda individens bästa, kollektivets bästa, miljö etc. Kännetecknande är att beslutsfattare på olika nivåer från individ till nation (och internationella instanser) måste välja mellan olika mer eller mindre svårbedömda alternativ. För att på samhällsnivå närma sig önskade utfall måste man ständigt göra mätningar, utvärderingar och korrigeringar. Vad som anses vara önskade utfall avgörs av opinionsbildning och politik. Politikens möjligheter att besluta om långsiktigt hållbara lösningar begränsas dock bl.a. av röstmaximeringsbehovet.

På denna sida listas sådana begrepp relaterade till samhällsekonomi, som mer eller mindre förklaras på olika delar av webbplatsen www.leifklofver.se. Synpunkter på begreppsförklaringar tas tacksamt emot på mailadressen email@leifklofver.se

Tips: längre begreppsförklaringarna hittar man typiskt på Wikipedia (testa gärna både svensk och engelsk version).

Begrepp i dokumentet Kort om nationalekonomi (LK120301natekonRevC3.)

Dokumentet i sin helhet syftar till att kort sammanfatta nationalekonomi i historiskt perspektiv. Här följer länkar till de korta förklaringar, som ingår som en del (andra kapitlet) i dokumentet:

Arbetslöshet, bank (inkl skuggbank), Baumols kostnadssjuka, BNP - bruttonationalprodukt (+ NNP, Nettonationalprodukt och BNI, bruttonationalinkomsten), bytesbalansen, finansbubblor, finanskris, finanspolitik, globalisering, index of economic freedom, keynesianismen, klassisk ekonomisk teori, kollektiv vara, konjunkturläge, kvantitetsteori, likviditet, monetarismen och nyklassisk ekonomisk teori, nationalekonomi, neoklassisk mikro-teori, nyliberalism, pengar, penningmängd, penningpolitik, planekonomi, recession (+ depression), riksbanken, ränta (inkl ränta på ränta-effekter), skatter (jobbskatteavdraget, värnskatt), soliditet, stagflation, tillväxt, transaktionskostnad, växelkurs (fast växelkurs, flytande växelkurs).

Begrepp som behandlas i andra delar av webbplatsen

Länkarna går till webbsida där resp. begrepp används.

• Arbetslinjen innebär att alla individer måste anstränga sig för att hitta ett lönearbete för att komma i åtnjutande av välfärdssystemet, t ex sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring. Kan sägas stå i motsats till system med basinkomst.
• Basinkomst innebär att alla ges en ekonomisk grundtrygghet i form av ovillkorlig regelbundet utbetalad summa pengar.
• Beteendeekonomi forskar om hur kognitiva, känslomässiga och sociala faktorer påverkar ekonomiska beslut. Om klassisk ekonomi utgår från den rationella människan, homo economicus, utgår alltså beteendeekonomi från den verkliga människan, homo sapiens.
• Fattigdom innebär knapphet i resurser för individ, grupp eller nation. Fattigdom kan mätas på olika sätt. Den kan vara absolut (t ex inkomst under viss nivå) eller relativ (t ex låg inkomst relativt andra individer). I det senare fallet kan vi tala om ekonomisk ojämlikhet.
• Gini-index (Ginikoefficient) är ett matematiskt sätt att sammanfatta fördelning av tillgångar i ett enda mått, där Gini-index 0 innebär helt jämn fördelning och Gini-index 1 innebär att all tillgång är koncentrerad till en person. Gini-index är alltså ett mått på relativ fattigdom.
• Negativ inkomstskatt innebär att för låga inkomster i skattekurvan får individen skatt tillbaka i st för att betala skatt. Negativ inkomstskatt kan för individen i princip vara ekvivalent med basinkomst. Detta förstås lättast grafiskt.
• Neuroekonomi försöker förstå korrelationen mellan (ekonomiska) beslutsbeteenden och processer i hjärnan. Kan ses som delmängd av beteendeekonomi.

__________________________________________