GENETIK
- Genetik betyder läran om det biologiska arvet.
- Människan har 46 kromosomer i sina celler, utom i spermierna och äggcellerna som har 23 kromosomer. När ett ägg och en spermie sammansmälter vid befruktningen bli antalet kromosomer 46st, 23 från pappa och 23 från mamma.
- Ett av våra kromosompar kallas könskromosomerna. De styr vilken kön vi får. Det finns två olika könskromosomer, X-kromosom och Y-kromosom. Kvinnan har två X-kromosomer och mannen har en X-kromosom och en Y-kromosom.
- Vi får gener från våra föräldrar. För varje egenskap har vi alltså två gener, en från mamma och en från pappa. I vissa fall kan den ena genen dominera över den andre och bestämma hur egenskapen ska bli, såna gener kallas dominanta. De gener som har egenskaper som inte syns, kallas recessiva eller vikande.
- Mutationer är plötsliga förändringar i generna. Mutationer kan ske när DNA kopieras vid en celldelning. Alla celler har ett skydd mot mutationer och felaktig kopiering av generna. Om skyddet inte fungerar normalt kan det leda till okontrollerad celldelning. Celler som delar sig okontrollerat kallas cancerceller.
- Celler förökar sig genom delning. Normalt ligger kromosomerna lite hur som helst i cellkärnan. Innan cellen delas sig bildas kopior av kromosomerna. Har cellen normalt 46 kromosomer, finns det alltså 92 kromosomer strax före celldelningen. Vid celldelning bildas två nya celler, dessa kallas dotterceller och har 46 kromosomer med samma arvsanlag som modercellen.
- I cellkärnan finns kromosomerna som är uppbyggda av DNA-molekyler. På kromosomerna finns generna. En gen är en instruktion för tillverkning av proteiner som cellen behöver. Det är generna som ger oss våra egenskaper.