Ordlista

Genetik

Genetik är läran om ärftlighet, det vill säga hur dominanta och recessiva gener nedärvs.

Gregor Mendel

Genetikens upptäckare, han var katolsk munk och levde på 1800-talet. Mendel är ärftlighetsforskare och känd för upptäckten av genetiken då hans teori om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras. Han instiftade begreppen dominanta och recessiva anlag, dessa används än idag.

1865 publicerade Mendel sina teorier, detta endast fyra år efter att Charles Darwin publicerat sin utvecklingslära, något som hade haft stor genomslagskraft i vetenskapliga kretsar. Mendels ärftlighetslära hade inte samma genomslagskraft och kom inte fram ljuset förrän i början av 1900-talet då andra vetenskapsmän gjorde samma upptäckter.

Genteknik

Man ändrar i gener eller flyttar DNA mellan organismer. Detta gör man för att förädla växter eller förbättra levnadsvillkor.

Gen

En gen är en bit av kromosomen som kodar för ett visst anlag, exempelvis anlag för blå ögon.

Dominanta gener

En dominant gen är en gen som står över/dominerar över en recessiv gen. Expelvis om man har ärvt anlaget för bruna ögon från sin mamma och anlaget för blå ögon från sin pappa så kommer man att få bruna ögon (fenotyp) men vara bärare av anlaget för blåögdhet (genetik) vilket kan innebära att man har möjlighet att få barn med blå ögon.

Recessiva gener

Gener som ger vika mot dominanta gener. Exv. gener för blå ögon. Man måste har två lika ressisiva anlag för att detta anlag ska visa sig, i annat fall blir man bärare av det ressisiva anlaget och då ligger det i vårt genom som genotyp.

Genom

Är en individs helar arvsmassa, det vill säga alla gener tillsammans, både fenotypiska och genotypiska gener.

DNA

DNA-molekylen är uppbyggd av fyra olika baspar, adenin, tymin, guamin och cytosin. DNA-molekylen är spiralformad, den är uppbyggd som en helix. Vårt DNA bär på vår genetiska information.

Kromosom

Kromosomerna finns i cellkärnan, de är långa DNA-spiraler. Vi har 23 par kromosomer, (46st).

X-kromosom

Den kvinnliga kromosomen. Kvinnor har könskromosomerna XX.

Y-kromosom

Den manliga könskromosomen. Män bär på könskromosomerna XY.

Könsceller

Könsceller är ägg och spermier, ägget bär på 23 kromosomer och spermien bär på 23 kromosomer. Vid befruktning sammansmälter cellerna och 46 kromosomer bildar en ny människa.

Mutationer

Slumpmässig förändring i våra gener.

Albino

Att vara albino innebär att det inträffat en mutation på den gen som kodar för pigment. Detta innebär att organismen saknar pigment och är helt vit. Pigment på iris i ögat saknas också, vilket gör att vi upplever albinoögon som röda, detta är egentligen baksidan på ögongloben som vi ser.

Ärftliga sjukdomar

Sjukdomar som är ärftliga innebär att vi har en ökad risk att ärva dessa från våra föräldrar. Ex på ärftliga sjukdomar är blödarsjuka och färgblindhet.

Korsningsschema

Schema som visar resultatet av korsning mellan mamman och pappans gener.

Monohybrid korsning

Mono betyder en/ett. En monohybrid korsning innebär att det är ett anlag som nedärvs, ex ögonfärg, det finns oftast olika varrianter av ett anlag, ex brunögdhet som är ett dominant anlag och blåögdhet som är ett ressisivt anlag.

Dihybrid korsning

Di betyder två. Detta innebär att det är två anlag som nedärvs, det kan tex vara anlag för färg på ett djur och anlag för mönstret i pälsen.

Heterozygot anlag

Innebär att man bär på två olika varianter av samma anlag. Ex har du ärvt en gen för bruna ögon från din mamma och en gen för blå ögon från din pappa. Herto betyder olika.

Homozygot anlag

Innebär att du bär på två lika varianter av samma anlag, då har du ärvt en gen för blå ögon från din mamma och en gen för blå ögon från din pappa. Homo betyder lika.

Stamceller

Att ha samma stamceller innebär att man kan bota en del sjukdomar, stamceller från den friska individen plockas ut och odlas för att sedan sättas in i den sjuka personen.

Tobiasregistret

Hybrid

Är en korsning av två olika arter, oftast kan inte två olika arter få en avkomma men de arter som är väldigt lika kan, exempelvis häst och åsna vars avkomma kallas mula/mulåsna.