HistoriA
Vikingborg uf-hf:s hemort Böle dokumenterades i slutet av 1980-talet av en hembygdsforskargrupp. Här bjuder vi dig webbversionen av Böle min hemby – 218 sidor historia, berättelser och bilder. (Originalet är framställt av Maxicopy i Vasa 1989.)
Vikingborg 1933-
Den 27 augusti 1933 var det invigningsfest i ”Samlingshuset” i Böle – en idé som blev verklighet på ett halvår. Böleborna hade redan 1912 grundat en ungdomsförening tillsammans med Smedsbyborna. När föreningshuset i Smedsby brann tjugo år senare, och planer på ett stort och dyrt hus i tegel ritades upp, valde Böleborna att starta eget.
I februari 1933 sammankallades alla mantalsägare och ungdomar i byn till folkskolan i Böle. Då bestämdes att Bölemedlemmarna lämnar Smedsby uf och startar en egen förening som fick namnet Vikingborg uf. Under samma möte beslöts att föreningen skulle bygga ett eget samlingshus, på en tomt mitt i byn som redan fanns reserverad. En byggnadskommitté valdes och två man besökte alla gårdar i byn för att samla namn på alla som ställde upp med dagsverken. De större bönderna uppmanades delta med 27 stockar var, de mindre med hälften av det. Eftersom tomten var väldigt stenig gick det åt 53 kilo dynamit under de sex veckor som krävdes för att spränga och göra grunden.
Talkoinsatserna var många och i juni fick bondesonen Karl Orre ansvaret för att uppföra byggnaden och skaffa material, mot en timlön på 4,50 mark och med rätten att anskaffa dugligt arbetsfolk. Hela sommaren 1933 byggdes det och de sista veckorna var nästan hela byn på talko, där kvinnor och män i alla åldrar deltog. Invigningen firades den 27 augusti med sång och musik och en ceremoni där samlingshuset överlämnades i ungdomsföreningens vård.
Karl Orre var också ordförande i föreningens första styrelse, där Axel Norrgård var viceordförande, Helmi Orre sekreterare och Selma Orre vicesekreterare. Evert Lall, Axel Lärka, Rudolf Orre, Anni Walderman, Ester Hjerpe, Alina Hjerpe och Ester Norrgård var medlemmar. Föreningens stadgar hade fastställts 2.4.1933.
Föreningen hade möte varje månad. Det inleddes vanligtvis med en sång, sen genomgicks aktuella ärenden som följdes av antingen sång, diktläsning eller skämtnummer. Det första året firades Svenska dagen och föreningen hade sin första julfest.
Verksamheten var livlig de första åren, med månadsmöten, vår- och höstfest samt julfest. År 1945 hölls en välkomstfest för hemförlovade frontmän. Medlemsantalet var cirka 70 personer. På 1950-talet hölls inga månadsmöten och intresset mattades av. Föreningen ordnade julfester och danstillställningar.
Under 1960-talet var verksamheten sparsam. Lokalen var bland annat uthyrd åt Vasa Ångkvarn som lagrade knäckebröd här. I slutet av 1962 renoverades salen och det hölls en gemensam julfest för ungdoms- och marthaföreningen. Lokalen var även uthyrd åt Korsholms kommun, först som mellanskola och sen som finsk folkskola.
I början av 1970-talet blev verksamheten lite livligare. Då ordnades danser och det gjordes en del nyanskaffningar. Bland annat hyrdes lokalen ut till Smedsby-Böle frivilliga brandkår som höll vår- och julfester. År 1972–75 deltog föreningens pojkar i Femte ringens fotbollsturnering. Inga årsmöten hölls 1973–79, men föreningen ordnade ungefär fyra danstillställningar per år och hade lag i fotbollsturneringen och i föreningsskidningarna, också en bit in på 1980-talet.
Under 1980-talets början renoverades kök och serveringsrum, till stor del på talko. Därefter snyggades gårdsplanen upp, lokalens utsida målades och det hölls cirka tre danstillställningar per år. Åren 1986–90 hölls inga årsmöten och det var just ingen verksamhet.
Från 1990 till 1999 hölls endast några få styrelsemöten och det gjordes en del renoveringsarbete. År 1999 fick verksamheten en uppryckning, med nya styrelsemedlemmar och ny ordförande. För första gången på många år ordnades en julfest, som förbereddes under hösten med pepparkaksbakning och pysselkvällar.
År 2000 hölls en vårfest och en julfest, samt öppethuskvällar. Lokalens utsida målades under sommaren 2001. År 2002 fick föreningen understöd av Korsholms kommun, EU och TE-centralen för att renovera festsalen. Detta gjordes till stor del med talkoarbete, där upp till 20 personer per gång deltog. Det blev färdigt våren 2004. Under årsmötet bestämdes då att föreningen registreras om till ungdoms- och hembygdsförening. Samtidigt fastställdes nya stadgar.
I september 2018 firades föreningens och föreningshusets 85-årsjubileum med tårtkalas för alla i byn, en hoppborg inne i lokalen och ponnyridning utanför. Det bjöds på spelmansmusik och Bölehistoria, då två stora kartor som visar byn år 1918 och 2018 presenterades. Omkring 150 personer var med och trivdes och 64 av dem deltog i vår tipspromenad. Dessutom fick föreningen tio nya medlemmar och många förslag på ny verksamhet.
Under sommaren 2019 fick föreningshuset ny och välbehövlig färg på tre sidor av fasaden. Tack till Finlands hembygdsförbund, Svenska kulturfonden och målaren som gjorde det här möjligt. Renoveringsbidragen lockade också Österbottniska Posten att göra reportage om Vikingborg uf-hf och pensionärsdamernas månadsträffar (se ÖP 2/2019, sidan 13), som fortsatte under hösten med en ny generation deltagare.
En motionslåda från Korsholms kommun och kampanjen Up, out and move placerades på mangelhuset. I häftet där kan var och en fylla i namn och längd på sin motionsrunda. Var tredje månad utlottas presentkort bland alla som fyllt i.
Våren 2019 ordnades en kläd- och prylbytesdag i samband med vårt traditionella vårtalko. Bidragen var många och det som blev över skänkte vi till Hoppets stjärna och Röda korset. Talkodeltagarna, 35 personer från 0 till 70 år, bjöds på kaffe, saft och bulla av föreningen och SÖU. Vi samlade ris och kvistar på gården och städade på scenen. Samtidigt presenterades höstens motionslopp Böle City Trail och ett piggt gäng provvandrade 6-kilometersrutten i det regnfräscha vädret.
I september 2019 samlades mer än 200 friskusar i alla åldrar vid nymålade Vikingborg. Premiären av Böle City Trail blev en fest med över 50 funktionärer som bidrog till stämningen i skog, mark och serveringsrum.
Aktiviteterna i lokalen fortsatte därpå med viscirkel, nybörjarkurs i pardans och fortsättningskurs i folkdans varje måndag. Med Caroline Doktar som ledare och Stefan Sandqvist som spelman firades minijulfest med knytkalas och ringlekar i början av december.
Härnäst planeras en fortsättning med dans också för 4–6-åringar tillsammans med vuxna.
