Och så har det blivit. Majtävlingen har genomförts i princip varje år sedan dess, endast någon gång inställd på grund av allt för hårt väder, växande grödor, eller som 2020 och 2021, av tävlingsförbudet under pandemin. 

Under 1960- och 70-talet fortsatte Gurra och Calle att arrangerade tävlingen. Men de fick förstås hjälp av klubbkamrater, inte minst familjen Larsson, Svensson och Franzén. 

Tävlingen fortsatte att växa. Mot slutet av 70-talet samlade Majtävlingen inte sällan fler startande modeller än SM, under några år fick till och med deltagarantalet begränsas pga det stora intresset. 

Majtävlingen – en modellflygfest!

Som alla som deltagit i några Majtävlingar vet, det blåser ganska ofta i Uppsala på våren. 

Men inte alltid. Under rubriken ”1979 års UPPSALA Majtävling, en fantastisk upplevelse” konstaterade Per Qvarnström i Modellflygnytt nr 3 1979 att viden detta år var svag, ”tidvis obefintlig”. I F1A hade därför totalt 18 personer lyckats flyga full tid i de fem grundomgångarna, och Per var en av de lyckliga. 

”Hela denna fly-off blev till en modellflygfest för oss som var med. Det flögs 4-5 och 6 minuter som man aldrig gjort annat. Alla njöt av att behärska modellerna. Ingen hade problem med snurrningstekniken och de linkorsningar som uppstod reddes skickligt ut. Bara slumpen tycktes avgöra vem som skulle slås ut i de inledande starterna.

När det var dags för 7 minutersstarten ansågs det allmänt att 6 munter var länge nog, inte minst med tanke på timerproblem. Det flögs nu ytterligare 6 minutersstarer. Flera stycken!

Hängivet kunde vi bland annat beundra Anders Perssons modell under en av dessa 6 min starter. Efter en välartad urkoppling av modellen strax framför publiken började segelflykten med dåliga utsikter att klara alla 6 minuterna. Efter två minuter var modellen nere på ca 35m höjd. Detta rakt ovanför publiken. Nu hade tydligen varmare luft smugit sig in runt modellen som med graciösa vickningar på vingarna tackade och tog vara varje uns till möjlighet att tjäna höjd. Fortfarande rakt ovanför publiken!

Efter 6 minuter fusade modellen på hög höjd och landade slutligen strax intill publiken som stod häpen av hänförelse inför detta märkliga skådespel och trots av tyngdlagar!”

Fly-offen vanns till sist av Håkan Borberg, Borlänge, med just Per Qvarnström från Fladdermusen/Lund på andra plats och UFK:arna Mats Rosling och Torsten Eriksson som trea respektive fyra. Totalt krävdes sex finalomgångar ovanpå de fem grundstarterna, fyra av dessa flögs med 6 minuters maxtid.

Majtävlingen blir internationell

Även om F 16 var Sveriges kanske bästa flygplats för friflyg, flyttades under 1970- och 80-talet tävlingen på grund av militära aktiviteter allt oftare till Uppsala flygklubbs hemmafält Sundbro. 

Fältet är dock rätt mycket mindre än den stora flygflottiljen. Torts detta genomfördes under åren många tävlingar på fältet, vid vissa tillfällen användes helgens båda dagar pga det stora antalet deltagare. 

Genom Gurras stora kontaktnät fick tävlingen från mitten av 1980-talet besök av piloter från Finland, Polen och Baltikum. Marek Roman var en av de polska tävlande som återkom flera gånger, från Finland deltog vid Ossi Kilpeläinen och andra, inklusive en hel del juniorer. De internationella gästerna höjde inte bara tävlingens standard. Det var även ett tillfälle att inspireras av de konstruktioner och material som gästernas modeller var ett exempel på: timers, propellrar, duraluminium, kolfiber, kevlar och annat bytte under tävlingen ägare och bidrog till att utveckla svenskt friflyg på ett mer allmänt plan.

Samtidigt blev det över tid allt svårare att arrangera stora tävlingar på Sundbro. Delvis på grund av en försämrad gransämja under slutet av 1980-talet. Men också på grund av de allt bättre prestanda som moderna modellerna fick i takt med att friflyget utvecklades tekniskt och taktiskt. 

Om tävlingsmässiga förhållanden skulle fortsätta råda, måste kort sagt större ytor till. 

Majtävlingen på Vrå säteri

Åren kring 1990 sökte därför Gurra och Per-Arne Svensson efter ett alternativ till Sundbro. 

Men ibland behöver man inte leta så långe eller ens långt bort. Flygklubbens revisor Olle Lundborg kom snabbt upp med en lösning på problemet; han erbjöd kort sagt att upplåta familjens stora jordbruksmarker i Skogstibble för tävlingar med friflygande modeller. 

Den första tävlingen på Vrå var dock inte en Majtävling utan UFK:s Hösttävling, också den hemlös på grund av fältproblemen. Höstävlingen blev det första året på Vrå en mycket kylig historia i månadskiftet november/december. Viden var förvisso svag men det kalla vädret var en utmaning, under genomgången vid kyrkan på morgonen var temperaturen 25 minusgrader och steg knappt något under dagen. Prisutdelningen fick genomföras i en av jordbrukets maskinhallar, tacksamma som alla var för att komma in en stund innan hemfärd. 

Men besöket på Vrå gav, trots kylan, mersmak. 

Lundborgs stod värd för Majtävlingen från 1991 och framåt, förutom några enstaka år då tävlingen avgjordes på Sundbro och, runt år 2000, då Gurra återigen lyckades prata sig in på F 16. Jag var själv med vid ett av dessa möten med Flygvapnet och flottiljchefen då Gurra, med självklar auktoritet lyckades övertyga de två stränga herrarna att inte bara upplåta sitt fält till ytterligare friflygtävlingar utan dessutom till en världscuptävling med internationella deltagare!

Majtävlingen som världscuptävling

Majtävlingen 2001 blev en sanktionerad världscuptävling som samlade totalt 170 deltagare och funktionärer. Vädret var som vanligt, det vill säga soligt men rätt blåsigt. Det stora fältet kom till sin rätt ännu en gång, även om fly-offen fick läggas till åttatiden på kvällen när vinden mojnat något för att inte modellerna skulle försvinna ur sikte. F1A vanns av Mikael Holmbom, Matfors MFK före en dansk och en tysk. I F1B gjorde tio piloter upp i finalen, tävlingen vanns av Mike Woodhouse från England som var ensam om att klara maxtiden om 7 minuter. ”Alla tävlande var mycket nöjda med dagen och uttryckte önskemål om att Majtävlingen även återkommande ska ha World-Cup status”, skrev Janne Forsman Gagnef FK i MFN. 

Även vi inom UFK hade gärna sett att det skulle kunna fortsatt så. Men osäkerheten gällande tillgången till tävlingsfält skulle visa sig allt för svår – inte ens Gurra kunde utmana de större krafter som satts i rörelse när F 16 en period planerades att omvandlas till en kommersiell flygplats, något Försvarsmakten till sist sade nej till.

Under de tidiga 2000-talet återgick Majtävlingen till att flygas på såväl Sundbro som Vrå, även om Vrå alltmer kom att bli det självklara valet.  

Majtävlingen efter pandemin

De lite större modellerans prestanda fortsatte att öka och från ca år 2010 kom Majtävlingen bli en renodlad tävling för de mindre friflygklasserna. Tävlingen fungerade som både officiellt och inofficiellt SM/RM då den – också under 2010-talet – var den mest välbesökta av alla nationella tävlingar. Flera nya friflygklasser introducerades, den lilla elmotorklassen F1S kom exempelvis från tidigt 2010-tal att locka många deltagare, även mer långväga gäster från Finland. Ungefär samtidigt kom Oldtimer-modeller att inkluderas i startfältet, tävlandes om Gurra Ågrens vandringspris. De senaste decennierna har Mats Rosling fungerat som stående tävlingsledare, jämte Gurra förstås som fortsatte att planera och arrangera tävlingen med hjälp av David Thorsén. 

De Majtävlingar som genomförts direkt innan och efter pandemiuppehållet har alla genomförts på Vrå och oftast i nära vykortsväder – sol och svag vind. Under de senaste åren har stafettpinnen lämnats över från Olle Lundborg till sonen Erik, som tävlat tillsammans med sin familj och ytterligare juniorer och grannar från Skogstilbble.

Ett stort tack till er alla!

Många är ni som varje år mangrant dykt upp för att delta som tävlande, funktionärer och supportar. Majtävlingen har för många inneburit starten för sommarens friflygäventyr, en självklar del av vårens aktiviteter och ett efterlängtat tillfälle att träffa såväl gamla vänner som stifta nya bekantskaper. 

Vi i UFK vill tacka er för de många fantastiska flygningar och fina minnen ni bidragit till att ge oss alla, av varandra och av Uppsala Flygklubbs Majtävling 1960-2025!