Min första kontakt med klubben var i början på 1946, då jag tog mig ned till klubblokalen vid köttbesiktningen nere vid Svintorget (det röda tegelhuset vid Uppsalabuss). Detta första besök gav inget resultat, ingen brydde sig om en vilsekommen kille på 14 år.
Modellflygarnas första lokal var på Dragarbrunsgatan 69 och det var omkring 1944. Lokalen vid köttbesiktningen kommer nog till runt 1945 genom några kontakter i kommunen.
Först 1948 kommer jag med i klubben genom att jag träffar Holger Sundberg som också bor i Luthagen, och då blir lokalen en fast punkt för mig då jag även blev sekreterare och kassör i sektionen.
Från lokalen utgick cykelturerna till Sundbro för trim flygning av modellerna, sektionen hade en cykelkärra där modellerna låg i fack under en dukklädsel, tyvärr något tungtrampat ekipage!
Utanför klubblokalen var en liten asfaltsyta och där testflögs de första linkontrollmodellerna!
Här hade vi en rätt stor verksamhet fram till 1955 då kommunen kräver oss på hyra, och några pengar har vi då inga, vad jag kan minnas - 200:- i sektionskassan. Då fanns inga hyresbidrag. Detta resulterade i att sektionen blev vräkt från lokalen, och detta sker genom att en delgivningsman kom till Nymanbolagens port där dåvarande klubbledaren, ing. Ulf Christersson fick kvittera den. Lokalen var ett stort rum en trappa upp, vår närmaste granne i dörren bredvid var hälsovårdsnämndens köttlabb.
Några månader senare har hyresbidrag kommit, men för oss för sent. Vi var efter vräkningen husvilla, då kommer jag att tänka på en lokal jag sett när jag jobbade som springgrabb på Ågren o Karell för en del år sedan.
Jag tar kontakt med Bertil Samuelsson som är ägare till firman nu, och frågar om den är ledig, och vi tittar på den. Det är en vindslokal 4 tr upp inne på gården S:t Persgatan 5. Där jobbade förut ÅK dekoratör som flyttat till en lokal ovanpå affären.
Vi flyttar in, och börjar med att röja ur den från en massa bråte. Vårt första hyresbidrag på 500:- går till hyran men efterskänkes av Dir Samuelsson till klubben och för dem bygger vi byggbord och bänkar.
Lokalen på S:t Persgatan blev en fast punkt för ett intensivt modellbygge för många av sektionens medlemmar, Bosse Wall, Nils-Erik Hollander, Ambjörn Wahlund, senare nordisk mästare i F1A, och många fler.
Som litet kuriosa om lokalen kan nämnas att vi hade motorkörningsbänk i ena hörnet med utsug till taket. Här kördes även vid ett tillfälle en liten linkontroll tjudrad i golvet med kort kort lina!!!
1969 flyttar vi från s:t Persgatan 5 till en källarlokal på Årstagatan. När vi varit på Årstagatan en tid så kunde jag övertala Holger Sundberg att bli byggledare. Och efter en tid började han tävla igen, och det var roligt!
Klubbens första RC-modell.
Lars-Erik Larsson visar linmodell.
Klubbkväll
Bengt-Olof Samuelsson pratar modellmotorer.
Lärare och kursledare.
Deniz, David och Gurra.
Våren 1980 fick vi modellflygare ett tips av Yngve Karlsson om en lämplig lokal för oss. Kontakt togs med Industriverket om att få hyra en lokal på 100 m² en trappa upp i transformatorstationen Stabbylund, Börjegatan 44, och kontrakt skrevs.
Här startar vi under hösten en omfattande ombyggnad av lokalen under ledning av dåvarande ordföranden Mats Lundin och flera sektionsmedlemmar, och iordningställande av två kala betongrum.
Först måste en massa bråte tas bort, sedan indragning av belysning och vatten. Det mest omfattande var att genom akustikplattor i taket få bra ljudnivå i detta mycket bastanta hus.
När lokalen varit i bruk några år ansågs den som en av Sveriges finaste bygglokaler för modellflyg! Här bedrevs kursverksamhet för ungdomar under åren 1980-2004 två kvällar i veckan, övriga kvällar byggde medlemmar nästan var kväll.
Många av kursverksamheternas ungdomar kom från angränsande Tiundaskolan där Carl-Göran Sundstedt var ämneslärare och även lärare i fritt valt arbete, som var modellflyg. Så härifrån kom många nya modellflygjuniorer till klubben.
Lokalens läge var också bra, då den låg på vägen ut till klubbens flygfält vid Sundbro. Här samlades man när man åkte ut och trimmade och åkte till tävlingar.
De 25 åren vid Börjegatan var en framgångsrik period i modellsektionens historia, deltagande i många VM-EM Svenska mästerskap och World Cup tävlingar med mycket fina resultat! Lokalen var även centralpunkten för de många tävlingar vi ordnade under den här tiden, Majtävlingen varje år, flera Svenska mästerskap/Nordisk landskap och en World Cup-tävling!
Anledningen till att vi måste flytta från Börjegatan var att Odd Fellow logen köpte huset av kommunens fastighetsbolag.
Vi fick en del förslag på ny lokal, och dåvarande styrelsen beslöt att lokalen vid Verkstadsgatan skulle passa oss bra.
Där iordningställde den yngre generationen medlemmar en ny bygglokal. Den blev en ny, fin samlingspunkt för oss modellflygare.
Text: Gurra Ågren
Idag har vi ingen bygglokal på grund av bristande intresse. Men vi har vår klubbstuga på Sundbro.
Klubbens utmärkelser och nostalgiska prylar finns utställda i Uppsala Flygklubbs huvudbyggnad där det även finns fika, toalett och utrymme att träffas.
Få personer har betytt så mycket för flygklubben och dess verksamhet som Gurra. Han blev medlem under 1940-talet och har genom decennierna haft många olika roller i UFK - inte minst som mångårig styrelsemedlem i modellsektionen och som arrangör av ett otal modellflygtävlingar, allt från klubbträffar på Sundbro till nationella mästerskap och världscuptävlingar på F16/Ärna. Även i det egna tävlandet var han framgångsrik. Gurra vann många tävlingar både i Sverige och internationellt, men det var silvermedaljen i friflygets största motorklass F1C vid VM i Australien 1983 som han själv höll högst. Mångsidigheten i Gurras flygintresse var stort, allt som hade vingar och lättade från marken väckte hans uppmärksamhet. Resor till olika tävlingar, flygmuseer och flygdagar fyllde mycket av hans fritid.
Fast kanske är det i rollen som outtröttlig ungdomsledare de flesta kommer att minnas honom bäst. För mötet med flyghobbyn blev för många av oss synonymt med mötet med Gurra: det var Gurras modeller vi beundrade vid det första besöket på modellflygfältet, det var Gurra som visade hur man passade in en sprygel mellan framkant och bakkant vid byggandet av det där allra första modellflygplanet, och det var Gurra som peppade och hjälpte till att laga samma stolta bygge efter det slagit i marken lite väl hårt vid sin första flygning…
Tack Gurra för allt du gett oss, vår förening och vår hobby. Saknaden är stor.
Styrelsen Uppsala Flygklubbs Modellflygare