Jag vill med dessa rader lite personligt (och från min horisont) presentera bakgrunden till varför församlingen startades.
Det första offentliga möte som hölls i Treenighetskyrkans regi inträffade den 1/12 2019 kl. 18.00. (vi är således en ganska ung församling rent tidsmässigt). Den församling som hittills samlats till Gudstjänst består av en skara människor som vandrat olika långt på livets stig och som därigenom prövat på dess förutsättningar lite olika. Före etableringen av församlingen hade några av oss samlats i bönegrupp för sin andliga näring medan andra saknat dylik samvaro. Gemensamt för de flesta av oss har emellertid varit den smärtsamma erfarenheten av att stå utanför en levande församlingsgemenskap (av en eller annan anledning).
Behovet av och vår genuina längtan efter att få samlas för att dela Guds ord, bedja, lovsjunga och betjäna varandra blev slutligen – andligt sett – så tvingande att församlingen, efter mycken bön och sökande efter Guds vilja, etablerades till följd därav.
Redan några år före Treenighetskyrkan hade kommit till stånd, så hade vi en bönesamling i vårt hem, då Herren plötsligt slog an tonen för framtiden genom ett profetiskt bibelord från en av deltagarna: Haggaj 2:19.
”Lägg noga märke till det som sker från denna dag och framöver, från den tjugofjärde dagen i nionde månaden, från den dag då grunden lades till HERRENS tempel.”
Denna bönesamling i vårt hem var den 24 september 2015 vilket naturligtvis kan ses som en tillfällighet, men detta bibelsammanhang ifrån Haggaj stannade kvar i mitt inre under flera år, och jag vände tillbaka flera gånger till detta Ord och studerade det ytterligare och bad Gud om att i fall det fanns något mer Han ville säga så skulle Han låta detta uppenbaras. Vad som främst talade till mig var: ”Lägg noga märke till det som sker från denna dag och framöver”. Vad skulle ske framöver?
När församlingstanken sakta började växa fram aktualiserades Haggaj 2 upp på nytt. När man läser det i Svenska Folkbibelns översättning så har kapitlet överskriften ”Det nya templets härlighet”. Jag är medveten om att detta sammanhang handlar om uppbyggandet av det som kallades Serubbabels tempel efter att det gamla templet raserats, men drar man texten vidare in i det nya förbundet, som Jesus instiftade så är talet om ett tempel åt Gud lika aktuellt. Det framstår som att Gud vill bo med sitt folk; i det gamla förbundet i Tabernaklet och sedermera i Templet i Jerusalem. I Nya Testamentet talar Jesus om sig själv som tempel:
Joh. 2:19-21 Jesus svarade: ”Bryt ner detta tempel, så skall jag resa upp det på tre dagar.”Judarna sade: ”I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skall resa upp det på tre dagar!” Men det tempel han talade om var hans kropp.
Hos Paulus finner man texter som visar på samma tanke att en mänsklig kropp kan vara ett tempel åt Gud.
1 Kor 6:19 Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?
1 Kor 3:16-17 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.
Översatt till det nya förbundets syn på vad ett tempel är så inser jag att det är alla människor som tagit emot Jesus som sin frälsare och gjort sig tillgänglig för Den Helige Ande att flytta in som är det tempel Gud vill bo i.
Att starta en församling är att ta Guds uppdrag på allvar och inrikta sig på att bygga upp Guds tempel som är människorna (alltså ingen jordisk organisation!)
När jag ser hur viktigt det var för Gud att ha ett tempel att bo i och att Han kallat människor att utföra detta arbete, så kan jag inte annat än ödmjuka mig och underordna mig och ställa mig till förfogade som en av de som vill vara med och bygga på Guds tempel i Umeå.
Det har inte varit behagligt för köttet att gå och bära på dessa tankar. Det har periodvis varit mycket kamp och motstånd, men vi har inte kommit ifrån denna maning från Gud att göra oss tillgängliga för Hans vilja; att vi ska vara delaktiga i att bygga på Hans tempel (Kristi kropp i Umeå).
Att vi fattat beslutet att starta församlingen betyder inte att vi anser oss vara bättre eller mer exklusiva, utan grundar sig också på att vi tror att det behövs ytterligare en röst som ropar ut att Guds rike är här.
Vi vill vara ett sammanhang där Guds ord predikas rakt och klart samt att bönen och lovsången får en central plats, där vi får betjäna människor och utveckla det som är nerlagt från Gud i våra liv och att ge plats för Guds Ande att verka, samt ge tillfälle för förbön och betjäning samt förvänta oss att Gud själv manifesterar sig genom tecken och under.
När det gäller målgruppen för församlingens verksamhet så vill Treenighetskyrkan nå alla åldersgrupper; det är en självklarhet emedan evangeliet är avsett för alla. Däremot så vill församlingen särskilt värna om och/eller uppvärdera synen på ”de äldre” som i dagens samhälle får allt mindre plats givet vår tids ungdomsfixering. I Guds rike råder nämligen det omvända förhållandet, att de äldre som under lång tid vandrat trons väg skall leda de yngre och inte tvärtom. Här behövs ödmjukhetens dygd infinna sig. Vi som församling tror mot bakgrund av detta att det finns ett oavvisligt behov hos de yngre generationerna att lära av de äldre som vandrat längre på såväl trons som livets väg.
För att slutligen återknyta till överskriften till Haggaj kapitel 2: Det nya templets härlighet. Man kan dra denna överskrift in i det nya förbundets verklighet och inse att templets härlighet handlar om Jesus. Att detta nya tempel ska få en större härlighet genom Kristi närvaro, en alltigenom gudomlig närvaro.
Med önskan om Guds välsignelse över alla människor
I Kristus, Lars-Göran Nordlund