Läsförståelse

Läsförståelse är en produkt av avkodning och språkförståelse. Det innebär att om ena delen inte fungerar kommer inte läsförståelsen att fungera. Endast avkodning leder därmed inte till läsförståelse, liksom endast språkförståelse inte heller leder till läsförståelse. När avkodningen blir automatiserad behöver undervisningen fokusera på språkförståelse och läsförståelse då dessa delar aldrig blir "färdiga". Även en vuxen läsare lär sig fler begrepp och lär sig att tolka innehållet i allt mer komplexa texter. Därför är det viktigt att aktivt arbeta med läsförståelsen i alla ämnen. Läsning består av:

• läsflyt

• innehållsförståelse

• utvecklad läsförståelse

När avkodningen är automatiserad är även läsningen flytande. Läsflyt leder dock inte automatiskt till läsförståelse. Läsflyt beskrivs som en kombination av korrekthet, automatisering och prosodi. Korrekthet är att eleven avkodar orden rätt. Automatisering innebär att eleven går från den fonologiska läsningen till den ortografiska, alltså att eleven inte behöver ljuda längre utan läser hela ordet på en gång. Prosodi består av inlevelse, pauser, betoning och lämpligt tempo, vilket uppstår först när eleven förstår vad hen läser.

Innehållsförståelse innefattar att kunna läsa på, mellan och bortom raderna. Det handlar också om att automatiskt använda sig av olika lässtrategier och läsförståelsestrategier för att ta sig an en text. Allt detta leder till en utvecklad läsförståelse.

Avkodning

Avkodning är överordnat begreppet avläsning. Vid avläsning läses orden korrekt, men läsaren förstår inte det lästa. Detta kallas för mekanisk läsning. Med avkodning menas färdigheten i att tolka tecken till ord. Orden läses korrekt och läsaren har också identifierat ordets betydelse. Avkodningen består även av färdigheter såsom :

• fonologisk medvetenhet

• bokstavskunskap

• alfabetisk avkodning

• automatiserad avkodning

Med fonologisk medvetenhet avses att ha förståelse för att ord består av ljud. Bokstavskunskap innebär att ha kunskapen om bokstävernas namn och deras ljud. Alfabetisk avkodning betyder att kunna länka samman bokstäverna i ett ord (grafemen) till motsvarande ljud (fonemen), och binda samman ljuden till ett uttal. Målet med avkodningen är att den blir automatiserad, så kallad automatiserad avkodning. I och med detta frigörs minnesutrymme som används till att förstå det lästa.

Språkförståelse

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang och en förmåga att kunna använda språket för att resonera. Språkförståelse handlar bland annat om:

• ordförråd

• språkstruktur

• hörförståelse

Språkförståelse är en medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. Hörförståelse har ett starkt samband med läsförståelse. När barn lär sig ord genom att lyssna utökas deras ordförråd och det blir då lättare för dem att läsa orden i skriven text.

Att läsa innebär alltid ett aktivt tankearbete, både före, under och efter läsningen, oavsett om man läser skönlitteratur eller sakprosa/faktatexter.

I och med läroplansreformen 2022 ska eleverna i anpassad grundskola erbjudas möjlighet att utveckla ett kvalificerat läsande (och skrivande).

Om text i läroplanen

Undervisningen i ämnet svenska och svenska som andraspråk ska därför skapa möjligheter för eleverna att utveckla ”förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt med andra former för kommunikation” och ”förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra texter”.

Gällande ämnesområdet kommunikation ska eleverna genom undervisning ges möjlighet ”att utveckla sin förståelse av ord och begrepp samt förmågan att läsa, skriva och delta i skriftspråkliga aktiviteter”.

Inom inriktning ämnen ska eleverna enligt kursplanen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 kunna läsa enkla meningar i bekanta och elevnära texter med kända ord samt visa begynnande läsförståelse.

För inriktning ämnesområden ska eleverna i årskurs 9 enligt kursplanen för ämnesområdet kommunikation bl.a. delta i läsrelaterade aktiviteter (grundläggande kunskaper) samt läsa ord och enkla meningar (fördjupade kunskaper).

Om undervisning

Sedan 1 juli 2024 gäller Garantin för tidiga insatser även för anpassad grundskola. Det nationella bedömningsstödet för årskurs 1 och 3 är därmed obligatoriskt att genomföra. Utöver det finns materialet Gilla Läsa Skriva som stöd för lärare.

Många lärare i anpassad grundskola inriktning ämnen upplever att en utmaning i undervisningen är att arbeta med läsande så att elevernas läsförståelse ökar. Ofta lär sig eleverna de tekniska aspekterna av läsande, medan en djupare förståelse av det lästa kan vara mer utmanade.

För att utveckla en bra läsförståelse behöver eleverna få rikligt med tillfällen att möta texter. Elever behöver även ofta få kontakt med det skrivna språket tillsammans med lärare och klasskamrater samt träffa på olika typer av texter (även okända texter) för att öva upp sin läsförståelseförmåga på ett bra sätt.

Redan under de lägre åldrarna bör eleverna få möjlighet att använda digitala lärresurser för tillgänglig undervisning för att på sätt få möjlighet att utveckla sin läsning. Påbörjad forskning indikerar att elever i anpassad grundskola med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning utvecklar sin läsförståelse genom att använda de digitala lärresurserna integrerat i undervisningen.

The Simple View of Reading och intellektuell funktionsnedsättning

Läsutvecklingen för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) följer i grunden samma mönster som för elever utan IF, men utvecklingen kan ta längre tid och kräver mer tålamod och uthållighet från både lärare och elever. Med rätt insatser kan dessa elever göra betydande framsteg i sin läsförmåga, även om utvecklingen sker i en långsammare takt.

Förmågan att avkoda ord, det vill säga att koppla bokstäver till ljud och läsa ut ord, kan nå en platå tidigare för elever med IF. Detta innebär att deras förmåga att läsa ord flytande kan stanna av vid en viss punkt, och det kan krävas extra insatser för att bibehålla och vidareutveckla denna förmåga. Dock betyder inte detta att deras läsutveckling är fullständigt begränsad.

Läsförståelsen, som är den andra komponenten i The Simple View of Reading, kan fortsätta att utvecklas även efter att avkodningsförmågan har planat ut. Genom god undervisning som fokuserar på att bygga ordförråd och stärka hörförståelse, kan eleverna kompensera för brister i avkodningen. Deras ordförråd och förmåga att förstå muntliga instruktioner och berättelser blir viktiga verktyg för att förstå skriftlig information.

Det är avgörande att systematiskt träna läsning för elever med IF, genom en kombination av intensiv träning av avkodning och undervisning som fokuserar på läsförståelse och språkförståelse. Genom att kontinuerligt arbeta med texter, både skönlitteratur och faktatexter, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för innehållet trots begränsningar i avkodningsförmågan.

En viktig aspekt att ha i åtanke är att elever med IF har en stor inneboende potential att utveckla sin läsförmåga. Även om det kan krävas mer tid och tålamod, kan dessa elever med rätt stöd och systematiska insatser göra betydande framsteg i sin läsutveckling, och genom undervisning anpassad efter deras individuella behov, har de möjlighet att både lära sig och uppskatta läsning.