Insatser planeras efter resultatet på screeningen. En modell som kan användas till detta är modellen Response to Intervention (RTI). Det är en specialdidaktisk modell för att förebygga bland annat lässvårigheter.

Modellen bör utgöra en grund för läsundervisningen framför allt i F-3. Genom att strukturera undervisningen enligt modellen lär sig de flesta elever att läsa. Grundmodellen med tre steg går att applicera på alla skolformer, stadier, ämnen och förmågor. 

Här är Eskilstunas bearbetade version av RTI:

Beskrivning av RTI

Alla elever får undervisning utifrån lager 1. Om eleverna behöver mer träning utökas eller fördjupas träningen genom lager 2. Några få elever behöver ytterligare undervisning i lager 3.

Lager 1: Ledning och stimulans

I det nedersta lagret under ledning och stimulans möter eleven en god evidensbaserad och differentierad undervisning. Vi följer upp elevens läsutveckling genom kontinuerlig och systematisk screening. I den tidiga läsinlärningen finns många läsinlärningsmetoder, men bara en har stöd i forskningen. Metoden bygger på att eleverna lär sig ljuda bokstäverna genom den strukturerade ljudningsmetoden (phonics). Det är också den enda som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. 

Exempel på god evidensbaserad och differentierad undervisning hittar du på sidorna:

Tidig läsinlärning: Avkodning

Lässtrategier och läsförståelsestrategier
Textbearbetning före, under och efter läsning
Tillgänglig undervisning med digitala lärresurser
Högläsning 

Lager 2: Intensivinsats på gruppnivå

Så fort som du som lärare ser indikationer på att eleven riskerar att inte nå undervisningens mål för läsning går du vidare till steg 2 i modellen (och följer i övrigt elevhälsoprocessen kring extra anpassningar och särskilt stöd). I detta steg genomförs en intensivinsats på gruppnivå med en person med spetskompetens kring läsning. Lästräningen sker här i mindre grupper under 6–8 veckor och 20–30 minuter per dag. 

Viktigt är att undervisningen i lager 1 fortlöper och att eleverna får fortsatt god undervisning även om de samtidigt befinner sig i en intensivinsats på grupp- eller individnivå.

Organisera för lager 2

Lager 2 går att organisera på olika sätt beroende på en mängd faktorer:

• hur många elever som behöver insatsen

• vad specifikt eleverna behöver träna på

• vilken erfarenhet och kompetens som finns i lärargruppen

• trygghet och rutiner i lärmiljön
  
  

När det kommer till lager 2-insatser är flexibilitet nyckeln. Alla skolor och klassrum ser olika ut, och det är viktigt att anpassa insatserna efter de förutsättningar som finns. Det är alltid att föredra att alla elever är engagerade i läsning under denna tidpunkt, så att ingen grupp missar viktig undervisning. 

Det optimala skulle vara att en lärare med specialpedagogisk kompetens genomför intensivträningen med en grupp elever i ett grupprum. Om behovet av kompetens kring flerspråkighet är nödvändig för insatsen kanske det istället är sva-läraren som är bäst lämpad att ansvara för insatsen.

Att parallellägga undervisningen för flera klasser möjliggör att grupperna kan nivågrupperas under den tid på dagen som lästräningen ska ske. Den lärare som är bäst lämpad att leda intensivinsatsen tar då ansvar för den grupp som behöver mest stöd, medan de övriga lärarna tar hand om de andra eleverna.

I en klass där eleverna är vana vid att arbeta självständigt i grupper skulle läraren kunna genomföra intensivinsatsen direkt i klassrummet med en mindre grupp runt ett bord. Under tiden kan övriga elever arbeta med andra läsrelaterade uppgifter i sina grupper enligt lager 1. Det viktigaste är att vara flexibel och göra det bästa av de resurser som finns.

Utforma insatsen i lager 2

Hur insatsen kan utformas beror på vad eleverna behöver träna på:

Avkodning: För elever som har svårt med avkodning kan insatserna fokusera på att stärka fonem-grafemkopplingar, träna på att segmentera (dela upp) och syntetisera (sätta ihop) ordljud, samt öva på att läsa och skriva kortare texter. Att arbeta i mindre grupper med en tydlig struktur, där eleverna får repetera och öva intensivt under en period, kan stärka deras förmåga att avkoda ord och utveckla läsflyt.

Språkförståelse: För elever som har kommit längre i sin läsutveckling men kämpar med att förstå språket kan insatserna fokusera på att utöka ordförrådet, arbeta med meningsbyggnad och träna på att förstå texters innehåll och kontext. I en mindre grupp kan eleverna få möjlighet att läsa kortare texter tillsammans och diskutera innehållet för att utveckla sin språkförståelse. 

Läsförståelse: För äldre elever som kan avkoda text men har svårt att förstå vad de läser, kan insatserna fokusera på att träna läsförståelsestrategier. Eleverna kan arbeta med att sammanfatta texter, ställa frågor till texten och skapa inre bilder för att bättre förstå innehållet. Genom att arbeta tillsammans i små grupper kan eleverna stödja varandra och lära sig av varandras strategier.

Monitorering

För att kunna följa upp hur insatsen går arbetar man med monitorering. Det innebär att man testar av eleverna i den lilla gruppen i början, mitten och slutet av insatsen. Denna monitorering är inte en hel screening utan en kortare avcheckning av det som insatsen ämnar utveckla. 

Lager 3: Intensivinsats på individnivå

Om eleven behöver mer än undervisningen i ledning och stimulans i lager 1 och intensivinsatsen på gruppnivå i lager 2 går man vidare till lager 3 som innebär extra läsundervisning en-till-en. Ibland upptäcks tidigt att eleven har behov av undervisning enligt lager 3 och då kan man välja att hoppa över lager 2.

Monitorering

För att kunna följa upp hur insatsen går arbetar man även här med monitorering och testar eleven i början, mitten och slutet av insatsen.

Lager 4: Digitala lärresurser

I RTI-modellens fjärde lager används digitala lärresurser för att ge stöd till elever som inte utvecklas tillräckligt genom traditionella metoder. Dessa verktyg kan anpassas efter varje elevs behov och kan vara ett sätt att erbjuda stöd som är svårt att få till enbart med traditionella undervisningsmetoder. I de tidiga årskurserna ska digitala lärresurser användas för att förstärka lärandet. Att få höra hur ett ljud låter när man trycker på en bokstav är ett exempel på användning även i de tidiga åldrarna. 

För elever som har fått god evidensbaserad undervisning och insatser enligt RTI och ändå inte utvecklats tillräckligt är det en självklarhet, och en absolut nödvändighet, att de får undervisning i att använda digitala lärresurser som en form av assisterande teknik vid all läsning och skrivning. Det bör ske i årkurs 4-5.

Modell för RTI i årskurs 1

I Camilla Nilvius bok RTI-modellen i praktiken. Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning (2024) finns en modell för hur arbete enligt RTI kan se ut för en klass i årskurs 1.

Alla elever monitoreras genom screening med hjälp av LegiLexi under höstterminen i årskurs 1. Därefter analyserar lärarna resultatet tillsammans med lärare med specialpedagogisk kompetens, och en plan för den första omgången av insatser formuleras. 

Undervisningen fortsätter enligt lager 1, samtidigt som insatser på grupp- och individnivå genomförs.

Eleverna som ingår i lager 2 och 3 monitoreras i början, mitten och slutet av insatsen. Denna monitorering är inte en hel screening, utan en testning av just det område som ringats in utifrån elevernas visade svårigheter. Exempelvis kan lärarna ha identifierat att en grupp elever kan urskilja fonem i början av ord, men inte i mitten och slutet. Då är det just detta som monitoreras för att se om eleverna i slutet av insatsen har lättare att urskilja fonem även i slutet av orden.

På vårterminen fortsätter arbetet. LegiLexi genomförs med alla elever under vintern. Nya insatser planeras och genomförs och elevernas utveckling monitoreras. Fler och fler elever behärskar grunderna. En sista omgång av LegiLexi utförs mellan april och skolavslutningen. 

Under tiden som insatserna pågår träffas all personal som är delaktig i insatserna för kollegiala möten för att följa upp och planera vidare.