Kil har formen av en triangel och är tekniskt sett är två lutande plan som läggs ihop till kilen. Kilar används för att dela på saker (separera på kroppar), detta genom att tillföra en kraft mot kilens breda ände drivs kilen in. Kilen kan då, med liten kraft, ganska lätt dela på något.
Kilen används också för att hålla fast saker, som en låsning genom att tillföra en kraft mot kilens breda ände drivs kilen in.
Kraften kilen kan skapa (Kraftförstärkningen) beror på förhållandet mellan kilens längd och dess tjocklek och påskjutande kraft mot kilens breda ända. En trubbig kil gör jobbet snabbare än en spetsig kil, men kräver i gengäld mer kraft för arbetet. Kilens ursprung är okänt eftersom den har använts i över 9000 år. I det forntida Egyptens stenbrott, användes bronskilar för att bryta loss stenblock till byggen. Även Träkilar, som svällde efter att ha mättats med vatten har nyttjats.
Exempel på verktyg som använder kilens principer är spiken, kniven, huggmejseln och yxan. Kilar kan även användas för att hålla fast föremål, till exempel ett dörrstopp men även komponenter i maskiner. Inom klättring används kilar för att säkra klättraren i berget. Kilen kilas fast i sprickor och i kilen sätts en karbinhake i vilken repet klipps i.