Centralt innehåll

• Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige, övriga Norden och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Jämförande analys av litterära verk från olika tider och deras relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i.

• Litteraturvetenskapligt grundad analys av skönlitterära texter med användning av litteraturvetenskapliga begrepp.

Lektion tisdag v. 43 (21/10)

Här förklaras några av de litterära begreppen: direkt och indirekt karaktärisering, fabel, tema, motiv och den dramaturgiska kurvan.

Direkt karaktärisering

Direkt karaktärisering innebär att berättaren tydligt säger något om en karaktär. Det kan vara genom en direkt beskrivning av deras utseende, egenskaper eller beteenden, som t.ex. "Maria var en omtänksam och modig kvinna."
Denna form av karaktärisering är tydlig och rakt på sak. Den beror på att berättaren har friheten att beskriva karaktärerna utan att filtrera informationen genom någon annan karaktärs synvinkel.

Direkt karaktärisering hänger ofta ihop med det allvetande perspektivet eftersom berättaren kan ge fullständig information om karaktärerna.

Indirekt karaktärisering

Indirekt karaktärisering innebär att läsaren får information om en karaktär genom hennes handlingar, tal, tankar, utseende och vad andra säger om henne. Författaren ger inte direkt information om karaktärens egenskaper och personlighet, utan låter läsaren dra egna slutsatser baserat på dessa detaljer.
Exempel: Om en karaktär ständigt hjälper andra utan att få något tillbaka, kan vi förstå att hon är generös och omtänksam, även om ingen direkt säger det.

Indirekt karaktärisering fungerar bra oavsett perspektiv men blir mer tolkningsbar beroende på hur mycket information som är tillgänglig genom berättarperspektivet. I ett begränsat perspektiv är det mer upp till läsaren att tolka och förstå karaktärerna genom deras handlingar och de små ledtrådarna som finns i berättelsen.

Indirekt karaktärisering hänger nära ihop med gestaltning:

Istället för att säga "Johan var nervös," kan författaren gestalta detta genom att beskriva hans beteende: "Johans händer darrade när han höll i kaffekoppen, och han kollade flera gånger på dörren, som om han väntade på att någon skulle komma." Här får läsaren förståelsen för Johans nervositet utan att författaren direkt säger det.

Vid indirekt karaktärisering är dialogen ofta viktig. När karaktärerna talar med varandra får vi som läsare information som vi kan använda för att dra slutsatser.

Lektion torsdag v. 43 (21/10) - inställd

Läs s. 62-65 i kursboken. Om du har Gy25-versionen av boken ska du leta upp avsnitten som heter "Andra steget i en litterär analys"., "Ett läsarorienterat perspektiv", novellen "Ett halvt ark papper" och "Exempel på läsarorienterad analys av Ett halvt ark papper".

I novellen finns mycket att läsa mellan raderna.

Lektion tisdag v. 45 (4/11)

Läs "Biografiskt perspektiv" och "Ett biografiskt perspektiv på Ett halvt ark papper" i Metafor. Läs sedan "Normkritiskt perspektiv" och "Ett feministiskt perspektiv på Ett halvt ark papper".

Analysera "Törst" ur ett normkritiskt perspektiv. Använd Nikolajevas motsatspar som du hittar i Metafor under rubriken "Normkritiskt perspektiv".

Lektion torsdag v. 45 (6/11)

Prov novellanalys

Lektion tisdag v. 47 (18/11) - inställd

I Metafor finns en dikt av Yahya Hassan och en av Adrian Perera. Läs dessa och jämför dem utifrån frågorna du hittar i: Arbetsuppgift: En komparativ analys av tre dikter. OBS Det är bara två av dikterna du ska analysera. Om du har den senaste versionen av kursboken kan dikten av Yahya Hassan vara utbytt mot en dikt av Stig Dagerman. I så fall jämför du denna med Pereras dikt.

Lektion torsdag v. 47 (20/11)

Vi jobbar med dikter.