Ordlista

Allmänmänskliga förhållanden = förhållanden som kan anses gälla för alla människor. Allmänmänskliga förhållanden är förhållanden som människor kan förstå och identifiera sig med, oberoende av tid och rum. Det kan handla om existentiella frågor om liv och död, kärlek och relationer, sorg, utanförskap eller godhetens och ondskans natur, ämnen som handlar om hur det är att leva som människa – och den erfarenheten delar vi alla. Att lyfta fram dessa och andra allmänmänskliga teman bidrar till en förståelse för att likheterna mellan människor är större än skillnaderna.

Analys = mycket noggrann undersökning av något, sönderdelning av en helhet i beståndsdelar. Att analysera innebär arbete med språklig analys förutsätter att man använder sig av lämpliga språkliga och språkvetenskapliga begrepp, och inte nöjer sig med allmänspråkliga ord och uttryck.

Argumenterande text = text som presenterar ett ställningstagande (en tes eller ett påstående).

Aspekt = perspektiv/synvinkel.

Bearbetning av text = genomgång av text då man ser till (kontrollerar) både det språkliga och innehållsliga.

Begrepp = ord

Belysande exempel = ett exempel som förtydligar sakfrågan.

Berättartekniska begrepp = ord som höjer läsupplevelsen

Bärande tanke = huvudsaklig tanke/idé som präglar materialet.

Centrala motiv = huvudsaklig mening eller huvudbudskap.

Citatteknik = hur man ska att återge en annan text ordagrant.

Disponerad och väldisponerad = ordning i upplägg och god ordning i upplägg.

Epok = tidsperiod

Ordlista F - K

Formellt språkbruk = opersonligt, sakligt och konkret språkanvändning.

(Goda) formuleringar = välgjorda meningar - både vad gäller meningskonstruktion, meningslängd och ordval. Goda formuleringar kan och bör se olika ut; t.ex. ser de olika ut för skönlitterär text och faktatext. I skönlitterär text är formuleringarna målande och ibland till och med metaforiska och medvetet oprecisa för att skapa en viss (konst)upplevelse, vilket de inte får vara i en faktatext där formuleringarna ska vara precisa och koncisa: innehållet ska konkretiseras. I skönlitterär text är alltså formens främsta syfte att öka (konst)upplevelsen medan det i faktatexten är informationen som ska förmedlas så klart och tydligt som möjligt. I vissa texttyper sammanblandas dessa typer att formulera sig; t.ex. i essäer, litteraturanalyser och recensioner.

Fras = termen fras (nominalfras, prepositionsfras etc.) har hittills varit sparsamt använd inom skolans grammatikundervisning, men har varit ett självklart redskap för förståelsen av hur språket fungerar inom språkvetenskapen under en mycket lång tid.

Generaliseringar = dra (förenklade) slutsatser utifrån majoritet av data, t.ex. om en enkät visar att 7 av 10 äter geleråttor till fredagsmyset kan man säga: de flesta i Sverige föredrar geleråttor till fredagsmyset.

Genre = i ämnesplanen för svenska används termen genre endast om de litteratur-vetenskapliga genrerna 1) prosa, 2) poesi och 3) dramatik.

Grammatik = grammatisk kunskap är kunskap om språkets uppbyggnad, som bland annat har som uppgift att ge redskap för att tala om språk och analysera språk. Ett annat syfte är att öka elevernas språkliga medvetenhet. Med formuleringen hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken avses ordbildningskunskap samt kunskap om hur fraser, till exempel substantivfraser/nominalfraser eller prepositionsfraser samt bisatser, är uppbyggda och fungerar grammatiskt, till exempel som subjekt och objekt (satsdelar).

Grundläggande regler = ursprungliga regler.

Huvudtanken i det lästa = övergripande idé i texten. Dominerande budskap i det lästa.

Idéströmningar = dominerande tankar som sprids vidare.

Informellt språkbruk = vardaglig användning av språket.

Integrera = införa eller ta med i ditt material.

Integrerat = något som är infört i ett material.

Klart och varierat = tydligt, begripligt och presenterat på olika vis eller ur olika perspektiv.

Kommunikationssituationen = omgivningen påverkar ditt sätt att prata.

Konsekvent = göra lika fram till slutet.

Kritisk granskning av text = både ifrågasätta avsändare (den som skrivit texten), granska språk och textens upplägg.

Källkritik = kontrollera/granska och värdera avsändare (den som producerat materialet).

Ordlista L - R

Ledigt språk = personlig (informell) användning av språk.

Litterära verkningsmedel = språkliga "knep" som gör materialet mer konstnärligt och höjer därigenom dess värde. Skönlitterära verkningsmedel är berättartekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck texten gör på läsaren. Exempel är metaforik, symbolik, rytm och meter.

Med säkerhet = framställning är genomförd väl och övertygande.

Metodiskt och strukturerat = systematiskt bearbetad framställning; ett väl genomarbetat och väldiponerat material.

Mottagaranpassning = man anpassar språkanvändning utefter åhörare/publik.

Motiv = grundsyn eller huvudtanke i en berättelse. Verkets byggstenar.

Man skulle kunna se temat som det övergripande: "paraplyet". Och under paraplyet finns de olika motiv som utgör all olika händelser och situationer i berättelsen. Motiven konkretiserar temat.

Man kan likna temat vid en tavla: själva helheten; konstverket medan det som synns i tavlan är själva motivet som förstärker och lyfter fram tavlans värde: temat.

Man kan också se motivet som anledningen till temat; i t.ex. Shakespeares Romeo och Julia är motivet släktfejd vilket förstärker kärlekstemat.

Någon aspekt = väljer perspektiv; väljer att utgå utifrån en viss synvinkel.

Nyanserat = utifrån fler än en synvinkel eller med belägg utifrån fler källor än en.

Perspektiv och relevanta perspektiv = synvinkel och väl valda perspektiv i relation till ämne/tema.

(Med god) precision = noggrann och exakt framställning.

Presentationstekniskt hjälpmedel = tekniskt hjälpmedel som stärker och förtydligar din presentation. Läs mer.

Redogöra = presentera ett material (systematiskt).

(Att ge) respons = ge omdöme på någon annans text, tal eller presentation.

Referatteknik = hur man ska markera att man återger någon annans text. Läs mer.

Reflektera = fundera över och/eller värdera ett sakförhållande.

Resonera = dra slutsatser eller göra logiska slutledningar.

Retoriska arbetsprocessen = att behärska grunderna i den retoriska arbetsprocessen handlar inte främst om att kunna redogöra för den retoriska arbetsprocessens olika delar, utan att kunna tillämpa den som stöd i sitt arbete med texter och muntlig framställning. Eleven kan till exempel göra en skriftlig eller muntlig framställning om språk eller litteratur. På så sätt integreras flera mål i undervisningen.

Retoriska begrepp = den retoriska arbetsprocessen har stora likheter med processkrivande. De sex delarna är:

Intellectio: att ta reda på hur en aktuell kommunikationssituation ser ut och utifrån den formulera ett syfte med sin muntliga framställning.

Inventio: att finna lämpligt stoff och goda argument.

Dispositio: att organisera stoff och argument på lämpligt sätt.

Elocutio: att välja språk och stil.

Memoria: att på ett ändamålsenligt sätt använda manus och presentationstekniska hjälpmedel.

Actio: att välja lämpligaste framförande med hjälp av kropp och röst.

Retoriska verkningsmedel = språkliga "knep" som gör talet mer konstnärligt/effektivt och höjer därigenom dess värde. Retoriska verkningsmedel är taltekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck framställningen gör på läsaren. Exempel är stilfigurer av olika slag och en genomtänkt disposition (ordning).

Ordlista S - U

Sakprosa = sakprosa är olika slags informerande texter eller texter som har som syfte att påverka, till exempel samhällsinformation, bruksanvisningar, journalistiska texter, faktatexter samt vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. Sakprosatexter är ofta praktiska och målinriktade och har inte främst ett estetiskt syfte.

Sats = del i en mening

Sovra = läsa snabbt och ytligt

Språkbruk = situation bestämmer sätter man talar på

Språket är träffsäkert = ordval och /eller formuleringar är väl valda och välkomponerade.

Språklig variation =

a) varierande meningsbyggnad, meninglängd och ordval.

b) olika lekter: sociolekt, kronolekt och sexolekt, olika dialekter och minoritetsspråk

Språkriktighet = termen språkriktighet syftar på sådant som kan anses vara riktigt eller felaktigt, såsom stavning, användning av skiljetecken, ordformer, fasta konstruktioner och meningsbyggnad. Texter ska inte bara följa normer för språkriktighet. De ska liksom muntliga framställningar också fungera väl i sitt sammanhang. Ämnesplanen lägger vikt vid egenskaper som inte direkt kan hänföras till språkriktighet, utan som snarast hör till den kommunikativa kvaliteten och den globala textstrukturen i stort. Detta är uttryckt i kunskapskraven som anpassning till ämne, syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Språksituationen = när människor talar kommunicerar de mer än det som faktiskt sägs. Språkbrukares språkliga beteenden väcker ofta känslor som inte alltid kommer upp till en medveten nivå, men färgar uppfattningen om den som talar. Att bli varse detta faktum och reflektera över språkets roll vid möten med andra människor främjar den personliga utvecklingen och ger eleverna redskap för att reflektera över grupptillhörighet och språkbruk. Attityder till språklig variation handlar till exempel om attityder till dialekter, sociolekter, kronolekter eller grad av formellt/informellt språkbruk i olika kommunikationssituationer.

Stilistiska begrepp = Ord som på något sätt "höjer" texten innehållsligt och språkligt.

Syfte = avsikt/mening.

(med) säkerhet kontra med viss säkerhet =

Tema = ämne eller verkets grundtanke.

Man skulle kunna se temat som det övergripande: "paraplyet". Och under paraplyet finns de olika motiv som utgör all olika händelser och situationer i berättelsen. Motiven konkretiserar temat.

Man kan likna temat vid en tavla: själva helheten; konstverket medan det som synns i tavlan är själva motivet som förstärker och lyfter fram tavlans värde: temat.

Man kan också se motivet som anledningen till temat; i t.ex. Shakespeares Romeo och Julia är motivet släktfejd vilket förstärker kärlekstemat.

Tes = påstående/ställningstagande.

Text = arbete med texter av olika slag är centralt för ämnet svenska. I ämnesplanen används begreppet text primärt för skrivna texter, men även multimediala texter innefattas, dvs. texter som kombinerar till exempel skriven text, bild och ljud,. I tidigare styrdokument har begreppet det vidgade textbegreppet använts. Den termen används inte i den här ämnesplanen; i stället har preciseringar gjorts om vilken typ av text som avses. Utanför ämnesplanen används begreppet text ibland på ett sätt som även innefattar muntliga framställningar. I ämnesplanen för svenska används i sådana fall i stället formuleringen muntlig framställning.

Texter av vetenskaplig karaktär = formell och saklig text, men inte fullt ut vetenskaplig

Textnära litterär analys = analysen hänvisar ofta till texten man analyserar

Till viss del = delvis - en liten del

(tydligt) urskiljbar (disposition) =

Utförligt = korrekt och uttömmande

Utredande texter = informativ text om något

Ordlista V - Ö

Vidgat perspektiv = öppet förhållningssätt.

Vidgat textbegrepp = film, ljud, webb och andra medier tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen. Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir filmmomenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är

tanken, och t.ex. filmkunskap blir inte ett eget "underämne" inom ramen för svenskämnet.

Viss säkerhet = inte perfekt

Visst handlag = med tillfredsställande resultat

Väl integrerat = bra infört. Någonting tillförs som gör innehållet bättre.

Välgrundade (argument) = bra bevis - god bevisföring.

Värdera = höja eller sänka materialets värde/status/gilltighet.

(God) åhörarkontakt = bra kontakt med de som lyssnar till ditt föredrag. Ögonkontakt med publiken samt lyhördhet vad gäller deras förståelse. Du interagerar (samspelar) med publiken.

Översiktligt = ytligt om helheten

Övervägande del = mer än 50%

Ordlista: Innehållsförteckning

Allmänmänskliga förhållanden

Analys

Argumenterande text

Aspekt

Bearbetning av text

Begrepp

Belysande exempel

Berättartekniska begrepp

Bärande tanke

Centrala motiv

Citatteknik

Disponerad och väldisponerad

Epok

Formellt språkbruk

(Goda) formuleringar

Fras

Generaliseringar

Genre

Grammatik

Grundläggande regler

Huvudtanken i det lästa

Idéströmningar

Informellt språkbruk

Integrera

Integrerat

Klart och varierat

Kommunikationssituationen

Konsekvent

Kritisk granskning av text

Källkritik

Ledigt språk

Litterära verkningsmedel

Med säkerhet

Metodiskt och strukturerat

Mottagaranpassning

Motiv

Någon aspekt

Nyanserat

Perspektiv och relevanta perspektiv

(Med god) precision

Presentationstekniskt hjälpmedel

Redogöra

(Att ge) respons

Referatteknik

Reflektera

Resonera

Retoriska arbetsprocessen

Retoriska begrepp

Retoriska verkningsmedel

Sakprosa

Sats

Sovra

Språkbruk

Språket är träffsäkert

Språklig variation

Språkriktighet

Språksituationen

Stilistiska begrepp

Syfte

Tema

Tes

Text

Texter av vetenskaplig karaktär

Textnära litterär analys

Till viss del

Utförligt

Utredande texter

Vidgat perspektiv

Vidgat textbegrepp

Viss säkerhet

Visst handlag

Väl integrerat

Välgrundade (argument)

Värdera

(God) åhörarkontakt

Översiktligt

Övervägande del