När du skriver en akademisk text bör du använda vetenskapliga källor. Ett sätt att göra det på är att använda refereegranskade tidskriftsartiklar, vilket är vetenskapliga texter som har granskats av ämnesexperter. På engelska heter refereegranskning "peer review". See filmen Peer review in 3 minutes.
Du kan begränsa sökningen till artiklar från refereegranskade tidskrifter i vissa databaser: Limiting to articles from scholarly peer-reviewed journals. Observera dock att om du gör det så utesluts andra typer av vetenskapliga källor, som exempelvis akademiska böcker och avhandlingar.
Det är bra att alltid kontrollera att artiklar, böcker och kapitel ur böcker med redaktör är vetenskapliga. Här är några saker som kännetecknar vetenskapliga källor:
Författaren bör vara knuten till ett universitet eller högskola. Om det är en tidskriftsartikel så står det ofta på första eller sista sidan av artikeln. Om det är en bok kan det stå på en sida i början av boken eller på bokens baksida. Om det inte står i publikationen att författaren är knuten till ett universitet/högskola eller om du inte ännu har tillgång till texten kan du försöka att hitta information om författaren genom att googla på författarens namn i kombination med t.ex. (university OR college OR professor) och/eller motsvarande ord på ett annat språk.
Det bör finnas en referenslista, slutnoter eller fotnoter med ganska många referenser som författaren refererar till i publikationen. Referenserna bör främst vara vetenskapliga källor. Det kan således vara bra att ögna igenom referenserna för att se vilken typ av källor författaren verkar använda sig av.
Språket bör vara formellt, dvs. inte informellt/talspråk.
Följande saker är också typiska för vetenskapliga tidskriftsartiklar:
Vetenskapliga artiklar är normalt ganska långa jämfört med artiklar från populärvetenskapliga tidskrifter eller dagstidningar.
Följande delar kan förekomma: abstrakt (dvs. en kort sammanfattning av artikeln), introduktion, metod, resultat, diskussion och/eller slutsats. Alla vetenskapliga artiklar innehåller dock inte dessa delar. Till exempel, litteraturvetenskapliga artiklar innehåller ofta inte dessa delar.
Akademiska böcker kännetecknas även av följande:
Förlag som publicerar akademiska böcker. Till exempel universitetsförlag, som exempelvis Cambridge University Press, Harvard University Press och Sorbonne Université Presses. Det finns också många andra förlag som ger ut akademiska böcker, som till exempel Routledge, Bloomsbury Academic och L'Harmattan. Titta på förlagets webbplats om det står att de publicerar akademiska böcker.
Ibland är kapitel skrivna av olika författare och det står en eller flera redaktörer på bokomslaget. Redaktören har det viktiga jobbet att kvalitetsgranska texterna innan de publiceras. Alla akademiska böcker har dock inte kapitel av olika författare och redaktörer nämnda på bokomslaget.
Även om det kan hjälpa att hitta kvalitativ litteratur genom att använda sig av vetenskapliga publikationer bör du alltid betrakta alla källor med ett kritiskt omdöme. Författare kan exempelvis vara partiska och utelämna information som inte stöder deras intressen. Det kan därför vara bra om möjligt att kontrollera vad andra författare har att säga om samma ämne.
Tyvärr finns det många artiklar på webben från så kallade rovtidskrifter (predatory journals) vilket är ohederliga publikationer av låg kvalitet. Rovtidskrifter tjänar pengar på att lura forskare att tro att de är legitima vetenskapliga tidskrifter och tar ut en publiceringsavgift av författarna utan att kvalitetsgranska artiklarna. De påstår också generellt felaktigt att de refereegranskar och ibland består tidskriftens redaktion av personer som är påhittade eller som inte är medvetna om att de listas som redaktörer för tidskriften.
Om du söker i databaserna MLA International Bibliography, Linguistics Collection, JStor och Web of Science är det liten risk att du hittar artiklar från rovtidskrifter, medan om du söker i till exempel Google Scholar är risken väldigt stor. Det kan således vara klokt att undvika att söka i Google Scholar. Det är dock okej att använda Google Scholar för att försöka att hitta specifika artiklar i fulltext som du har hittat information om i de ovannämnda databaserna.
Om du trots risken väljer att söka i Google Scholar eller några andra databaser än de ovannämnda bör du alltid kontrollera att artiklar inte är från rovtidskrifter. Ett sätt att göra det på är att kolla om tidskriften listas i Cabells Predatory Reports. Om tidskriften listas i Cabells Predatory Reports är det klokt att inte använda artiklar från den tidskriften. Även om Cabells Predatory Reports kontinuerligt uppdateras kan det finnas rovtidskrifter som ännu inte har identifierats och inkluderats i Cabells Predatory Reports. Det kan således vara bra att också använda andra metoder och resurser för att kontrollera att det inte är en rovtidskrift. Du kan exempelvis kolla om tidskriften är indexerad i Journal Citation Reports. Om tidskriften är indexerad i Journal Citation Reports bör det inte vara en rovtidskrift. Du kan också kolla om tidskriften är godkänd som vetenskaplig publiceringskanal i Kanalregisteret. Tidskrifter på nivå 1 eller 2 är godkända vetenskapliga publiceringskanaler i Kanalregisteret och bör således inte vara rovtidskrifter. Om det är en open access tidskrift kan du även kolla om tidskriften är indexerad i DOAJ (Directory of Open Access Journals). Om tidskriften är indexerad i DOAJ bör det inte vara en rovtidskrift.