Fler sagor

Fisken med en önskning

Det var en gång en man som var fiskare. Han hade tre problem. Hans far var arbetslös och fattig, hans mor var blind och hans fru kunde inte få barn. De hade en liten fiskebåt och med den gav han sig ut varje dag och på den fångsten fick de klara sig så gott de kunde. Ibland var det gott om mat men oftast hade de det väldigt fattigt.

En dag när han var ute och fiskade så fick han upp en stor fet fisk i båten. Den var så stor att den hängde över relingen. Mannen blev glad och tänkte att nu skulle de ha mat i flera månader. Han tog fram en kniv och skulle döda fisken.

”Nej, döda mig inte!”, bedd fisken. ”Jag har fru och barn att försörja. Om du låter mig leva och slänger i mig igen så kan du få en önskan uppfylld. Vi ses vid stranden om en månad och då får du önska dig vad du vill.”

Mannen tänkte att det borde varit tre saker. Det brukar ju vara det i sagor men han sa: ”Ok, jag slänger i dig och så ses vi om en månad.”

Han slängde i fisken och den försvann ner i djupet. Ensam och utan fångst seglade han hem.

När han väl kommit hem så mötte han först sin far som undrade var han hade fångsten. Mannen berättade om fisken och hans far visste precis vad han skulle önska sig: ”Du ska önska dig pengar. Har man bara pengar så löser sig allt.” ”Javisst”, tänkte mannen, ”det skulle han önska sig”. När han kom upp till huset så väntade hans mor på honom. Hon undrade också över fångsten men när han berättade om fisken så sa hon: ”Jag vill att du önskar att jag kan få se igen. Jag vill så gärna se er igen.”

”Javisst, det ska jag önska”, tänkte mannen och gick in i huset.

Senare, när de satt vid bordet och skulle äta, och han berättade för sin fru om fisken, så sa hon: ”Oh, min älskade, du vet vad du måste önska dig. Du måste önska att vi kan få ett barn.” ”Ja, det är klart”, sa mannen.

Nu hade mannen inte bara tre problem utan fyra. Vad skulle han välja?

Tiden gick och snart var det dags. En hel månad hade gått och mannen hade till slut kommit på vad han skulle önska sig.

Han gick ner till stranden och tror ni fisken kom? Ja, det är klart att den kom. Fisken dök upp och undrade om mannen hade bestämt sig:

”Ja”, sa han, ”jag önskar att min mamma ska få se mitt barn i en vagga av guld”.

Aladdin och den magiska lampan

Det var en gång för många hundra år sedan i stad Baghdad som ligger i Irak, Där bodde en ung pojke som hette Aladdin tillsammans med sin mamma. Aladdin var mycket fattig, och han ville inte arbeta och tjäna pengar. Han ville bara vara ute och leka hela dagarna.

En dag när Aladdin lekte på torget kom en trollkarl till han och han sade att han var Aladdins farbror. Trollkarlen följde med till Aladdins hus. Där berättade trollkarlen för Aladdins mor vem han var och sade:

- Jag ska ta hand om Aladdin och göra honom till köpman.

Dagen efter tog trollkarlen med sig Aladdin till ett berg utanför staden.

- Jag ska visa dig något, sade han.

När de kom fram till berget stannade trollkarlen och bad Aladdin att starta upp eld. Sedan kastade trollkarlen ett pulver in i elden.

Plötsligt började jorden skaka under dem. En spricka öppnade sig i berget och sedan Aladdin fick lov av hans farbror att gå in i en grotta av marmor.

- Inne i den grottan finns det skatt och det är din, Men först ska du hämta en lampa till mig och den hittar du den längst in i grottan. Under marmorstenar ser du en trappa. Gå ner för den och fram till en dörr.

Öppna dörren och gå in i den första salen med skålarna av guld och silver. Där får du inte röra något! Sedan kommer du in i den andra salen. Där finns en fantastisk trädgård. Till sist kommer du till den tredje salen. Längst där inne, ser du en liten lampa. Ta med den gå tillbaka och hämta alla skatter du vill ha.

Innan Aladdin gick ner för trappan fick han en ring av trollkarlen. Den skulle skydda honom mot allt farligt. Aladdin gjorde som trollkarlen sade. I den första salen rörde han ingenting. I den andra salen såg han den fantastiska trädgården. I den tredje salen hittade han lampan. När Aladdin kom fram till dörren skrek trollkarlen:

- Ge mig lampan! Nu!

Men Aladdin vägrade. Då blev trollkarlen arg och slängde sitt troll pulver på elden igen. Marmor stenen stängdes över Aladdin. Nu kunde han inte komma ut. Han grät och skrek men ingen hörde han. Plötsligt steg en väldig konstig grön man upp framför honom. Det var en ande. Aladdin hade nämligen rört vid ringen på fingret och då kom anden fram.

- Du har kallat på mig. Jag är din tjänare, sade anden.

- Hjälp mig, hjälp mig ut i ljuset, viskade Aladdin.

En sekund senare var han ute i ljuset och uppe på marken. Aladdin sprang hem det fortaste han kunde. Aladdin och hans mor behövde pengar till mat. Därför tänkte Aladdin gå till marknaden i staden och sälja några saker. Bland annat lampan som han hämtat åt trollkarlen.

- Det var en smutsig lampa. Jag ska göra den ren och fin, sade Aladdins mor. Då får du mer pengar för den.

Hon tog fram en trasa och började putsa lampan. Plötsligt hörde de ett väldigt dån. En ande visade sig och fyllde upp hela rummet.

- Jag är lampans ande och jag kan uppfylla alla dina önskningar, sade anden. Vad befaller min fru?

Aladdins mor blev så rädd att hon inte kunde svara. Men Aladdin hade ju mött en ande förut så han sade:

- Vi är hungriga och vill ha mat!

Plötsligt såg de tolv fat av guld med de härligaste maträtter på. Aladdin och hans mor behövde aldrig vara hungrig mer. Sedan tog Aladdin guldfaten till staden och sålde de på marknaden. På det sättet blev han en rik man och hans mor behövde aldrig arbeta mer.

En bunt pinnar

Det var en dag en pappa och en mamma som hade tre söner, Barnen var i en permanent tvist, Så länge som deras föräldrar predikade visdom och rådde dem vänligt, men utan intresse. Fadern och mamman bestämde sig för att lära dem en lektion.

En dag beordrade pappan dem att föra en bunt med pinnar och när de tog dessa pinnar till föräldrarna, tog barnen en efter den andra. Fadern bad av dem att bryta bunten, och ingen av dem kunde att bryta den. Fadern lossade bunten och tog pinnarna och spridda dem och bröt dem dessa lätt.

Då sa moren till sina barn: Om ni förenar och samarbetar, är ni som den här bunten så era fiender inte kan få er. Om ni var utspridd, var ni som dessa pinnar och det gör det enkelt för era fiender att skilja er.