Embedded Files
Ljus och syre, grumlighet och metan
Ljus och syre, grumlighet och metan
Fiskar och många andra organismer andas syre som är löst i vattnet.
Allt syre bildas av växter under fotosyntesen. Syret i vattnet kommer från undervattensväxter och från luften.
För att syre från ytskitet ska nå ner till bottnen måste vattnet blandas om av stormar och temperaturväxling.
Ljus är en förutsättning för att växterna ska kunna blida syre.
Ljuset hindras av grumligt vatten. Vattnet i Östersjön har blivit grumligare.
Vad kan göra vattnet grumligt?
På vintern är vattnet ofta klart, men det är mörkt en stor del av dygnet.
Snö på isen hindrar ljuset att nå växterna också när solen skiner.
Nedbrytningen på bottnen pågår hela tiden.
Om det finns syre bryts döda organismer ner fullständigt till koldioxid och vatten som tas upp av växterna i det naturliga kretsloppet.
Om växterna inte får ljus kan de inte blida syre. Då blir nedbrytningen på bottnen ofullständig.
I stället för koldioxid bildas metan, som är en kraftig s k växthusgas.
Vilka organismer gör vattnet klarare genom att
binda bottenmaterialet?
suga upp vatten och äta de små partiklar som följer med?
Hur kan människor bidra till klarare vatten?
Övergödning och cyanobakterier
Övergödning och cyanobakterier
Utom ljus och vatten använder växterna kväveföreningar och fosforföreningar som finns lösta i vattnet.
Båda finns i urin och fungerar som gödningsämnen.
Fosfor finns också i tvättmedel.
Det finns mycket kväve i luften, men de flesta växter kan inte använda det. De är beroende av kväveföreningar som finns lösta i vatten.
Vissa cyanobakterier, blågröna alger, är kvävefixerande. De kan använda luftens kväve.
De har därför aldrig brist på kväve.
I stället bestämmer tillgången på fosfor hur mycket de kan föröka sig:
Mycket fosfor i vattnet gör att de här cyanobakterierna kan föröka sig mycket.
Kvävefixerande cyanobakterier hämtar kväve från luften till vattnet.
De gödslar alltså vattnet.
Vattnet rör på sig
Vattnet rör på sig
Östersjöns strömmar är inte lika varaktiga strömmarna i världshaven. Strömmarna i Östersjön beror mycket på vädret och varierar därför,
Vinden sätter ytvattnet i rörelse, särskilt när det blåser hårt och länge från samma håll. Ytvattnet påverkar sedan djupare vattenskikt.
Lufttrycket påverkar vattenståndet. Högtryck pressar ned vattenytan så att vatten strömmar till områden med lägre tryck, Vid lågtryck stiger vattnet.
Högre salthalt ger vattnet högre densitet. Saltvatten är alltså tyngre än sötvatten och sjunker mot bottnen medan vatten med lägre salthalt lägger sig vid ytan.
Det saltaste vattnet samlas i de djupaste delarna av Östersjön. Bara riktigt kraftiga långvariga stormar kan få det att blandas med mindre salt vatten i ytligare skikt.
Vattets temperatur påverkar också densiteten. Varmt vatten är lättare än kallt vatten. Under sommaren värms ytvattnet. Det blir lättare och blandas inte med det kallare och tyngre bottenvattnet. På hösten kallnar ytvattnet igen. Det blir tyngre och sjunker. Dessutom blandas det med vatten från större djup under höststormar.
Sött vatten är tyngst vid 4 grader. Men saltvatten har högst desitet vid lägre temperatur. Östersjöns vatten är tyngst vid 1,5-3 grader, beroende på hur mycker utsötat det är.
Vilka utmaningar möter organismerna i Östersjön:
under olika årstider?
i olika delar av Östersjön?
på olika djup?
Vilka utmaningar blir svårare genom klimatfärändringen:
under värmeböjor?
under kraftiga regn som leder till översvämningar?
milda vintrar när det regnar istället för att snöa?
Page updated
Google Sites
Report abuse