Ett tak på elpriset är den enda räddningen för finländska familjer och företag

Vinterns största utmaningar har ännu inte hunnit visa sig i all sin förskräcklighet. Ändå har det höga elpriset redan drivit många finländare till gränsen till förtvivlan. Många familjer har varit tvungna att justera temperaturen i sina hem under smärtgränsen, och det finns inte längre tillräckligt med pengar ens för mat eller för att betala räkningarna. Barns hobbyverksamhet har man blivit tvungen att begränsa, möjligen till och med ge upp helt.

Samma situation gäller för många företagare i Finland. Det höga elpriset i sig är en stor utmaning för entreprenörer och företag, men tyvärr har det också många andra bieffekter. 

Det höga energipriset ökar också direkt priserna på råvaror som köps in av företag. Detta påverkar i sin tur kraftigt ökningen av produktionskostnaderna. Dessa ökade produktionskostnader kan dock inte direkt överföras till kundernas betalning, eftersom de sannolikt inte alls skulle ha råd att köpa företagets produkter i denna svåra ekonomiska situation. Till exempel måste många växthusodlare nu allvarligt överväga om de kommer att ge upp när elpriset stigit så högt. Särskilt restaurangbranschen står inför en stor kris på grund av höjda råvarupriser. Många restauranger har redan varit tvungna att upphöra med verksamheten eftersom den inte längre är ekonomiskt lönsamt. 

Pandemin, inflationen, priset på mat, räntorna på lån, kriget i Ukraina och det mycket höga energipriset målar upp en dyster bild av framtiden. Hur tar vi oss igenom allt detta?

Regeringen och THL tacklade utmaningarna med coronapandemin på ett beslutsamt sätt och i internationell jämförelse har Finland överlevt krisen ganska bra.

Inflationsnivån varierar alltid på lång sikt, vilket är helt normalt. En av EU:s viktigaste uppgifter har dock varit att se till att inflationen inte blir hög. EU har tyvärr misslyckats med denna uppgift. Privatpersoner har möjlighet att skydda kostnaderna för sina bolån, till exempel genom att få ett räntetak för sina lån. Detta säkerställer att lånekostnaderna inte blir outhärdligt höga. Alla har dock inte den möjligheten, då ränteskyddet kostar pengar.

Priset på mat har också stigit drastiskt det senaste året. I denna samhälleliga situation skulle det vara önskvärt att stora stormarknader justerade sina vinstmarginaler, så att finländarna kunde få näringsrik och hälsosam mat till sig själva och sina familjer. Här kan man inte peka på finländska livsmedelsproducenter, eftersom deras marginaler är ganska små.

Vi finländare har inte kunnat göra något åt ​​att kriget i Ukraina bröt ut. Det är dock viktigt att vi visar solidaritet med ukrainarna i deras kamp för det egna landets självständighet. Detta är vad Finland och vi finländare har gjort och kommer att fortsätta att göra i framtiden.

I decennier har Finland importerat gas och bränsle från Ryssland för vårt samhälles behov. Denna väg har nu åtminstone tillfälligtvis stängd, och det är inte realistiskt att tro att en återgång till den gamla modellen ens skulle vara möjlig, än mindre önskvärd. Elen produktionskostnader har därför förståeligt nog börjat stiga även här i Finland. Vår regering har förutsett vinterns utmaningar och beslutat att sänka momsen på el från 24 % till 10 % mellan december och april. Med denna åtgärd vill regeringen göra det lättare för tusentals finländska familjer att överleva de skyhöga elräkningarna under vintern. Regeringens beslut är välkommet och i rätt riktning, men det kommer tyvärr inte att lösa denna mycket svåra situation. Vi står bokstavligen på randen av en stor nationell nödsituation just nu.

Denna nöd kan bäst åskådliggöras genom ett konkret exempel. Låt oss anta att en finsk familj som heter Virtanen bor i ett gammalt, eluppvärmt frontmannahus, där den årliga elförbrukningen är 25 000 kWh. Familjen Virtanens ettåriga tidsbestämda elavtal har löpt ut i november 2022. Enligt det gamla elavtalet har familjen betalat elbolaget 5 cent/kWh för själva elen och 8 cent/kWh i elöverföringsavgift. Grundavgiften som tagits ut av elbolaget har varit 25 e/mån. På årsbasis har Virtastes elkostnader varit 3 550 euro.

I december 2022 har familjen Virtanen blivit tvungen att ta ett nytt elavtal med sitt elbolag. Familjen har försökt konkurrera om elpriset mellan olika elbolag, men det har visat sig vara värdelöst, då det har funnits exakt två alternativ. De är börsel, där elpriset varierar från dag till dag, eller ett fastpriselavtal med ett pris på 50 cent/kWh. Det slutar med att Virtanens tar ett ettårskontrakt till fast pris, eftersom elpriset på börsen spås stiga under vinterns kallaste temperaturer till så mycket som 100 cent/kWh. Med ett nytt fastpris (50snt/kWh) elavtal och samma årsförbrukning som tidigare (25 000 kWh/a), där elöverföringen och grundavgiften är oförändrad, är priset på familjens årliga elförbrukning 14 800 euro. Ökningen jämfört med föregående år är svindlande 11 250 euro. Även om familjen Virtanen från kostnaderna för elförbrukningen skulle kunna dra av det maximala hushållsavdraget som beviljats ​​av regeringens beslut (dvs. 2400 euro före 100 euros självrisken) blir deras nuvarande års elräkning hela 8950 euro dyrare än föregående års motsvarighet. Det finns ingen möjlighet att familjen Virtanen kommer att klara detta. Så hur kan Virtanes och andra finska familjer i en liknande situation räddas? Hur räddar man finska företag?

Den enda rätta lösningen i denna utmanande sociala situation är att införa ett pristak på försäljningspriset på el, vilket kan vara 10-15 cent/kWh. Detta är verkligen möjligt och det är enbart en fråga om vilja. Regeringen och elbolagen bör agera i frågan snabbt och redan inför riksdagsvalet 2023.

De grundläggande mänskliga behoven är rent dricksvatten och tillräckligt med mat och värme. Vi bor i världens bästa land, där jämlikhet och jämnställdhet alltid har värnats. Nu måste vi se till att alla finländare kan klara den här och framtida vintrar utan att deras ekonomi kollapsar. Vårt samhälle måste ta hand om de människor och företag som ihärdigt byggt upp vår välfärdsstat i decennier, eftersom deras framtid nu är hotad.

Leif Grönroos