JHAB historia

Det startade på 80-talet. Jag började jobba på Vanadis EL. På den tiden var det bara stora elinstallationsföretag som ägnade sig åt teleinstallation. Det gicks en 5 dagars telekurs med Benkt Wern som lärare.Företaget köpte in färdiga tomma tele blanketter. Dessa fylldes i med blyertspenna. För ritningshuvuden kunde man skapa stämplar. Man letade efter små gummi bokstäver i stämpel lådan. Ofta var dom vanligaste bokstäverna slut så man fick slakta en annan stämpel till ett annat jobb. Man kunde med hjälp av kopieringsmaskinen kopiera komplicerade reläsymboler från kataloger och klippa ut dessa och sedan klistra in dom på sin ritning. Sedan kunde man rita ledningar till dom med blyertspennan. Det gick åt mycket blyerts. Vi sparade de tomma blyerts förpackningarna för att se vem som hade flest. Ändringsarbeten från fältet kom oftast på gamla dammiga pappkartong bitar. Plinkort fylldes i manuellt med blyerts, koppel för koppel. Dokumentationen överlämnades som en orginal pärm och två koppiepärmar.

Någon gång 1987-88 inköptes en Macintosh II för att rita teleregistrering manuellt. Inga färdiga system utan en mix av olika program. Man sparade sina jobb på disketter.

Någon gång 1987-88 inköptes en Laserwriter II för utskrifterna, som blev många i början. I början skrev man ut alla papper och satte in i pärm. Det var ju så man jobbade förut. Det tog ett bra tag innan det papperslösa kontoret slog igenom. 

Nuförtiden har man 3-4 stora bildskärmar och en dyr workstation dator och dyra CAD-program. Blyertspenna - vad är det för något? Man lagrar i molnet. Plintkort fylls i automatiskt när du ritar kopplingar. Ändringsarbeten från fältet kommer numera via PDF filer på mailen där elektrikern ritat in ändringar. Man skriver sällan ut några papper. Det är bara installatören på plats som vill ha en pärm.