Embedded Files
Hela kapitel 3 handlar om "Den sköna litteraturen" och litteraturhistoria. Vi kommer att arbeta med detta under ungefär sex veckor (v.45-51).
Det går inte att gå igenom allting när det gäller litteraturhistorien men vi kommer att göra nedslag i alla olika tidsperioder och se på vad man skrev, hur man skrev och om vad man skrev.
Detta är kopplat till det centrala innehållet i kursen:
Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
Kunskapskravet för E är:
Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv.
Antiken
Antiken
Ca år 700 f.vt. till ca 500 e.vt.
Även om den fornegyptiska och sumeriska (Mesopotamien) räknas till den antika litteraturen så tänker man mest på den grekiska och romerska antiken när man pratar om antikens litteratur. Man hämtade inspiration från områdena kring Eufrat, Tigris och Nilen (Mellanöstern och Nordafrika). (s.112)
Antiken ses som den "västerländska civilisationens vagga". Där lades grunden till mycket av det som lärs ut i skolan idag och som vårt västerländska samhälle bygger på. Filosofi, matematik, fysik, alfabetet osv. (s.112)
Filosofin som bygger på kritiskt tänkande är grunden till den moderna vetenskapen idag. Att ställa frågor och kritisera, tänka själv och problematisera är viktigt både i skolan, arbete och forskning. Att filosofin utvecklades berodde mycket på att man sökte svar på frågor som dåtidens religion inte kunde svara på exempelvis hur världen och människan blev till. (s.113)
I Aten byggdes ett demokratiskt samhälle upp. Demos = folk, Kratos = styre. Alltså folkstyre. Men detta ska man inte förväxla med dagens demokrati eftersom demokratin på den tiden bara innebar att de som var födda av atenska föräldrar och var en fri man fick rösta. Invandrare, kvinnor och slavar hade inte rösträtt vilket innebar att folkstyret endast innebar 15% av Atens befolkning. (s.114)
Grekland var inte ett enhetligt land under antiken utan det bestod av många självständiga stater som ofta var i krig med varandra. Den grekiska kulturen spreds över ett stort område kring Medelhavet på grund av kolonialiseringen. Det som gjorde att det ändå fanns ett grekiskt folk/grekiska stater att prata om var det gemensamma språket, kulturen och samma gudstro. (s.112)
Demokratin spreds senare till fler delar av Grekland och Europa och ersatte kungadömen och stater som styrdes av aristokratin (de med pengar och makt). Men antiken var också en tid av många kungar och härskare, erövringar och romarriket med kejsare under en lång tid. (s.112, 115)
Religionen i det antika Grekland var polyteism. Poly = många, flera. Det innebär alltså att man tror på flera gudar.
Religionen som man hade i Grekland byggs upp av myter och hjältesagor. Gudarna har mänskliga drag. Det innebär att de bråkar med varandra, är avundsjuka, har otrohetsaffärer både med andra gudar och med människor.
Zeus som är himmelens härskare och gudarnas kung på berget Olympos är värst av alla. Han har många relationer med vanliga människor som gör att det finns en mängd halvgudar i myterna.
Skillnaden mellan människor och gudar i den grekiska mytologin är att gudarna kan styra över människorna (påverka deras öden) och de är odödliga.
Det värsta man kunde göra som människa under antiken var att ha hybris = övermod, alltså att tro att man är bättre än vad man är. Detta kunde gudarna straffa en för.
(Romarriket hade senare också gudar med andra namn men med samma egenskaper).
(s.113)
Under antiken lade man grunden till de tre skönlitterära huvudgenrerna som vi har än idag. Genrer som du känner igen i film kan till exempel vara drama, skräck, action, romantik. På samma sätt som film delas in i kategorier gör skönlitteraturen det.
Genrerna från antiken är:
Epik (romaner, noveller, sagor, det som vi kanske tänker på när vi pratar om litteratur)
Dramatik (teater, film, skådespel)
Lyrik (dikter, låttexter)
Illiaden - EPIK
Illiaden - EPIK
Den äldsta europeiska berättelsen som finns kvar än idag är Illiaden och Odyssén. Det är två delar av samma historia kan man säga och det är en väldigt lång berättelse. Detta skrevs under 700-talet f.vt. och man säger att författaren är Homeros. Om det var många personer som skrev berättelsen, om han skrev den själv (det sägs att han var blind) eller vem som egentligen har skrivit om alla karaktärer är det ingen som vet.
Under antiken var det väldigt få människor som kunde resa. De människor som arbetade som berättare (rapsod) reste runt och berättade berättelserna muntligt. Därför blev det viktigt att man skrev berättelser eller epik på ett sätt som gjorde att man kunde komma ihåg dem. Med en viss rytm, betoning osv.(s.116)
Tänk på en raplåt där det skulle vara väldigt svårt att läsa texten helt rakt utan att använda betoning och rytm. Då skulle det vara svårt att komma ihåg texten (även om låttexter tillhör lyrik).
Detta kallas för hexameter.
Illiaden börjar såhär:
μῆνιν ἄειδε θεὰ Πηληϊάδεω Ἀχιλῆος
οὐλομένην, ἣ μυρί' Ἀχαιοῖς ἄλγε' ἔθηκεν,
"Sjung o gudinna om vreden som brann hos peliden Akilles. "
"Sjung o gudinna om vreden som brann hos peliden Akilles. "
Men man betonar det såhär enligt hexameter (se bild).
(Akilles har epitetet peliden för att han är Peleus son).
Ett epitet är att man förknippar en person med en särskild egenskap till exempel:
Den snabbfotade Akilles,
Den uggleögda Atena,
Den sköna Helena,
Den mångförslagne Odysseus. (s.120)
Vem är Akilles?
Vem är Akilles?
Utdrag från Illiaden och klipp från filmen Troja (2004).
(s.117)
Akilles.pdfMedea - DRAMATIK
Medea - DRAMATIK
För att förstå dramat Medea måste vi först förstå hur det var att leva som kvinna i antikens Grekland.
Teatern, dramat, kom till under antiken och man byggde scener som gjorde att alla skulle kunna höra eftersom det inte fanns högtalare och liknande. Alla skådespelare var till en början män och det var vanligt att de hade masker för att visa deras känslor tydligt och det fanns också en liten tratt i masken som skulle göra att rösten spred sig bättre.
Under antiken skapades två genrer inom dramatik. Tragedi och komedi. Detta finns kvar än idag och symboliserar teatern även om det finns många fler indelningar nu. Pjäserna hade kopplingar till religion men senare mer till myter (berättelse om övernaturliga ting, nedärvd från äldsta tider ursprungligen religiöst motiverad). (s.125)
Läs om Medea på s. 130.
Kvinnans roll under antiken.pdf
Utdrag ur den moderna versionen Medea där gudinnan och Medea pratar (gudinnan ses som Medeas inre röst).
Rollen Medea ur Medealand.pdfNy Medea speglar vår tids utsatthet
Ny Medea speglar vår tids utsatthet
https://www.svd.se/ny-medea-speglar-var-tids-utsatthet Anna Ångström Publicerad 2009-02-26
SVARTSJUKA. Medea är en -kontroversiell gestalt – den svikna kvinnan som dödar sina barn. Sara Stridsbergs nya pjäs Medealand följer henne ner i avgrunden. (...)
Hon föreställer sig att Euripides antika drama Medea ger uttryck för det patriarkala samhällets totala mardröm: att den svikna kvinnan slår tillbaka. Om det är obegripligt att kvinnan dödar barnen – går det att förstå om det ändå händer? För det gör det ju. Barnen är offer även i dagens tragedier.
Ingela Olsson, som gör regidebut med pjäsen, tillägger:
–Det vi sysslar med är inte att försvara handlingen utan att följa förloppet till den punkten. Går det att följa med ner i avgrunden? Alla som någon gång har upplevt kärlekens avvisande kan känna igen sig i svartsjukan och den egna destruktiviteten. I hur många skilsmässor används inte barnen för att straffa den andra?
Medealand kan beskrivas som ett inre landskap, en poetisk och rå fantasi över teaterhistoriens grymmaste skilsmässa. Pjäsen skildrar i drömspelsform Medeas erfarenheter av att ha gett upp allt, sitt land och sin familj, för att följa den älskade Jason till Korint. Där blir tvåbarnsmodern dumpad när Jason istället förälskar sig i landets prinsessa. När vi möter Medea ligger hon, rättslös och med krossat hjärta, på ett sjukhus eller i dödsriket. (...)
Om Euripides på sin tid var chockerande modern i att skildra kvinnans perspektiv och flytta dramatiken närmare den grekiska vardagen och dess aktuella problem, så hakar Medealand i vår tids frågor om medborgarskap och kvinnors utsatthet.
–Medea förlorar sitt medborgarskap när Jason skiljer sig från henne. I Sverige får man numera tillfälligt uppehållstillstånd så länge relationen pågår och medborgarskap först efter två år. Jag tänkte mycket på den lagen när jag skrev. Här förekommer ju att kvinnor från exempelvis Asien misshandlas av sina män men avstår från att anmäla dem för att de då riskerar att åka ur landet, säger Sara Stridsberg. (...)
Frågor s. 130 - Diskutera
Sapfo - LYRIK
Sapfo - LYRIK
Lyrik, poesi, dikter är tre ord för samma sak egentligen. Lyriker, poeter, diktare är tre ord för samma yrke.
Under antiken skrev man egentligen inte dikter för att de skulle läsas tyst och ensamt som det kanske är vanligt att man gör idag. Istället skulle dikterna framföras till musik. De skrevs på speciella sätt som gjorde att det fanns en rytm och en betoning (det gör man fortfarande idag, särskilt märks det på låttexter).
Lyriken är speciell eftersom den inte berättar en historia som epiken och dramatiken gör. Det finns inte heller någon kronologi eller tidsordning. Därför kan det upplevas som svårare att läsa lyrik än att läsa epik och dramatik.
Lyriken beskriver:
tankar
känslor
sinnestillstånd
Fragment 31.pdfSapfo
Sapfo
Sapfo är den första kända kvinnliga poeten. Hon levde på 600-talet före vår tidräkning på ön Lesbos. Eftersom hon levde för så länge sedan är det svårt att hitta fullständiga dikter skrivna av henne. Därför heter dikterna fragment (eftersom det är delar av dikter som man har hittat).
Man tror att hon tillhörde en adlig familj (högre klass) och att hon var gift med en rik man och hade ett barn. Sapfo hade en skola/församling/förening för flickor och man tror att hennes dikter skrevs till hennes elever eller kvinnor där som hon hade känslor för. Att ön som Sapfo bodde på heter Lesbos har senare gjort att man benämner homosexuell kvinnlig kärlek för lesbisk.
Samtala om texten:
Hur många personer finns med i Sapfos dikt och vilken relation har de till varandra?
Vad är det egentligen som sker i dikten?
Vilka känslor har diktens jag (diktjaget = den som skriver/berättar dikten) och hur yttrar de sig? Ge exempel på hur dikten fångar både förälskelsens lust och smärta.
Fragmentet slutar med "ty även en fattig" - hur tror du att dikten ska fortsätta? Ge ett förslag.
I en äldre version av dikten står det "(...) han som i din närhet lyss till din kära stämmas älskliga tonfall (...)". Kan du hitta var i dikten som detta finns (omskrivet)?
Vad tycker du om att man översätter/gör om dikter eller texter till mer modernt språk? Vad tror du att författaren tänker om det? Gör man så på ditt förstaspråk?
Medeltiden
Medeltiden
Ca 470-1450.
Frågor till genomgången av medeltiden (se film)
Frågor till genomgången av medeltiden (se film)
Varför heter tiden "medeltiden"?
Vilka två "R" är stora under medeltiden?
Vilka religioner växer fram i Europa och Mellanöstern?
Vad heter boken som handlar om helvetet, skärselden och paradiset? Vad är det som är speciellt med boken?
Hur kan kyrkan påverka människorna så mycket under medeltiden?
Vem läser riddarromanerna och vad är viktigt i dem?
Vad heter en av de mest kända riddarromanerna?
Riddare är också kopplade till religionen och korstågen. Vad innebär ett korståg?
Vad handlar boken Häxhammaren om?
På vilka sätt påverkade medeltiden litteraturen idag?
Tristan och Isolde - EPIK
Tristan och Isolde - EPIK
En riddarroman i genren "roman bretons" om kärlek. Ett återkommande motiv är en ung mans kärlek till en högt uppsatt, ofta gift, dam.
Om Tristan och Isolde kan vi läsa på s.148. Här är två utdrag från romanen som skrevs år 1900 (originalet är från år 1180).
Utdrag 1 ur Tristan och Isolde.pdfDet första utdraget är från båten då Tristan och Isolde dricker kärleksdrycken (se målningen ovan).
Utdrag 2 ur Tristan och Isolde.pdfDet andra utdraget är från scenen där kungen hittar Tristan och Isolde tillsammans.
Ordförklaringar Utdrag 1 från Tristan och Isolde - kärleksdrycken.pdfOrdförklaringar Utdrag 2 från Tristan och Isolde - kungen.pdfDen gudomliga komedin - EPIK
Den gudomliga komedin - EPIK
Om Dante Alighieri och Den gudomliga komedin kan vi läsa på s.145.
I Den gudomliga komedin förklaras både helvetet, skärselden och himmelen och det är kristendomens absolut största berättelse efter Bibeln.
Den gudomliga komedin.pdfUr Divina Commedia, Första sången, vers 1–9 översättning av Åke Ohlmarks
Jag stod i mitten av min levnads bana
då i en nermörk skog jag mig befann,
där ej mer väg och stig jag kunde ana.
Ej vet jag längre hur jag skildra kan
en skog så full av grymheten och nöden;
vid minnet än mig skräcken slår i bann.
Den ödslig var som tomheten, som döden -
men skall jag säga er hur tröst jag fann,
så må jag måla färdens alla öden.
Lovisas tolkning av vers 1-9:
Jag var mitt i livet (30-50 år) och var i en mörk skog där jag inte kunde se vägen framför mig.
Jag vet inte längre hur jag kan visa en skog så full av ilska och lidande och bara jag tänker på det blir jag rädd igen.
Skogen var tom som döden men om jag ska förklara hur jag hittade tröst och inte var ledsen och rädd längre så måste jag först förklara hela min resa och alla saker som jag såg.
Dantes helvetestratt:
Dantes helvetestratt:
Förgård/entrén, mitt emellan jord och helvete straffas de likgiltiga (helt ointresserade), genom att tvingas jaga en blank fana (duk fäst på en stång, flagga), själva jagade av getingar, flugor och larver.
Första kretsen: De okristna, de födda före Jesus, de som kämpade för det rätta men inte hade den rätta tron (hedningar). Straffet är ett evigt liv som det på jorden.
Andra kretsen: De vällustiga (sexuellt utsvävande) blåser omkring i en storm.
Tredje kretsen: De som aldrig verkar bli mätta (frossare) tvingas ligga ner i gyttja under regn och hagel.
Fjärde kretsen: De giriga (som vill ha mycket till sig själv) och slösaktiga (som inte tänker på ekonomin) tvingas rulla stora stenar mot varandra.
Femte kretsen: De vreda (arga, ilskna) slåss mot varandra i ett träsk och de lata ligger fast på bottnen.
Sjätte kretsen: Kättarna (person som avviker från en kyrkas officiella lära) brinner i öppna gravar i all evighet.
Sjunde kretsen: I den sjunde kretsen återfinns våldsverkarna. Både mot sin nästa (medmänniska), sig själv och mot djur, natur/Gud. De som skadat andra kokas i blod, de som skadat sig själva växer fast i träd (oförmögna att skada sig själva) och de homosexuella samt de som har haft sex med djur (tidelag), ockrarna (lånar ut pengar för att tjäna för mycket ränta) och hädarna (säger dåliga saker som människor upplever är heligt) vandrar omkring i en glödhet öken, utsvävarna (har osunda nöjen) jagas av vilda hundar genom en skog.
Åttonde kretsen: De som lurat och bedragit, stulit och splittrat, smickrat (ger någon överdriven beröm ofta med en baktanke) och spått (se in i framtiden), gjort sig skyldiga till ondskefulla, kallblodiga (känslolösa) synder kopplade till svek straffas här i tio olika underavdelningar (Malebolgia).
Nionde kretsen: Förrädarna mot sina nära och vänner är fast till knäna i en frusen sjö, landsförrädarna till midjan, förrädare till sina gäster till halsen och de som förrått sina ledare är helt infrysta i Cocytos is. Judas (förrådde Jesus), Brutus och Cassius (förrådde Caesar) tuggas levande av Satan som är fast i sjöns mitt.
STEFAN EINHORN OCH DE NYA DÖDSSYNDERNA
Läs texten där Stefan Einhorn intervjuas angående de nya dödssynderna i dagens samhälle.
Håller du med om dessa dödssynder eller finns det andra som skulle vara med på listan - i din tratt?
Vad är det som gör att de moderna dödssynderna skiljer sig så mycket från medeltidens?
Stefan Einhorn och de nya dödssynderna.docxRenässansen, barocken och franskklassicismen
Renässansen, barocken och franskklassicismen
Precis som vi har gjort med tidigare epoker som påverkar litteraturen så behöver vi förstå vilken tid som människan under 1450-1700-talet levde i.
Presentationen visar vilka tankar som man hade på den tiden under de perioderna som kallas renässansen och senrenässansen eller rättare sagt barocken och franskklassicismen.
Renässansen och barocken och franskklassicismen (senrenässansen).pptxHamlet - DRAMATIK
Hamlet - DRAMATIK
William Shakespeare (1564-1616) är en av världens mest kända pjäsförfattare/dramatiker.
Teatern blev ett folknöje eftersom få människor fortfarande kunde läsa och det fanns varken tv, radio eller så mycket tidningar och böcker (även om de började tryckas).
Shakespeare skrev både krönikespel (om kungar), komedier och tragedier. Hamlet och Romeo och Julia är de mest kända tragedierna.
Hamlet har ett klassiskt motiv - sonen som ska hämnas sin fader. Men det finns också en psykologisk del i pjäsen där man får följa Hamlets innersta tankar (som i pjäsen Medea). Hamlet funderar på död och självmord i väntan på sin älskare Ofelia. Han beklagar livets utmaningar men överväger att alternativet - döden - kan vara värre.
”Att vara eller inte vara” är den första raden av en monolog i nunnekloster scenen av Shakespeares Hamlet, prins av Danmark.
”Att vara eller inte vara” kan tolkas som
Ska man fortsätta eller ska man sluta,
ska man handla eller inte,
är man människa eller inte,
förtjänar man att leva eller inte,
ska man vara misstänksam eller inte,
är man tokig eller inte,
ska man spela tokig eller bli tokig,
ska man bekämpa ödet eller inte
(s.159)
Att vara eller inte vara, det är frågan:
Månn' ädlare att lida och fördraga
ett bittert ödes styng och pilar eller
Att ta till vapen mot ett hav av kval
och göra slut på dem med ens. - Att dö -
Att sova - intet vidare - att veta
att uti sömnen domna hjärtekvalen
och alla dessa tusentals av marter
som äro köttets arvedel - det vore
en nåd att stilla bedja om. Att dö,
att sova, sova! Kanske också drömma?
Se, däri ligger knuten.
En annan tolkning/version:
Att vara eller icke vara, det är frågan
Är det modigast att tåla
ett vidrigt ödes hugg och pilar,
eller att ta till vapen mot ett hav av plågor
och dräpa dem beslutsamt?
Att få dö – att sova, inte mer,
och tro att sömnen gör slut på hjärtats värk,
de slag och stötar som köttet fått till arvedel –
det vore ett slut, en nåd att stilla bedja om.
Att dö, att sova… sova, kanske drömma
-ja, det är stötestenen!
Hamlet.pdfDetta är en modern version som inte utspelar sig exakt så som den gjorde i originalet men relationerna är desamma. Slutscenen är en fäktning och Hamlet lyckas döda Claudius också.
Don Quijote - EPIK
Don Quijote - EPIK
En sammanfattning av romanen Don Quijote i form av en saga.
6:08
Don Quijote är ständigt aktuell. Här i en uppsättning (teater) på arabiska (2019).
Det finns textning i klippet.
2:27
Don Quijote förklarad:
6:04
Vad får vi reda på om Miguel Cervantes?
Vad är det som gör att Don Quijote kan bli så populär under renässansen?
Boken är en parodi. Vad betyder det? En parodi på vad?
På vilket sätt är Cervantes språk utvecklat i boken (olika typer av spanska)?
Läs s.156-158:
Don Quijote är en antihjälte. Vad innebär det?
Karaktärerna i boken beskrivs som en idealist och en rationalist. Vad innebär det?
Don Quijote och Sancho Panza beskrivs som ett radarpar. Vad är det?
I utdraget på s.158 skriver Cervantes att livet liknar en teater. Vad vill han säga med det?
I utdraget står det "äro" och "tager" - hur skriver man dessa verb idag?
Misantropen - DRAMATIK
Misantropen - DRAMATIK
Jean-Baptiste Moliére (1622-1673) är den mest populära dramatikern från franskklassicismen. Han skrev komedier.
Hans verk innehöll grova skämt och drev med sederna och religionen. Han ansågs därför ha bristande moral. Att han var gift med en 20 år yngre skådespelare gav honom inte mer förtroende. Men flera av pjäserna succé och drog stor publik. Dessutom tyckte självaste kung Louis XIV om Molières pjäser och blev dennes beskyddare.
Misantropen (1668) handlar om Alceste som inte kan acceptera samhällets ytlighet och hyckleri. Han anser att man alltid ska vara ärlig och vill inte vara med i "spelet". Han tycker att man alltid ska vara ärlig oavsett om det skadar sina vänner. I kontrast mot Alceste står hans vän Philinte, som också tycker att samhället är korrupt, men som samtidigt är beredd att acceptera konventionerna (reglerna, sederna) för att få ett lyckligt liv. Drabbad av olycklig kärlek och rättshaverier drar sig Alceste slutligen tillbaka från samhället.
Misantropen sågs inte som rolig på samma sätt som vi ser den idag eftersom man såg inte på sig själv som en individ då. Även om tankar om individualism fanns (som vi har pratat om). Man såg sig istället som en del av en grupp, en klass, i ett system i samhället. Att man har en egen frihet och inte behöver följa gruppen är en ovanlig tanke. Individens frihet blir mer uppmärksammad under 1800-talet.
Utdrag ur Misantropen s.169.
Alceste säger: "Man älskar ingen om man älskar alla". Håller du med?
Är det rätt att alltid säga vad man tycker eller behöver man ibland "följa konventionens lagar"?
Är det okej med "vita" lögner?
Därför klarar vi oss inte utan lögnerna.pdfEn artikel från 2010 som behandlar samma ämne.
Här är det författaren Stefan Einhorn som intervjuas (han som var med i artikeln om dödssynderna).
Anser Einhorn att vi behöver "vita" lögner i samhället?
Vad menar Einhorn med "ett socialt smörjmedel"?
Vad får man inte ljuga om enligt Einhorn?
Upplysningen
Upplysningen
Upplysningen handlar mycket om att vi får kunskaper från våra erfarenheter och drar slutsatser utifrån dem. Empirism kallas det. Logiskt tänkande, förnuft och förstånd kallas för rationalism. Blandningen mellan dessa skapar grunden till den moderna vetenskapssynen som vi har idag.
Det står i läroplanen som vi arbetar utifrån i skolan:
"Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet." - Gy11 (gymnasiets läroplan).
Målningar av Alexander Roslin (1700-tal) och Ludwig Guttenbrunn (1700-tal)
John Locke har en teori om "tabula rasa". Det innebär att alla människor föds som tomma papper som sedan formas och påverkas av erfarenheter i livet. Man föds inte med särskilda egenskaper utan utvecklar dessa under livet. Tidigare har man sett barn som små vuxna och klätt dem som vuxna.
Jean-Jaques Rosseau tycker om John Lockes teori om att barn föds som blanka papper och utifrån den tanken skriver han Émile eller om uppfostran (1762).
Han tycker att: barn INTE lär sig bäst av befallningar och förbud utan barnet behöver lära sig från sina egna erfarenheter. Som vuxen behöver man ha tålamod och vänta på att barnet är moget nog att dra slutsatser av sitt handlande. Barnet är nyfiket och behöver få många tillfällen att utforska. (s.176). Den bästa utbildningen är egna erfarenheter och den enda boken man behöver läsa är Robinson Crusoe (om hur man klarar sig i naturen).
Rosseau tror inte att samhällets utformning är gjord av naturen utan av människan. Att vissa människor äger mer än andra är ett system som vi har skapat men som egentligen borde ifrågasättas. Sättet som man uppfostrar barn på kan ifrågasättas och individen och dennes personliga känslor är viktiga.
Det är viktigt att markera att det är bara Émile som ska uppfostras såhär. Sophie i boken uppfostras till att vara lydig och söt. "Fria medborgare" är alltså män med god ekonomi och ingenting annat. Dessa kan uppfostras på det här sättet.
Robinson Crusoe
En roman från 1719 av Daniel Defoe om en man som överlever ett skeppsbrott och vistas på en nästintill öde ö i 28 år. En av Crusoes följeslagare på ön är infödingen Fredag, så kallad på grund av att Crusoe träffar honom på den veckodagen.
Boken speglar 1700-talets upplysningsmänniska och visar upplysningstidens optimism för människans förnuft och kunnande. Historien om den skeppsbrutne som byggt ett nytt liv på en ö har inspirerat till en mängd efterföljare, i bokgenren robinsonad.
Émile - EPIK
Émile - EPIK
Émile:
Èmile är arbetsam, måttlig, stark och modig. Hans inbillningskraft, som ännu inte på något sätt är upphettad, förstorar inte farorna i hans ögon. - Han är lagom intresserad men låter inte fantasin skrämma honom.
Han är okänslig gentemot de flesta obehag och förstår att lida med ståndaktighet, eftersom han inte lärt sig att strida mot ödet. Vad döden beträffar, vet han ännu inte riktigt, vad den är, men van att alltid underkasta sig nödvändighetens lag, ska han, om döden nalkas, dö utan att klara och utan att kämpa emot (...) - Han accepterar det som inte är behagligt. Han accepterar sitt öde - död utan att kämpa emot.
Jämförelsen mellan Émile och Sophie:
I allt, som inte berör könet, liknar kvinnan mannen. Hon har samma organ, samma behov, samma förmögenheter; hennes kropp är konstruerad på samma sätt, hon har likadana lemmar som tjänar till samma bruk. - Kvinnor och män är lika som människor. De behöver samma saker och har likadana kroppar (förutom könet).
I det, som berör könet, finner vi däremot överallt likheter och överallt olikheter mellan man och kvinna. Svårigheten att jämföra dem kommer av vanskligheten i att bestämma, vad som i den enas och den andras beskaffenhet rör könet, och vad som inte bestäms av det. - Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor men det kan vara svårt att veta vad som faktiskt gäller på grund av att man är man eller kvinna och vad som påverkas av andra saker (regler i samhället, traditioner eller annat).
Dessa likheter och olikheter måste inverka även på moralen. Detta är en självklar följd, som överensstämmer med erfarenheten, och som visar fåfängligheten av allt tvistande angående det ena könets företräde framför det andra eller om likställigheten dem emellan. - Det finns ingen mening eller inget meningsfullt syfte att diskutera vem som har mer rätt än den andra eller hur de både könen ska vara jämställda eftersom det är självklart att könen behandlas olika (de har olika moral).
När man gifter sig:
Vid föreningen mellan könen bidrar båda lika mycket till det gemensamma syftet, ehuru inte på samma sätt. Av denna skiljaktighet uppstår den första bestämbara åtskillnaden i moraliskt avseende mellan de båda könen. Det ena av dem måste vara aktivt och starkt, det andra passivt och svagt; den ena måste vilja och kunna, men i fråga om det andra är det tillfyllest, att det gör ringa motstånd. - När man gifter sig bidrar båda två till relationen men inte på samma sätt. Det finns en skillnad på moral mellan könen. Den ena (mannen) ska vara aktiv och stark och den andra (kvinnan) måste vara passiv och svag. Den ena (mannen) måste vilja och kunna medan när det gäller den andra (kvinnan) räcker det med att hon knappt gör något motstånd.
Av denna grundtanke framgår, att kvinnan särskilt är skapad för att behaga mannen. Att även mannen behagar kvinnan, är däremot inte direkt nödvändigt. Hans förtjänst ligger i hans kraft; mannen behagar, i och med att han är stark. Detta är inte kärlekens lag, det medger jag; men det är naturens, och den är äldre än själva kärleken. - Kvinnan är till för att få mannen att må bra. Det är inte lika viktigt att mannen får kvinnan att må bra. Han får henne att må bra genom sin kraft, att han är stark. Detta handlar inte om kärlek utan naturen men den är äldre än kärleken.
Hur ser din uppfostran ut till skillnad från Rosseaus tankar?
Vad är skillnaden mellan hur män och kvinnor ska vara enligt Rosseau?
Hur ska äktenskapet vara enligt Rosseau?
Är det stor skillnad mellan tankarna då och nu?
"Några ord till min k. Dotter om jag hade någon" - LYRIK
"Några ord till min k. Dotter om jag hade någon" - LYRIK
Anna Maria Lenngren skriver en dikt (1798) där hon är satirisk. "Några ord till min k. Dotter i fall/om jag hade någon" heter den. Där skriver hon om hur en kvinna ska vara och att kvinnor ska undvika läsning och politik (men det är satir).
(s.179).
hulda = snälla
fromma = milda/änglalika
öd = ödsla (slösa)
föga = i liten grad (lite)
blott = bara
undanvik = undvik
brydsam = problematisk
gazetten = tidningen
republik = statsskick med president
toaletten = klädsel (kläder)
nitisk = flitig på ett överdrivet sätt
ter = visa sig (verka)
rannsaka = granska, forska i
tycks = ser det ut som, verkar det som
skäggbrodd = skäggstubb (kort hårstrå av skägg)
Min kära Betti, du blir stor:
Du från din docka hunnit växa...
Utav din hulda, fromma mor
Tag, för din framtid, denna läxa!
(...)
Med läsning öd ej tiden bort -
Vårt kön så föga det behöver,
Och skall du läsa, gör det kort.
Att såsen ej må fräsa över!
Ett odlat vett, en upplyst själ -
Vad - kunna böcker blott det skänka?
Mitt barn, studera världen väl:
Den ger dig ämnen nog att tänka!
(...)
Försiktigt även undanvik
All brydsam forskning i gazetten!
Vårt hushåll är vår republik,
Vår politik är toaletten.
(...)
När sig en kvinna nitiskt ter
Att staters styrelsesätt rannsaka,
Gud vet, så tycks mig att jag ser
En skäggbrodd skugga hennes haka.
(...)
Du skall bli gift - då vill din man
Med tacksamhet min lärdom gilla (...)
ROMANTIKEN
ROMANTIKEN
Romantiken (1770-1830) är den period som följer upplysningen. Under upplysningen lades det stor vikt vid vetenskap och nytta. Romantiken bröt helt mot det och istället ville författarna betona känslor och fantasin. Människans inre utforskades, framförallt människans mörka sidor (självmord, mord, ångest, olycklig kärlek o.s.v.). Intresset för naturen, historia (särskilt det egna landets) och religion var stort för både författare och konstnärer. Romantikerna erbjöd en slags verklighetsflykt där det fanns en längtan till något mer spännande än det som fanns i vardagen. De drömde sig till historiska eller exotiska platser och använde mytiska och magiska inslag. Populära genrer som skräck, deckare, science fiction har alla sitt ursprung i skräckromantiken som föddes under slutet av 1700-talet.
Lyriken blev den viktigaste genren under romantiken eftersom man ville uttrycka känslor. Under upplysningen var diktens uppgift att förmedla nyttiga tankar på ett smakfullt och underhållande sätt (tänk på Anna-Maria Lenngrens dikt). Under romantiken skulle den istället uttrycka mycket känslor och utropstecken och olika ord för starka känslor används mycket.
Brevromanen (epik) blir populär (en bok som är uppbyggd på att två personer skickar brev till varandra). Man skulle inte skriva efter en viss mall utan skriva unikt och individuellt.
Vandraren över dimhavet - Caspar David Friedrich (1818).
Frankenstein av Mary Shelley - filmatisering (1931)
REALISMEN
REALISMEN
Som reaktion mot romantiken kommer sedan realismen (1815-1880). Nu ska det vara realistiskt och verklighetstroget.
Gustave Courbet (fransk målare) skriver: Jag kan inte måla en ängel för jag har inte sett någon ängel.
Man ville visa samhället så som det var. Författarna menade att litteraturen skulle skildra verkligheten på samma sätt som ett fotografi gjorde. Man ska inte "färga" eller försköna texten utan beskriva det fula och smutsiga i tillvaron och våga göra detta.
Böckerna inom realismen vanligtvis om känslomässigt laddade ämnen, som t ex gatubarn, orättvisa eller fattigdom. Industrialismen gjorde att många människor levde i städer i dåliga förhållanden och barnarbete var vanligt. Oliver Twist av Charles Dickens blir väldigt populär (föräldralös pojke som "arbetar" som tjuv och råkar ut för många problem).
Sök upp böcker, filmer, serier och låttexter idag som är inspirerade av dessa två tidsperioder:
Romantiken:
Twilight (epik och dramatik) - Stephenie Meyer
Notting Hill (dramatik)
Svarta katten (epik) - Edgar Alan Poe
Harry Potter (epik och dramatik) - J.K Rowling
Titanic (dramatik)
(Mycket musik gjordes under den här tiden inspirerad av romantiken).
Realismen:
Thug (epik) - Angie Thomas
The imitation game (dramatik)
Once (epik) - Morris Gleitzman
Great Expectations (epik) - Charles Dickens (också en bildningsroman - påverkad av upplysningen)
Fäder och söner (epik) - Ivan Turgenjev
(Konstverk: Boveteskörd, Family of street acrobats, Anguish)
1900- OCH 2000-TALEN (modernismen och efterkrigstiden)
1900- OCH 2000-TALEN (modernismen och efterkrigstiden)
18 minuter.
Frågor till filmen:
Modernismen startar runt år 1900 - en tid då världen förändras väldigt mycket. Vad är det som förändras?
Författarna vill skriva på ett nytt sätt och experimenterar med språket och formen. Ge ett exempel som tas upp i filmen.
Man vänder blicken inåt och avfärdar realismens tro på en objektiv verklighet. Vad innebär det?
Efter första världskriget blir ångest och skräck inför framtiden vanligare teman. Är det ett tema som finns även idag?
Uppgift om litteraturhistoria - se uppgifter, redovisningar och prov.
Page updated
Google Sites
Report abuse