När vi lärare bedömer dina prestationer så är det vissa saker vi letar efter för att kunna avgöra vilken kvalitet din förståelse har i ett kunskapsområde utifrån de tre nivåer i vilka ämneskunskaper är indelade i betygssystemet. Dessa tre nivåer är: övergripande förståelse; nyanserad förståelse; komplex förståelse. Att exakt beskriva vad detta innebär är svårt, men Skolverket har gjort ett försök i de så kallade kunskapskraven.
Men när vi lärare bedömer dina prestationer är det vissa kännetecken (kriterier) vi letar efter och som vi vet är bra att lära sig och att använda för att du ska kunna utveckla en komplex förståelse av de faktakunskaper du arbetar med i ett ämne. Nedan är ett försök att i punktform beskriva de kännetecken vi letar efter:
Hur väl du använder källorna. För att avgöra hur väl du använder och förstår de källor du arbetar med i ett arbetsområde tittar vi efter i vilken omfattning och med vilken variation du använder källorna. Huvudregeln är att använda källorna så mycket du kan och helst kombinera dem och ställa dem mot varandra (källor som bekräftar eller motsäger varandra). För att vi lärare ska kunna se att du använder olika källor måste du använda referatmarkörer och ibland källhänvisningar.
Nödvändigt krav: att du tagit dig tid att förstå (läsa, lyssna, tänka, diskutera, sammanfatta) källorna. Slarvar du med det så påverkar det hur väl du kommer att kunna använda källorna.
Hur väl du använder de centrala begreppen, modellerna och teorierna. Till varje kunskapsområde ingår mängder av centrala begrepp, modeller och teorier. När du arbetar med en specifik fråga inom ett kunskapsområde tittar läraren på hur väl du använder de centrala begreppen, hur väl du använder lämpliga teorier (om du nu gör det). Vad som är viktigt och avgörande är att du använder begreppen och/eller teorierna för att redogöra för och förklara orsaker till och konsekvenser av en händelse eller fenomen. Hur väl du använder begreppen och teorierna bestämmer kvaliteten på din förståelse.
Nödvändigt krav: att du satt dig in ordentligt i de centrala begreppen, modellerna och teorierna. Ju mer du förstår av dem, desto lättare blir det för dig att använda dem. Slarvar du med det så påverkar det kvaliteten och ditt lärande negativt.
Hur väl du kan generalisera dina kunskaper. Läraren tittar efter om du kan överföra kunskap från ett kunskapsområde till ett annat, så kallad transfer eller generalisering. I det ingår att läraren tittar på om du kan använda centrala begrepp från ett kunskapsområde i ett annat. Det leder till en mer komplex förståelse och skapar ett större sammanhang. Detta är ett viktigt kriterium för de högre betygskraven. Men generaliseringen eller transfern måste föra med sig ett ökat förklaringsvärde. Det räcker inte att bara överföra kunskapen utan att den egentligen tillför något.
Hur väl du kan problematisera ett kunskapsområde. Läraren tittar efter hur väl du använder flera källor och ställer dem mot varandra (motsägelser och bekräftelser). Läraren tittar efter textbindningsmarkörer som skvallrar om att du utvecklar dina resonemang. Läraren tittar efter hur väl du värderar källorna utifrån utgångsfrågorna, alltså att du diskuterar för- och nackdelar, styrkor och svagheter med olika ställningstaganden som kommer fram när du använder källorna. Vilka slutsatser du drar om orsaker till och konsekvenser av ett fenomen eller händelse. Ett enkelt knep när du problematiserar är att du i dina resonemang tänker så här – ”å ena sidan kan man tänka så här som Benedict Anderson påstår, men å andra sidan så går det att tänka så här, som Carol Dwight hävdar”. Då resonerar du oftast kring styrkor och svagheter utifrån olika ställningstaganden.
Hur väl du kan strukturera din text, digitala presentation eller muntliga framställning. Läraren söker efter en tydlig röd tråd, det vill säga att resonemanget har en tydlig utgångspunkt som sedan förblir den röda tråden, att slutsatsen är tydligt kopplad till utgångspunkten samt att inga onödiga sidoresonemang förekommer. Läraren tittar också efter rubriker (om det är skriftligt underlag). Rubrikerna ska vara logiskt kopplade till utgångspunkten och tydligt tala om vad texten under rubriken handlar om. Läraren tittar också efter att du använder ett skriftspråk som inte innehåller talspråk. Även meningsbyggnad och stavfel är viktigt att tvätta bort. Det går alltid att få hjälp med det av någon annan.
Din kreativitet. Till sist tittar läraren efter om du försöker vara kreativ i din användning av informationen, begreppen, modellerna eller teorierna. Detta innebär att du till exempel refererar till källornas begrepp, modeller och teorier och som sedan leder till ett eget resonemang och nya perspektiv som inte var givna i källorna.
Nu är dock inte alla lärare helt ense om att dessa tecken eller kriterier är de viktigaste, det kan också skilja sig åt beroende på ämne, men det är relativt stor överensstämmelse mellan lärarens syn på att detta ändå är viktiga tecken. För säkerhets skull ska du alltid ta för vana att fråga din lärare vad det är hen tittar efter när hen bedömer elevernas prestationer för de olika betygsnivåerna.