Kulturno nasljeđe Bosne, Hrvatske i Srbije

Kulturarv från Bosnien, Kroatien och Serbien

Sarajevo

Zagreb

Beograd

KULTURNA BAŠTINA BOSNE I HERCEGOVINE

Stari mostovi

Stari mostovi svjedoče o različitim periodima istorije Bosne i Hercegovine. Na Unesco listi svjetske baštine su Most Mehmed-paše Sokolovića i Stari most u Mostaru.

Most Mehmed-paše Sokolovića

Mehmed-paše Sokolovića, veliki vojskovođa i vezir otomanskog carstva porijekla iz Bosne, je finansirao izgradnju mosta. 

Most je izgrađen 1571. god. na rijeci Drini, na mjestu gdje je put povezivao Bosnu sa Carigradom (današnji Višegrad, blizu granice BiH i Srbije). Most je sagrađen od kamena i čine ga jedanaest lučnih otvora i devet velikh kamenih stubova. Sredina mosta, nazvana kapija-sofa je postala popularno sastajalište za ljude iz Višegrada i okolice

Poznat je po romanu Ive Andrića zbog čega u narodu nosi naziv Na Drini ćuprija. Roman ''Na Drini ćuprija'', za koji je pisac dobio Nobelovu nagradu i koji je preveden na mnoge svjetske jezike, baziran je na istoriji ovog mosta opisujući mnoge značajne događaje u vezi sa mostom.

Stari most u Mostaru

Most je obilježje grada Mostara gdje se i nalazi. Sagrađen je 1557. godine po nalogu Sulejmana Veličanstvenog. 

Kada je sagrađen bio je jedan od najvećih lučkih konstrukcija u svijetu. Luk je dug 29 metara a visok 20 metara. Profil mosta je toliko tanak i toliko visoko iznad vode da je mnogima bilo teško zamisliti da takva građevina može biti napravljena od velikih kamenih blokova. Most je svijetle boje koja se mijenja tokom dana zavisno od sunca. 

Tradicionalni skokovi sa Starog mosta koji se organizuju krajem jula su jedna od najznačajnijih manifestacija ovog kraja. Budući da je rijeka Neretva vrlo hladna i tokom ljeta, ovo je dosta rizičan poduhvat. Samo najvještiji i najspremniji skakači odvažiti će se na skok. 

Kulturarv från Bosnien och Hercegovina

Gamla broar

Gamla broar vittnar om olika historiska perioder i Bosnien och Hercegovina. Mehmed Pasha Sokolović-bron och Gamla bron i Mostar finns med på Unescos världsarvslista.

Mehmed Pasha Sokolović-bron

Mehmed Pasha Sokolović med ursprung från Bosnien var en känd militärledare och vesir i det osmanska riket. Han beställde bygget av bron.

Bron byggdes år 1571 på floden Drina på en plats som förband Bosnien och Konstantinopel (dagens Višegrad, nära gränsen mellan Bosnien och Serbien). Bron är byggd av sten och består av elva välvda öppningar och nio stora stenpelare. Mitten av bron, kallad kapija-sofa, har blivit en populär mötesplats för människor från Višegrad och andra ställen i dess närhet. 

Bron är känd för romanen av Ivo Andrić ''Bron över Drina''. Därför kallas den också för bron över Drina. Ivo Andric fick nobelpriset för sin roman och den har översatts till många världsspråk. Romanen är baserad på historien om denna bron, och beskriver många viktiga händelser relaterade till bron.


Gamla bron i Mostar

Bron ligger i staden Mostar och är stadens kännetecken. Den byggdes år 1557 på order av Suleyman den store.

På den tiden var det en av de största valvbroar i världen. Valvbågen är 29 meter långa och 20 meter höga. Bron kännetecknas av en tunn och elegant form. Brons profil är så tunn och ligger så högt över vattnet att det var svårt för många att föreställa sig att en sådan struktur skulle kunna göras av stora stenblock. Bron har en ljus färg som ändras under dagen beroende på solens gång.

Hopp från den gamla bron som traditionellt anordnas i juli månaden är en av de viktigaste manifestationerna i det här området. Eftersom floden Neretva är mycket kall även på sommaren är detta en ganska riskfull aktivitet. Bara de mest skickliga och tränade hoppare vågar hoppa från bron.

Bosniska, högstadiet

Most Mehmed-paše Sokolovića

Bron över Drina

Ivo Andrić

 Na Drini ćuprija

 Na Drini ćuprija


 Na Drini ćuprija


Stari most preko Neretve

Skokovi sa mosta u Mostaru

Skokovi sa mosta u Mostaru

Turcizmi - osobenost bosanskog jezika

Jedna od važnih karakteristika bosanskog jezika su turcizmi, riječi arapskog, persijskog i turskog porijekla koje su u bosanski jezik ušle preko turskog u osmanskom periodu.  Mogu se naći u oblasti vojske , birokratije, umjetnosti, medicini, kulturi, ishrani. 

Nije moguće razumjeti pojmove narodne književnosti bez razumijevanja elemenata turcizma.Turcizmi su svojevrsni svjedoci kulturne istorije Bosne.

Turkiska ord - kännetecken av det bosniska språket

En av de viktiga egenskaper av det bosniska språket är ord av arabiskt, persiskt och turkiskt ursprung som kom in i det bosniska språket via turkiska under den osmanska perioden. Dessa ord kan hittas inom militär, byråkrati, konst, medicin, kultur, näring.

Det är inte möjligt att förstå begreppen i folklitteraturen utan att förstå ord med turkiskt ursprung. Dessa ord vittnar om Bosniens kultur och historia.

Bosniska, mellanstadiet

Turcizmi su još uvijek u upotrebi u svakodnevnom govoru (jastuk, jorgan, šećer, kašika, džezva, tepsija, tava, čarape, avlija, kapija, bašča, kaldrma, fildžan, jogurt, čorba, čaršaf, papuče...).

Några turkiska ord som finns i bosniska vardagliga språket anges i parantesen.

Sevdalinke kao kulturna baština Bosne i Hercegovine

Sevdalinka je narodna, bosanska, gradska, ljubavna pjesma. Pojavila se prije 500 godina, nastajala je u narodu i generacijama se prenosila pjevanjem. Sevdalinke su spoj istočnih i zapadnih muzičkih uticaja. U bosanskom jeziku se pojam sevdah veže za čežnju, ljubavni žar, ljubavni jad. Pjesma je melanhonlična i sa sporim tempom. Tekstovi sevdalinki opisuju život bosanskih ljudi iz vremena kad su nastale. Saz, stari instrument, i harmonika su instrumenti koji prate ovu pjesmu.

Sevdalinke su jedinstveni ostatak bosanske istorije i kulture i izuzetno značajne za Bosnu i Hercegovinu i njen narod. Danas postoje festivali sevdalinki.

Sevdalinka- kulturarv från Bosnien och Hercegovina

Sevdalinka är en bosnisk, urban folklåt om kärleken. Dessa låtar dök upp för 500 år sedan. De skapades bland folk och gick i arv genom generationer. Sevdalinka är en blandning av österländska och västerländska musikinfluenser. På bosniska språket betyder termen sevdah längtan, kärleksglöd, kärlekselände. Låtar är melankoliska och har ett långsamt tempo. Sevdalinka-texter beskriver livet av bosnier från den tiden de skapades. Saz, ett gammalt instrument, och dragspel är instrumenten som spelas med sevdalinka.

Sevdalinka är en unik kvarleva av bosnisk historia och kultur och är mycket viktig för Bosnien och Hercegovina och dess folk. Idag finns det sevdalinka-festivaler.


Bosniska, mellanstadiet

Saz

Harmonika

Bosanska kuhinja

Narod Bosne i Hercegovine njeguje posebnu ljubav prema hrani. Kulinarsko umijeće prenosi se generacijama tako da i danas mogu uživati u jelima predaka.

Zahvaljujući istorijskim dešavanjima na ovim prostorima bosanska kuhinja je poprimila uticaje orijentalne, mediteranske i zapadnjačke kuhinje. Međutim, ona je svakom jelu dala svoj trag. Osnovna čar bosanske kuhinje ogleda se u dugoj pripremi jela, sa mnogo pažnje i strpljenja.

Jela na koja su posebno ponosni su: Bosanski ćevapi, Burek, Sarma, Baklava, Begova čorba, Bosanski lonac.

Bosniska köket

Folket i Bosnien och Hercegovina värnar om en speciell kärlek till mat. Kulinariska färdigheter förs vidare genom generationerna så att människor idag kan fortfarande njuta av sina förfäders maträtter.

Tack vare historiska händelser i dessa områden har det bosniska köket influerats av orientaliska, medelhavs och västerländska köket. Bosnier gav dock varje rätt sitt eget märke. Det som kännetecknar det bosniska köket är den långa tillagningen av rätter, med mycket uppmärksamhet och tålamod.

Rätter som de är särskilt stolta över är: bosnisk kebab (ćevapi), färsfylld paj (burek), kåldolmar (sarma), Baklava bakelse, Sultans soppa och bosnisk gryta.

Bosniska, högstadiet

Bosanski ćevapi

Bosanski burek

Bosanska sarma

Bosanska baklava

KULTURNA BAŠTINA HRVATSKE

Hrvatska je prepoznatljiva po svojim prirodnim ljepotama. Izdvajamo hrvatsko primorje sa otocima i Plitvička jezera.
Hrvatsko primorje sa otocima - prema podacima Europske komisije hrvatski Jadran najčišće je more u Europi, a neke od plaža na Jadranu svrstane su među najljepše u svijetu. Više od 1200 hrvatskih otoka raskošne ljepote priča svoju priču svojim znamenitostima, poviješću i običajima. 

Plitvička jezera najstariji su i najveći nacionalni park Republike Hrvatske. Zbog svoje iznimne prirodne ljepote i jedinstvene univerzalne vrijednosti dobila su međunarodno priznanje upisom na UNESCO Popis svjetske baštine. 
Kroatiens naturskönheter
Kroatien är känt för sin naturskönhet. Från kroatiska naturskönhet väljer vi att beskriva den kroatiska kusten med öar och Plitvice sjöar.
Kroatiska kusten med öar
Enligt EU-kommissionens rapport är det adriatiska havet det renaste havet i Europa, och några av stränderna vid Adriatiska havet rankas bland de vackraste i världen.

Mer än 1 200 kroatiska öar som har ståtlig skönhet berättar sin historia med sina sevärdheter och seder.  

Plitvice sjöar är den äldsta och största nationalparken i Kroatien. På grund av sin naturskönhet och unika värde fick de internationellt erkännande genom att inkluderas på Unescos världsarvslista.


Kroatiska, mellanstadiet

Zlatni rat, Brač

Sv. Ivan, Cres

Rajska plaža, Rab

Plitvička jezera

Plitvička jezera

Plitvička jezera

Nematerijalna kulturna baština Hrvatske na UNESCO popisu

Sinjska alka je viteški turnir koji se održava od 1717. godine u Sinju. Tijekom natjecanja, vitezovi jašu na konjima u punom galopu niz glavnu ulicu, ciljajući kopljem željezni prsten koji visi na užetu.  Sudionici moraju biti članovi obitelji s područja Sinja i Cetinske krajine. Čitava zajednica pomaže u izradi, konzervaciji, obnovi i rekonstrukciji oružja, odjeće i prateće opreme kako bi poduprli održavanje tradicije.
Licitarska srca su kolači od slatkog tijesta koji se pripremaju u Zagrebu i sjevernoj Hrvatskoj. Svaki kolač ukrašava licitar na poseban način, često sa slikama, malim zrcalima i stihovima ili porukama. Kroz stoljeća umijeće se prenosi s generacije na generaciju, u početku muškarcima, a danas i ženama. Licitar je postao jednim od najprepoznatljivijih simbola hrvatskog identiteta. 

Drvene dječje igračke prepoznatljivi su tradicijski proizvodi Hrvatskoga zagorja s dugom poviješću. Način izradbe prenosio se u određenim obiteljima iz generacije u generaciju i zadržao do danas. Za njih je karakteristično da ih izrađuju ručno muškarci, a većinom ih oslikavaju žene. Nikada ne mogu biti dvije u potpunosti identične jer je svaka ručni rad. 
Kroatiens immateriella kulturarv på UNESCO:s lista

Sinjska alka är en riddarturnering som har hållits sedan 1717 i Sinj. Under tävlingen rider riddare sina hästar i full galopp nerför huvudgatan och riktar sitt spjut mot en järnring som hänger i ett rep. Deltagare måste vara familjemedlemmar från området Sinj och Cetine. Hela samhället hjälper till att tillverka, bevara, restaurera och rekonstruera vapen, kläder och relaterad utrustning för att stödja upprätthållandet av tradition.


Licitarska srca är hjärtformade kakor gjorda av söt deg som tillagas i Zagreb och norra Kroatien. Varje kaka dekoreras på ett speciellt sätt, ofta med bilder, små speglar och verser eller budskap. Genom århundradena har konsten gått i arv från generation till generation, först av män och idag av kvinnor. Licitarska srca kakor har blivit en av de mest igenkännliga symbolerna för kroatisk identitet.

Träleksaker för barn är igenkännbara traditionella produkter från kroatiska Zagorje med en lång historia. Produktionsmetoden fördes vidare i vissa familjer från generation till generation och har bevarats fram till idag. Det är karakteristiskt för dem att de är gjorda för hand av män, och de flesta av dem är målade av kvinnor. Inga två kan någonsin vara helt identiska eftersom var och en är handgjord.

Kroatiska, mellanstadiet

Sinjska alka

Sinjska alka

Licitarska srca

Igračke iz Zagorja

Hrvatska kuhinja
Slavonski kulen je hrvatski originalni suhomesnati proizvod nastao sušenjem na dimu. Proizvodi se od fino isjeckanog i odabranog svinjskog mesa. Nekada je njegova potrošnja bila vezana uz posebno važne društvene i obiteljske događaje kao što su žetva, vjenčanja, rođenja i krštenja.  Slavonski kulen je zaštitni znak Slavonije. Uveden je u Listu zaštićenih kulturnih dobara Republike Hrvatske.

Zagorski štrukli je tradicijsko jelo Zagorja. Domaći štrukli podrazumijeva posebno umijeće domaćice. Štrukli se pripremaju od tijesta, kravljeg sira, kiselog vrhnja i jaja. Mogu se pripremati kao slani i slatki.

Lički sir škripavac je autohtoni punomasni meki sir koji se tradicionalno  proizvodi u domaćinstvima Like i Korduna. Kad se jede škripi pod zubima. Uveden je i u Listu zaštićenih kulturnih dobara Republike Hrvatske.
Kroatiska köket
Slavonski kulen är en original kroatisk charkprodukt skapad genom att torkas i rök. Den är gjord av finhackat och utvalt fläskkött. Tidigare var dess konsumtion kopplad till särskilt viktiga sociala och familjeevenemang som skörd, bröllop, förlossningar och dop. Slavonski kulen är Slavoniens varumärke. Det ingick i Republiken Kroatiens lista över skyddade kulturegendomar.

Zagorski štrukli är en traditionell Zagorje rätt. För att kunna laga štrukli måste man ha en speciell skicklighet. Štrukli tillagas av deg, koost, gräddfil och ägg. De kan tillagas som salta och söta.

Ost från Lika škripavac är en helfet mjukost som traditionellt produceras i Likas och Korduns hushåll. När man äter knarrar det under tänderna. Det ingår också i listan över skyddade kulturegendomar i Republiken Kroatien.


Kroatiska, mellanstadiet

Slavonski kulen

Zagorske štrukle

Lički sir škripavac

КУЛТУРНА БАШТИНА СРБИЈЕ
Сви крајеви Србије као и ван граница Србије где живи српски народ има своје посебности. У Етнографском музеју у Београду, у Центру zа нематеријално наслеђе чува се целокупна документација српског културног наслеђа. Ми смо одабрали да вам представимо само дио тога.
Слава, то јесте слављење породичног свеца се нашла на Репрезентативној листи нематеријалног културног наслеђа Унеско-а. Слава или крсна слава, је народно-црквени обичај и после Васкрсa и Божића трећи је најважнији породични празник. Он је увек повезан са ликом одређеног хришћанског светитеља. Најчешће славе су Никољдан - Свети Никола,Аранђеловдан - Архангел Михаил и Ђурђевдан - Свети Георгије. Слава се слави уз богату трпезу на којој је обавезно славско жито и славски колач који имају симболично значење. У кући се пали и славска свећа.Српске школе славе Савиндан - Светог Саву као школску славу јер се Свети Сава сматра просветитељем. Слава представља знак препознавања и идентификације Срба.
Средњовековни споменици на Косову, изграђени између 13. и 17. века су уписани на Унеско листи светске културне баштине. То су Манастири Дечани и Грачаница, Пећка патријаршија, као и Црква Богородице Љевишка у Призрену који су величанствен скуп средњовековних светиња и архитектуре.
Манастир Студеница је један од најлепших српских манастира из 12. века. Подигао га је жупан Стефан Немања, родоначелник династије која ће владати пуна два века. У манистиру се налазе фреске које се сматрају ремек-делима 13. века. И он је под заштитом Унеска.
SERBIENS KULTURARV

Alla delar av Serbien, såväl som utanför Serbiens gränser, där det serbiska folket bor, har sina egna särdrag. I Etnografiska museet i Belgrad, i Centre for Immateriellt arv, finns hela dokumentation av det serbiska kulturarvet bevarad. Vi har valt att bara presentera en del av det.


Slava, firandet av ett familjehelgon, finns med på den representativa listan över UNESCO:s immateriella kulturarv. Slava, eller krsna slava, är en nationell och kyrklig sed, och efter påsk och jul är det den tredje viktigaste familjehögtiden. Det förknippas alltid med figuren av ett visst kristet helgon. De vanligaste helgdagarna då man firar slava är Sankt Nikolaus, Ärkeängeln Mikael och Sankt Georg. Slava firas med en rik måltid som inkluderar matvete och speciellt hembakad bröd, som har en symbolisk betydelse. Ett högtidsljus tänds också i huset.Serbiska skolor firar slava Savindan - Sankt Sava eftersom Sankt Sava anses vara en upplysare.

Slava är en tradition som kännetecknar serber och identifierar dem.


Medeltida monument i Kosovo, byggda mellan 1200- och 1600-talen, är inskrivna på Unescos lista över världskulturarv. Dessa är Dečani- och Gračanica-klostren, patriarkatet i Peja, samt Bogorodica Ljeviška-kyrkan i Prizren och de presenterar en magnifik samling av medeltida helgedomar och arkitektur.

Studenica-klostret är ett av de vackraste serbiska klostren från 1100-talet. Den byggdes av Stefan Nemanja, stamfader till en serbisk dynasti som regerade i två århundraden. I klostret finns fresker som anses vara mästerverk från 1200-talet. Klostret är också under skydd av UNESCO.


Славска свећа

Славско жито и колач

Икона Светог Ђорђа

Манастир Грачаница

Манастир Дечани

Пећка патријаршија

Манастир Студеница

Певање уз гусле и коло се налазе на Репрезентативној листи културног наслеђа Унескоа.

Гусле су традиционални народни једножичани инструмент. Певање уз гусле је солистичко певање народних епских песама. На овај начин се некад преносила усмена књижевност.

Коло, традиционална народна игра у Србији је виталан облик српске културе. Изводе га међусобно повезани играчи, у којој први и последњи играчи имају посебно улогу у одређивању кретања. Кретање је обично по полукружној линији. Коло се увек изводи уз музичку пратњу, коју играчи прате изводећи различите врсте корака. Играње у колу је неизоставни део свих окупљања, приватних и јавних прослава.

Опанчарски занат је део традиционалних занатских знања и вештина која се односи на ручну израду опанака од различитих врста штављене коже и канапа. Опанци су дио традиционалне народне ношње.


Sång med gusle och folkdans kolo finns på UNESCO:s representativa lista över kulturarv.

Gusle är ett traditionellt folkligt ensträngat instrument. Att sjunga med gusle är en solosång av folkliga episka sånger. Muntlig litteratur brukade förmedlas på detta sätt.


Kolo, ett traditionellt folkdans i Serbien, är en viktig form av serbisk kultur. Det utförs av sammankopplade dansare, där de första och sista dansarna har en speciell roll i att bestämma rörelsen. Rörelsen är vanligtvis i en halvcirkelformad linje. Kolo utförs alltid med musik, som dansarna följer genom att göra olika typer av danssteg. Att dansa i en kolo är en vanlig del av alla samlingar, privata och offentliga högtider. 


Hantverket av folkskor opanci är en del av traditionella hantverksmässiga kunskaper och färdigheter relaterade till manuell tillverkning av opanci av olika typer av läder och rep. Opanci är en del av den traditionella folkdräkten.


Serbiska, mellanstadiet

Гусле

Коло

Опанци

Српска кухиња

Српски кајмак је млечни произвид кремасте структуре, пријатног киселкастог укуса и својственог мириса. Кајмак је важна намирница у култури исхране Срба. Прављење кајмака се у појединим областима (нпр. ужички крај) користи као одличје локалног идентитета. Кајмак се производи традиционалним поступком у сеоским домаћинствима у брдско-планинским подручјима централне и западне Србије.

Традиционално печење подразумева вишечасовно печење меса на ражњу, под којим је ватра наложена специјално од букових дрва. Широм Чачка и његове околине постоје печењаре, чија је специјалност да праве традиционално добро печење.

Лесковачки роштиљ представља скуп печених јела карактеристичних по љутом укусу, претежно сачињених од меса. Припрема се искључиво од црвеног говеђег меса. Лесковачки кулинарски специјалитети се припремају на отвореној ватри, на ћумуру, што им даје изузетан укус и сочност.

Ракија шљивовица је дио културног обележија Србије, уписана је на Унескову листу светског нематеријалног културног наслеђа. Шљивовица (шљива) је врста воћне ракије.То је безбојно или жућкасто, јако алкохолно пиће. Уз испијање ракије изговарају се здравице уз изражавање најбољих жеља за здравље. Процес производње шљивовице подразмева вештину и знање.

Serbiska köket

Serbisk kajmak är en mejeriprodukt med en krämig struktur, en behaglig syrlig smak och en karakteristisk lukt. Kajmak är en viktig mat i serbers matkultur. I vissa områden (t.ex. Užice-regionen) används gräddtillverkning som ett tecken på lokal identitet. Kajmak tillverkas med en traditionell metod i hushåll på landsbygden i de bergiga områdena i centrala och västra Serbien.

Tradicionalno pecenje är köttet som steks på spett som helhet i flera timmar. Elden görs speciellt av bokträ. Över hela Čačak och dess omgivning finns restauranger, vars specialitet är att laga traditionellt gott kött på spett.

Leskovac-grillen är grillrätter som kännetecknas av sin kryddiga smak, mestadels gjorda av kött. Den tillagas bara av rött nötkött. Leskovacs kulinariska specialiteter tillagas på öppen eld, på kol, vilket ger dem speciellt god smak och saftighet.

Rakija šljivovica är en del av Serbiens kulturarv, det ingår i UNESCO:s lista över världens immateriella kulturarv. Šljivovica (plommon) är en typ av fruktsprit, en färglös eller gulaktig stark alkoholhaltig dryck. Medan man dricker šljivovica, skålar man genom att önska god hälsa. För att kunna producera šljivovica måste man vara skicklig och kunnig.

Serbiska, högstadiet

Српски кајмак

Српско печење

Лесковачки роштиљ

Шљивовица