GROW-modellen är ett verktyg som används inom coachning och är ett sätt att genom samtal stödja en medarbetare att hitta en väg framåt, från mål till handling. Betydelsen är som det engelska ordet grow, att växa, vilket i det här fallet syftar till att få den som blir coachad att utvecklas och utnyttja sin inre potential bättre.
TGROW-modellen, utläses To Grow, och är en variant av GROW. Coachsamtalet börjar med att den coachade bestämmer ämnet som denne vill bli coachad utifrån och sedan ett mål för samtalet. Nuläget kommer sedan in, alternativen och slutligen sammanfattningen.
Vad vill du ta upp idag?
Exempel på frågor som kan användas för att klargöra ämnet:
– Berätta om?
– Vad skulle du vilja reflektera kring/samtala om?
– Ge mig ett smakprov på tankar du vill samtala om?
Vad är målet för det här samtalet?
Exempel på frågor för att klargöra mål:
– Vad vill du uppnå/Hur ser ditt mål ut?
– Vad är viktigt för dig just nu?
– Vad vill du få ut av de kommande 30 minuterna?
– När ska du ha nått ditt mål?
– Vilka fler än du är inblandade?
– Vilka delmål finns?
– Hur vet du att du nått ditt mål?
Kan du beskriva nuläget?
Exempel på frågor som kan användas för att klargöra nuläget:
– Berätta om ditt nuläge, dvs, hur läget är just nu?
– På en skala 1-10, var befinner du dig?
– Vilka personer i ditt nätverk kan stötta dig?
– Vilka resurser har du redan som du kan använda dig av?
– Vilka framsteg har du gjorts så långt?
– Vad skulle du göra idag om du kunde göra vad som helst?
– Vad krävs av dig?
Vad har du för valmöjligheter?
Hur ser alternativen ut?
Exempel på frågor som kan användas för att klargöra alternativen:
– Berätta om dina olika möjligheter?
– Vilka andra vägar finns tillgängliga?
– Vad kan du göra annorlunda?
– Vem känner du som gjort en liknande ‘resa’?
– Ge mig fem alternativ om allt vore möjligt?
– Vad kan du mer göra?
– Varför har du inte redan börjat?
– Vad hindrar dig? Vem hindrar dig?
– Vad gör dig osäker?
Vad gör du med detta?
Vad är nästa steg?
Exempel på frågor som kan användas för att sammanfatta vägen framåt:
– Vilka möjligheter fungerar bäst för dig?
– Vilket litet steg vill du börja med att ta nu?
– Hur gärna vill du uppnå det här?
– Vilket blir ditt första steg?
– När ska du börja?
– Hur vet du att du lyckats?
– Hur får jag reda på att det görs?
Kollegahandledning genomförs som namnet antyder i grupper av kollegor och är retrospektiv, d.v.s. en medlem i gruppen ser tillbaka på en viss situation och analyserar den tillsammans med övriga deltagarna. Analysen ska vara framtidsinriktad på så vis att de insikter man kommer fram till ska kunna tillämpas i kommande situationer. I en kollegahandledning finns ingen expert på ämnet som man kan förvänta sig ”rätt svar” av.
Bestäm vem som är observatör om ni är fler än fem personer.
Bestäm vem som är ledare för omgången. Ledaren har ansvar för att ordet går laget runt, att var och en kan säga pass och att det inte ges möjlighet att ta ordet utanför turordningen (med undantag för korta ouppklarade arbetsformsfrågor).
Var och en tänker en kort stund på sitt ärende. Ledaren förbereder sig genom att gå igenom de olika faserna.
Laget runt; var och en presenterar sitt ärende kort. Ledaren noterar ärendeformuleringarna på tavlan eller blädderblock.
Gruppen väljer ärende genom att gå laget runt och rösta. Ledaren har utslagsröst. Påminn om vilka regler som gäller för tystnadsplikten.
Ärendeägaren, den vars ärende har valts, berättar närmare om sitt ämne. Inget utrymme för frågor ännu.
Frågestund ”laget runt” med korta öppna frågor för att förstå ärendet bättre. Inga följdfrågor, en fråga i taget. Man kan säga pass. Gå flera rundor tills frågorna tar slut eller så länge tiden medger. Ärendeägaren svarar på varje fråga kort och koncist.
Ärendeägaren redogör för vilka lösningsförslag hon/han nu kan se. Ledaren antecknar på blädderblock. Ärendeägaren godkänner formuleringarna.
Rådgivande rundor, ett råd i taget, man kan säga pass. Ledaren skriver upp råden på blädderblock. Gå flera rundor tills alla gett sina råd eller så länge tiden medger.
Ärendeägaren går igenom listan med råd, uppifrån och ned och tänker högt kring dem och väljer ut några som hon bedömer som tänkbara att agera efter och motiverar gärna varför.
En kort summering av ledaren eller observatören. Vilket var problemet? Vilka lösningsförslag kom fram? Eventuellt något att tillfoga?
Ser till att alla får talutrymme
Ställer fördjupande frågor
Håller i samtalet enligt reglerna
Utser en dokumentatör
Sammanfattar efter varje runda
Kortfattat anteckna det som sägs
Överföra anteckningar till en kortfattade dokumentation i slutet av samtalet i samråd med gruppen
Skickar ut minnesanteckningar till gruppdeltagarna
Sätt en maxtid för hur lång tid var och en får prata i den aktuella rundan. Personen får inte avbrytas. Behöver personen inte hela tiden så överlåts ordet till nästa.
Då en person pratat färdigt ges utrymme för fördjupande frågor. Inget tyckande eller argumenterande. Ingen diskussion.
Tankerespekt – allas tankar är lika mycket värda.
Fördjupande frågor. Undvika förklädda råd.
Inled med tyst individuell reflektion omkring frågan/frågorna. Var och en skriver ner några punkter att ha som stöd i samtalet.
Börja samtalet med en runda där alla i tur och ordning får säga vad var och en tänker om det aktuella samtalsämnet/problemet. Samtalsledare ställer fördjupande frågor och/ eller släpper in andra att ställa fördjupande frågor.
Då rundan är avslutad redogör dokumentatören för vad som har sagts.
Gruppen försöker se mönster. Samtalsledaren sammanfattar kort inför nästa runda.
Reflekterande runda där var och en får reflektera över det som sagts. Samma regler gäller för denna runda: tidsgräns, fördjupande frågor, ingen diskussion.
Då minst två rundor genomförts och ibland flera reflekterande rundor, går gruppen oftast vidare, antingen för att fördjupa kunskapen genom att ta in information/erfarenheter utifrån eller också, till att föreslå åtgärder/ göra en handlingsplan.
Samtalsledaren sammanfattar, tar upp vad som ska göras till nästa gång, fördelar ansvaret, tackar för deltagande och avslutar samtalet.
Hur tänker du?
Hur tänker du när du säger…
Det där låter intressant, beskriv det lite närmare…
Hur känner du?
Hur menar du?
Beskriv ytterligare dina tankar om…
Vad händer?
Vad betyder…?
Hur blir det om du utvecklar dina tankar lite mer?
Vilka möjligheter ser du?
Vilka hinder ser du?
Vad är det som hindrar dig?
Vad skulle du vilja göra?
Vad händer om…?
Vilket är nästa steg?
Vad betyder det för dig?
Vem? Vilka?
Vilka tänker du på när du säger alla/man?
Vad behöver vi veta för att hjälpa dig?
Hur ser ni andra på det som xx säger?
Du har så många intressanta tankar, jag skulle vilja höra några andra röster också…
Vilka ytterligare reflektioner kan vi göra utifrån dina erfarenheter/beskrivningar?
Hur blir det om vi intar ett annat perspektiv? Fördelar/nackdelar?
(Källa: Pilou)
Klargörande frågor
Vad skulle du kunna göra annorlunda nästa gång?
Vad var det viktigaste som hände?
Vad var det viktigaste du lärde dig?
Är det något du kommer att göra på samma sätt i en liknande situation?
Är det något som du kommer att undvika nästa gång?
Gjorde du något som du kan rekommendera till andra?
Vilka är fördelarna?/Nackdelarna?
Vad blir det för konsekvenser?
Var det så här du ville att det skulle bli?
Vad vill du först och främst ska hända?
Hur kan du blir mer nöjd med nästa gång?
Öppna frågor
Berätta hur det gick?
Hur upplevde du det?
Vad hände sedan?
Vad tyckte du om det?
Hur resonerar du då?
Har du några andra liknande erfarenheter?
Hur känns det?
Varför tror du att det hände?
Vad ska du göra nu?
Varför tror du att det gick som det gick?
Vad händer nu?
Vad händer om?
Kraftfulla frågor (målsättning)
Hur vet du att du lyckats?
Vad är ett mål för dig?
Vad vill du uppnå?
Om du får drömma lite, hur skulle den drömmen se ut?
Hur vet någon annan att du uppnått målet/ resultatet?
Kraftfulla frågor (tydliggöra)
Hur tänker du nu?
Vad menar du nu?
Vad fick dig att göra som du gjorde?
Hur kändes det efteråt och hur känns det nu?
Vad kunde du gjort annorlunda?
Vad kan du göra nästa gång du känner så här?
Kraftfulla frågor (röja hinder, förstå konsekvenser)
På vilka sätt hindrar du dig själv?
Vad är svårigheten med det här?
Hur skulle det vara om hindret inte fanns?
Vad är det värsta som kan hända?
Vad händer om du inte gör en förändring?
Vad leder resultatet till?
Vad behöver du först göra/ta reda på för att komma vidare?
Hur påverkar resultatet, dig på andra områden i livet?
Vad vinner du på att göra en förändring?
Hur hanterar du dina hinder?
Kraftfulla frågor (tidigare erfarenheter)
Vad blev resultatet?
Vad har du lärt av dina misstag?
Vad behöver du göra/lära dig för att gå vidare?
Hur kan du påminna dig om ditt mål?
Vad kunde du gjort annorlunda?
Vad har du lärt dig?
Kraftfulla frågor (lösningar)
Hur behöver du jobba?
Hur kan du utföra uppgiften?
Vilka andra möjligheter har du?
Vad behöver du för att nå målet?
Vad säger din magkänsla?
Vad behöver du göra för att komma framåt?
Vad är din utmaning?
Vad är ditt första steg?
Källa:
Linda Sikström och Daniel Prsa,
Pedagogisk inspiration Malmö
Strukturerat samtal i grupper om tre deltagare. Där två deltagare hjälper den tredje som är i fokus att reflektera.
Ingen diskussion.
Lyssna, fråga –utforska!
Inga råd eller lösningar!
Samtalsstruktur:
Börja med enskild reflektion.
Välj en person som är i fokus i 10 minuter.
Två personer ställer fördjupande frågor.
När alla fått vara i fokus 10 min sker en gemensam diskussion/ reflektion över det som kommit fram i 5-10 min, mönster i det ni har pratat om och om hur det upplevdes att vara i fokus
(Källa: Pilou)
Skolforskaren Viviane Robinsons beskriver en metod som hon kallar för Öppen-för-lärande-samtal i sin bok Elevnära skolledarskap. Syftet med metoden är att kunna genomföra professionella samtal som stödjer en lärande kultur och utmanar föreställningar samtidigt som den utvecklar relationer och tillit.
Det finns inga regler eller steg-för-steg-guider för öppen-för-lärande-samtal. Det beror på att ett skifte från slutna till öppna-för-lärande-samtal handlar lika mycket om förändringar i värderingar och tankesätt, som om förändringar i kommunikationsförmågan. Trots detta är det möjligt att identifiera några återkommande komponenter som kan användas som stöd för samtalen.
1. Beskriv din oro som din synpunkt
2. Beskriv vad din oro grundar sig på
3. Bjud in samtalspartens perspektiv
4. Återkoppla samtalspartens perspektiv för att se om du förstått
5. Identifiera och kontrollera viktiga antaganden
6. Upprätta en gemensam grund
7. Gör en plan för att få vad ni båda vill uppnå.
Ett positivt resultat av ett “öppen för lärande”-samtal är att samtalsparten både känner sig utmanad och respekterad i samtalet.