MIK-ekologi. Carlsson. 2013

Källtillit

Att vara källkritisk är ett ansvar som i dagsläget har lagts på individnivå - vilket vem som helst förstår är helt omöjligt. Därför är det viktigt att hitta pålitliga andrahandskällor som du känner tilltro till (kunskap, nyheter och expertis).

• Källtillit - därför är det viktigt att vi hittar källor att lita på (2020). En artikel från Internetkunskap där Olof Sundin och Åsa Wikforss intervjuas om hur viktigt det är att vi hittar andrahandskällor som vi har tilltro till.

• Ur: från programmet "Orka plugga" kommer avsnittet källtillit från 2019.

• Den pedagogiska bibliotekarien. Från källkritik till källtillit är artikeln från 2018 där Olof Sundin med kopplingar till masterprogrammet ABM (arkiv- bibliotek- och museologi) där han presenterar begreppet "Källtillit".

•  Introducera källkritik och källtillit är ett lektionspaket skapat av Internetstiftelsen där eleven får lära sig om källkritik och fundera kring begreppet källtillit.

• "SvD:s journalistiska värdegrund": som i sin tur baseras på de publicistiska regler som det är tanken att etablerad media ska jobba efter. 

Fake News. MacKenzie, Mike. Flickr. 2017. Länk till MacKenzies hemsida (hämtad 10-05-2021). (CC) 

Falska nyheter

Falska nyheter är information som medvetet eller omedvetet inte stämmer. Det är inte ovanligt att den är en del av ett maskineri av propaganda eller informationspåverkan och har till roll att öka misstron mot varandra, våra myndigheter och på demokratin som styrelseskick. De som medvetet sprider falska nyheter eller information bryr sig inte nödvändigtvis om det som sprids är sant eller ej, det är effekten som spelar roll!

• Fejkade videos med hjälp av artificiell intelligens: Fake Obama created using AI video tool - BBC News (2017); It's Getting Harder to Spot a Deep Fake Video (2018) och Can Facebook And Google Detect And Stop Deepfakes? (2019).

• France 24 (Frankrikes svar på public service): Climate change in the era of fake news (2019).

• Det demokratiska samtalet i en digital tid (2020).

• Snopes är en engelskspråkig sida som granskar och avslöjar falska nyheter.

• Stiftelsen Vetenskap och folkbildning har enligt de själva granskat och avslöjat pseudovetenskap sedan 1982.

• Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi, forskar vid Karolinska Institutet, är vetenskapsskribent för Svenska dagbladet. Hon har bland annat släppt böckerna: "Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams" (2017) och "Sant, falskt eller mittemellan" (2018) där hon på ett pedagogiskt och humoristiskt sätt bland annat försökt lära ut vetenskapligt tänkande och samtidigt visa hur det skiljer sig från så kallad "fejk news". Båda böcker finns på biblioteket om du vill låna. För Svenska dagbladet har hon även granskat vetenskapliga påstående i Vetenskapskollen. Just i år har Emma släppt boken "Alla tvättar händerna" (2 februari 2021). 

•  Dagens svenskbladet är en sida som med enbart falska nyheter. 

• "Fakta, fejk och fiktion" handlar om källkritik, ämnesdidaktik och digital kompetens och är skriven av Thomas Nygren. Finns hos oss på biblioteket att låna.

• Nyhetsvärderaren: Hur bra är du på att värdera om en nyhet är sann eller falsk? Här får du lära dig metoder för att bli mer källkritisk. 

• Medan debunking handlar om att faktakolla ett falskt påstående handlar prebunking om att typ förebygga desinformation från att spridas och skapa anhängare genom att använda sig de metoder som individer, grupper, botar och troll använder sig av för att sprida falsk information. Syftet är att ge publiken verktygen att vara uppmärksam om när de träffar på desinformation i olika former. 

• Källkritikbyrån: Svensk sida som faktagranskar falska påståenden. Driven av bland annat Jack Werner. 

I see no evil, hear no evil, and speaks no evil. Ricciardi, Richard. Hämtad från Flickr ( CC and free to share)

kunskapsresistens, kunskapsmotstånd och alternativ fakta

Kunskapsresistens handlar om människors oförmåga eller ovilja att ta till sig kunskap som redan finns tillgängliga för oss. Varför vi har en förmåga att inte ta till oss kunskap beror på psykologiska och kognitiva faktorer. Det vill säga det som kallas för bekräftelsebias, och som handlar om att vi bara tar till oss kunskap som stämmer överens med våra egna uppfattningar, ideologier och politiska åskådningar. 

Här har vi samlat länkar och information med fokus på kunskapsresistens, kunskapsmotstånd, faktaresistens och alternativ fakta.

• Hjärnan är programmerad till kunskapsresistens: Det är en studie från Lunds universitet som visar att varför vi är resistenta mot kunskap inte beror på att vi är dumma, utan att vi är programmerade till att vara kunskapsresistenta.

• När kritiskt tänkande inte räcker till: Med fokus på begreppet demokraticentriskt perspektiv pratar Christer Mattsson, docent i pedagogik från Göteborgs universitet, om samtalets tyngd när vi i en pedagogisk miljö stöter på individer med extrema eller "onormala" åsikter. Och att det utifrån ett traditionellt pedagogiskt perspektiv inte går att lära en person som är ideologiskt övertygad om något annat att hen måste ändra sitt beteende för att vi på den här platsen har dessa värderingar när ens personliga övertygelse bygger på psykosociala faktorer. Från Internetstiftelsens internetdagar 2023.

• Knowledge Resistance: Causes, Consequences and Cures:  är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vars mål är att undersöka de naturliga orsakerna bakom kunskapsresistens. För den som ska vara med på fortbildningen "Kunskap i motvind" så finns Knowledge Resistence med på ett hörn bland de som arrangerar.

• Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. 2017 kom hon ut med boken "Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender" (2017) och 2021 kom hennes andra bok i temat "Därför demokrati" , båda finns i biblioteket att låna. Hon har också pratat om faktaresistens i P3 (17 oktober 2017), i Filosofiska rummet (10 september 2017) och i podden Fjärde uppgiften (21 april 2017). Sedan 2019 är hon med i ett forskningsprojekt tillsammans med andra professorer och forskare med säte vid Göteborgs universitet. Forskningsprogrammet heter Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser och motmedel.

• Forum för levande historia arrangerade tillsammans med Stockholms länsmuseum panelsamtalet Faktaresistens och fake news - hur är det möjligt och hur kan vi agera? (5 december 2017).

• Post(sanning) och (alternativa) fakta (14 maj 2017) ett avsnitt ur radioprogrammet Filosofiska rummet. 

• "Faktaresistens - en fara för planeten", en artikel från tidskriften Forskning och framsteg (2017)

• Faktaresistens och tillit - om den stora oenigheten (11-05-2021). Ett event som Internetstiftelsen anordnar och där Åsa Wikforss pratar om faktaresistens och om oenighet vad gäller kunskap och värderingar och vilken konsekvens det har på vårt demokratiska samhälle.

• Digiteket:  "Mik-utsikten: kunskapsresitens och konfirmeringsbias - sårbara hinder för att bedöma information". Artikel skriven av Mathias Cederholm och publicerad 23-06-2022. Mathias Cederholm är väldigt aktiv och kunnig vad gäller MIK, källkritik och faktakoll, till kom med ute på sociala medier. I denna artikel tar han upp den senaste forskningen inom kunskapsresistens och konfirmationsbias. Här finns länkar till vetenskapliga artiklar och böcker bland annat producerade av Åsa Wikforss.

"Soap Bubbles". Hämtad från Colourbox.  

Filterbubblor

• I A Critical Review of Filter bubbles and comparison with selective exposure jämför och undersöker den svenske forskaren Peter M Dahlgren Eli Parisers idé om filterbubblor utifrån nio olika motargument, bland annat om filterbubblor som ett teknologiskt och socialt fenomen, att vi ofta söker efter information som stämmer överens med våra värderingar men att vi sällan undviker information som inte stämmer överens med vår åskådning och att de digitala valen vi gör på nätet inte handlar om våra personliga preferenser. 

• Media Echo Chambers är Peter M Dahlgrens avhandling från 2020. Finns att ladda ner som pdf. Klicka bara på länken så kommer du till Gupea - Göteborgs universitetsbibliotek där du kan ladda ner avhandlingen.

• NE förklarar ordet Filterbubbla (hämtad 07-05-2021).

• Ekokammaren är en sida som vill visa att oavsett vilka nyheter vi tar till oss så är alla nyheter och all information mer eller mindre vinklad utifrån avsändare och syfte.

Lord Jim. Propaganda. Flickr: May 19 2006. https://www.flickr.com/photos/lord-jim/152318407 (hämtad: 10-05-2021). (CC)

Propaganda, bildanalys och informationspåverkan

• "The Rise of Information Warfare", med Carl Miller från Internetstiftelsens event 13/3-2024 "Desinformation, propaganda och lögner" , där du även kan ta del av Maryna Vorotyntsevas föreläsning "How Russian Propaganda uses Local Contexts in EU".  

• Jimmy Vulovic är filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och forskar även om propaganda. Via hans hemsida kan du ta del korta föreläsningar. Den 4 september 2017 var han med i podden Lära från lärda och pratade om Propaganda, det vill säga om sin bok med samma namn. Den kan du låna här på biblioteket.

• Artikelarna "Vad är informationspåverkan från främmande makt?" och "Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige", båda från 15/4 2024, Internetstiftelsen, berättar grundläggande om informationspåverkan.

Q Conspiracy. MacKenzie, Mike. Q Conspiracy. www.vpnsrus.com (CC)

Konspirationsteorier

• I 3:e numret av tidskriften Modern Psykologi  från 2021 intervjuas Michael Butter som forskar om konspirationsteorier och som bland annat är anställd av UNESCO för att undersöka tendenser av kombinationen konspirationsteorier och populism. Artikeln heter Misstro och utopi med Michael Butter och finns att ladda ner som pdf via artikelsök (BTJ) via bibliotekets hemsida. Annars kan du läsa intervjun i det aktuella och fysiska numret av Modern Psykologi hos oss.

• Europeiska kommissionen: Så upptäcker du konspirationsteorier (hämtad 10-05-2021).

• Nordiska konspirationsteorier genom tiderna (hämtad 10-05-2021).

• Forum för levande historia: fortbildning i Konspirationsteorier för lärare.

• I april 2021 kom MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ut med studien Konspirationsteorier och covid - 19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning.

Cyberbullying från Pixaby (CC). (hämtad 2021-10-18)

Nätmobbning och näthat

Nätmobbning och näthat är inte samma sak, trots det kan det finnas egenskaper inom det som kallas för nätmobbning som också kan definieras för näthat. 

• Utsatt på internet. En internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga av Sofia Berne och Ann Frisén. I uppdrag av Statens medieråd. Från 2021.

• "The Price of Shame": Monica Lewinsky som håller tal om näthat och cyberbullying på Ted talk. Såklart börjar talet med att hon berättar om "Monica Lewinsky affären" och om hur denna historia kom att bli den första som spreds via internet och hur det påverkade henne. Men det är ett tal som även handlar om sociala medier, näthat - om dess konsekvenser och den skam de som utsätts känner. 6 år gammal är den väl värd att lyssna på.