IKT-tips! Arkiv

Nedan har vi samlat tidigare IKT-tips. Letar du efter något speciellt ? Använd kortkommandot ctrl + f för att öppna en sökruta.

Presentera i Teams-möte

Undrar du hur du kan visa till exempel en power point-presentation i ett Teams-möte och ändå se deltagarna? När du väljer att dela ditt material i mötet så hamnar du i detta läge (presentatörsläget) automatiskt. Du kan se din presentation, deltagarna och dig själv.

2021-10-27

Skapa poster i Google Teckning

Detta kan vara ett sätt för dig att syngliggöra ett ämnesinnehåll för eleverna men också för eleverna att redovisa sina kunskaper på. Gör så här:

1. Öppna Google Teckningar genom att trycka på Nytt när du befinner dig i Google Drive.

2. Justera inställningarna genom att trycka på Arkiv - Sidinställningar. Välj Anpassad. Jag brukar välja Stående A4-format (21x29.7).

3. Välj bakgrund genom att högerklicka på teckningen.

4. Infoga bild från datorn genom att trycka på Infoga - Bild - Ladda upp från datorn.

5. Infoga rubrik i Wordart genom att trycka på Infoga - Word Art - skriv din rubrik - tryck på Enter.

6. Infoga text, symboler, fler bilder....

7. När du är färdig kan du välja att ladda ner som pdf-fil, jpg-bild eller skriva ut.

2021-10-20

Svara på ett meddelande i Teams-chatten

Nu kan du svara på ett specifikt meddelande i chatten! Hovra över det meddelande du vill svara på och välj Fler alternativ > Svara. En förhandsgranskning av meddelandet som du svarar på visas i rutan där du skriver meddelandet och du kan lägga till ditt svar under det.

2021-10-13

Länka till en specifik tid i ett YouTube-klipp

Vill du låta dina elever titta på ett specifikt avsnitt i en YouTube-video? Då kan du enkelt skapa en länk som gör att klippet börjar spelas upp vid den tid du önskar.

Så här gör du:

1. Öppna YouTube-klippet och spela fram till "starttiden" du önskar dela.

2. Högerklicka var som helst i videon.

3. Välj alternativet "Kopiera videoadressen vid aktuell tid".

4. Klistra in länken, t.ex. i Vklass eller Google Classroom.

2021-09-29

Gör en kopia av dina Google Dokument och dela med dig

Vill du dela med dig av dina Google Dokument utan att bli av med originalet så kan du skicka ett mail eller dela med dig av länken på annat sätt så här: öppna ett dokument och högerklicka på URL-adressen och klicka på "Kopiera". Öppna G-mail, klistra in URL-adressen i brödtexten, klicka på den för att få upp menyn och klicka sedan på "Ändra". I slutet av URL-adressen, ändrar du från “Redigera” för att “Kopiera” och sedan klicka på “OK” för att spara adressen. När URL-adressen har redigerats och är inbäddad hur du vill, klicka på “Skicka.” Slutligen, innan e-post faktiskt skickas, uppmanar Google dig att ge mottagaren åtkomst till filen. Kontrollera att du har behörighet och klicka på “Skicka” för andra gången. När mottagaren tar emot e-postmeddelandet och klickar på länken, omdirigeras hen till en sida som låter dem göra en kopia av filen, som sedan sparar det till hårddisken. Här är till exempel ett dokument med mina kommentarer till kommentarsbanken som jag skrev om i förra veckan. Kommentarer i texter (Svenska) till kommentarsbanken

2021-09-23

Kommentarsbanken i Google Dokument

Att skapa kvalitativ återkoppling på elevers texter i Google Dokument är lätt. Vill du dessutom spara kommentarerna och återanvända dem så gör du det i kommentarsbanken. Obs! Du måste öppna dokumentet i Classroom för att funktionen ska fungera.

Du kan lägga till kommentarer i kommentarsbanken på två sätt.

Lägga till en befintlig kommentar i kommentarsbanken

1. Öppna lärplattformen.

2. Klicka på uppgiften Öppna i Uppgifter en elevs dokument.
   Filen öppnas i betygsverktyget.

3. Klicka på Kommentarsbank uppe till höger.

4. Om du vill lägga till kommentaren i banken klickar du på Mer uppe till höger och väljer Lägg till i kommentarsbanken.

5. (Valfritt) Redigera din kommentar.

6. Klicka på Lägg till.

Skriva in en kommentar direkt i kommentarsbanken

1. Öppna lärplattformen.

2. Klicka på uppgiften Öppna i Uppgifter en elevs dokument.
   Filen öppnas i betygsverktyget.

3. Klicka på Kommentarsbank uppe till höger.

4. Klicka på Lägg till i bank ange din kommentar klicka på Lägg till.

Läs mer här: Ge feedback på hemuppgifter

2021-09-15

Kortkommandon i Teams

De flesta känner till grundläggande kortkommandon i Word och Excel, men visste du att du kan svara på en Teams-tråd genom att trycka på R, eller att du kan bifoga en fil genom att trycka på ALT och A samtidigt? Du kan också använda tangentbordet för att navigera runt chatten i Teams. Tryck till exempel på Uppåt och nedåtpilen för att gå igenom chattlistan, tryck på Ctrl+Skift+R för att fokusera på skrivrutan och skicka ett meddelande. För en fullständig förteckning över alla kortkommandon i Teams skriver du in /kortkommandon i sökfältet.

2021-09-08

Listor i Google Keep

Har du svårt att hålla koll på listor och anteckningar? Kanske kan Google Keep hjälpa dig. Du kan skriva ned dina tankar direkt och dela dem med kollegor. Vill du inte skriva kan du tala in ett röstmeddelande i farten och transkibera det automatiskt. Du kan fotografera en affisch, ett recept eller ett dokument och enkelt skapar det där du vill och söka efter det senare. Du kan organsiera dina anteckningar genoma att färgkoda och lägga till etiketter. Googel Keep fungerar på mobilen, plattan, datorn och smarta Androiod-accessoarer. Allt du lägger till synkroniseras på dina enheter.

Här kan du läs mer om Google Keep.

Nedan ser du hur det kan se ut:

2021-09-01

"Back to School Guide"

Google for Education har sammanställt en guide för oss lärare. In och kika och bli inspirerad. Klicka här.

2021-08-25

Digital utbildning i dataskydd

Enligt Lunds kommuns rekommendationer ska all nyanställd personal genomgå en digital utbildning i dataskydd via Lunds kommuns lärplattform (Luvit). Personal som regelbundet hanterar personuppgifter ska gå en digital utbildning i dataskydd via Luvit en gång/år.

https://lund.luvit.se/LuvitPortal/activities/onlinecoursedetails.aspx?inapp=1&courseid=5107

Denna webbkurs fokuserar på det allra viktigaste om dataskydd (GDPR) och personuppgiftsbehandling inom skolans verksamhet. Kursen är obligatorisk för alla medarbetare som arbetar inom skolverksamheten inom Lunds kommun.

Vill du gå ytterligare kurser eller veta mer om GDPR så hittar du detta på Inloggad/ Dataskydd och personuppgiftshantering (GDPR)/Webbkurser och föreläsningar, för att söka vidare. https://lund.luvit.se/LuvitPortal/activities/listactivities.aspx?inapp=1

För att komma till utbildningen på Luvit: Kopiera länken för vald kurs och klistra in den på https://inloggad.lund.se/

Kontrollera att du fullföljer hela utbildningen och sparar så att den blir registrerad på dig. Skicka kursintyget till din biträdande rektor.

2021-08-20

Introduktion för våra åk.1-elever

För våra åk.1-elever är nu utdelningen av Chromebooks/PCs samt introduktionen till våra digitala system avklarad, dock ej IM/IMS. Det finns dessutom en checklista som mentor kan använda sig av vid mentorstiden för att stämma av och se så att alla eleverna t ex vet hur de ändrar inställningar i Vklass, lämnar in uppgifter i Google Classroom och hur de kan utnyttja de digitala alternativa verktygen. Se mer här: Introduktion åk.1.

2021-08-12

Hjälp med nya M365

Instruktioner gällande nya M365-miljön

IKT-teamet i Lunds kommun har skapat och publicerat instruktioner gällande den nya M365-miljön. Du hittar dem här: https://sites.google.com/skola.lund.se/o365avveckling/instruktioner-mm

2021-08-05

Skapa QR-koder i adressfältet i Chrome

Nu går det att skapa QR-koder direkt i Google Chromes adressfält.

En QR-kod är en grafisk presentation, oftast av en länk. Koden kan fotograferas av med en mobiltelefon, varpå webbsidan som QR-koden pekar på öppnas.

Gör så här för att skapa QR-koder i Chrome:

1. Öppna webbsidan som du vill skapa en QR-kod till.

2. Klicka på den lilla halv inramade fyrkanten till höger i adressfältet. Nu skapas det en QR-kod som leder till webbsidan.

3. Klicka på Ladda ned för att spara QR-koden som en png-bild. Bilden sparas i mappen Hämtade filer.

Har du inte funktionerna i ditt Chrome kanske programmet måste uppdateras.

Uppdatera Google Chrome på följande vis:

1. Starta Chrome och klicka på de tre prickarna överst till höger.

2. Välj Hjälp följt av Om Google Chrome.

3. Finns det en ny uppdatering hämtas den nu automatiskt.

4. När detta skrivs börjar versionsnumret på 89.

2021-06-18

Googla som ett proffs

Internet är enormt stort. Det är i princip oändligt! Ibland är det lätt att hitta informationen man behöver, men ofta kan det kännas som att leta efter en nål i en höstack. De här åtta tipsen kan hjälpa dig förbättra dina sökresultat så att du kan få bättre sökträffar och snabbare hitta det du letar efter.

Digiteket ger dig åtta tips.

2021-06-09

QR-koder i undervisningen

QR-koder är ett enkelt sätt att skapa en koppling mellan den analoga och den digitala världen. Bakom en QR-kod kan det t.ex. dölja sig en länk till en webbsida, till ett filmklipp eller till en geografisk plats på en karta som visas upp när användaren scannar koden.

Här kan ni lyssna på hur Agge, en av våra lärare på VVS- och fastighetsprogrammet, använder sig av QR-koder i verkstaden.

2021-06-02

Nytt utseende på Google Meet

Kontrollerna finns numera längst ner, du kan se det du presenterar och även ändra självvisningen. Ett tips är att ta bort de tredjepartstillägg som du laddat ner till Google Meet eftersom de kan orsaka problem. Läs mer här.

2021-05-26

Tillgänglighet på elevernas Chromebooks

Behöver dina elever t ex förstora text och bild på sin skärm, få tillgång till videotextning eller anpassa sin styrplatta så finns det all möjlighet att göra detta i elevernas Chromebooks. Läs mer här. Ta gärna hjälp av din specialpedagog för mer hjälp eller kontakta Anna eller Tina för en workshop.

Nyheter på gång

Det kanske känns konstigt att Google Workspace for Education kommer med en massa nyheter nu när det snart är dags att gå på sommarlov. Men det sker uppdateringar och förbättringar hela tiden i deras verktyg. Några av de nyheter som är på gång är dessa:

• Dokumentgodkännande

• Spara utkast i Google Formulär

• Integrera andra verktyg och innehåll från EdTech med Classroom-tillägg

• Förstå din klass bättre med spårning av elevernas aktivitet

• Smidigare bedömning i mobilen

• Nya funktioner i Meet och Classroom

Läs mer här.

2021-05-12

Fortsätt där du slutade i Google Chrome

Det är du som bestämmer vilka sidor och flikar som ska visas när du startar Chrome på datorn.

Du kan ange att Chrome ska öppna samma sidor som du hade öppna när du slutade.

På en dator:

1. Öppna Chrome på datorn.

2. Klicka på Mer uppe till höger Inställningar.

3. Välj Fortsätt där du slutade under Vid start.

Dina cookies och din data sparas, så alla webbplatser som du har öppnat tidigare (till exempel Gmail) öppnas igen. Om du inte vill logga in automatiskt på dessa sidor gör du så här:

1. Öppna Chrome på datorn.

2. Klicka på Mer uppe till höger Inställningar.

3. Klicka på Cookies och andra webbplatsdata under Sekretess och säkerhet.

4. Aktivera Radera cookies och webbplatsdata när du avslutar Chrome.

På en Chromebook: Öppna sidorna på nytt när du loggar in genom att trycka på Ctrl + Skift + t.

2021-04-14

Ny layout i Google Meet

Det sker uppdateringar i Google Workspace kontinuerligt. Inom kort kommer Meet att skifta utseende. Bland annat kommer du att kunna skifta mellan att se ett ansikte i rutnätet eller en flytande bild. Du kan också ändra storlek, flytta om och dölja den för att koncentrera dig på samtalet. Din egen bild kommer att visas längst ner till höger i rutnätet. Mycket information kommer numera att ligga i den nedersta stapeln. Läs mer här och få en bild av hur det kommer se ut här.

2021-04-07

Skapa smågrupper i Google Meet i förväg

Nu finns det äntligen möjlighet att skapa smågrupper i Google Meet i förväg. Förutsättningen för att du ska kunna skapa smågrupper i förväg är följande:

• du måste ha skapat din Google Meet länk via Google Kalendern

• du måste bjuda in dina elever till mötet (om du har en stående Google Meet länk räcker det att göra detta en gång)

Här kan du läs mer om hur du gör de korrekta inställningarna.

2021-02-24

Google Workspace for Education

G Suite for Education har som bekant bytt namn till Google Workspace for Education. Här hittar ni alla nya loggor och andra bilder om ni vill hänvisa till Google Workspace for Education i något material.Ni hittar även en hel del instruktioner om hur man bör och inte bör använda dem.

Här hittar du presentationen.

2020-01-20

Tips för fjärr- och distansundervisning

Vad fungerar bäst för oss i fjärr- eller distansundervisningen? Här kommer några tips från oss.

Vi utgår från Google Classroom, Google Meet, Google , Google Jamboard och Google Chat.

I Google Classroom samlar vi vårt undervisningsmaterial, instruktioner, arbetsuppgifter, länkar m.m. Eleverna kommer åt materialet vid fler tillfällen än enbart under själva lektionen. Om du t.ex. har delat ett YouTube-klipp med eleverna kan de titta på det vid fler tillfällen om de har behov av detta. Du skapar alltså en digital tillgänglig lärmiljö för eleverna. Inte nog med det, eleverna kan också aktivera tillgänglighetsfunktioner på sin enhet och anpassa materialet efter sina behov. I Google Classroom kan du som lärare differentiera undervisningen genom att dela ut olika sorters uppgifter till dina elever.

När du leder fjärrundervisning i Google Meet har dina elever möjlighet att få fortsatt lärarledd lektionstid i realtid, trots att ni inte befinner er i ett fysiskt klassrum. Under ett videomöte kan ni kommunicera och interagera med varandra genom att skriva i chatten, räcka upp handen och få ordet eller genom att dela skärm. Numera kan du också dela in klassen i smågrupper, ge alla ett enkelt sätt att ställa frågor samt skapa enkäter och ta pulsen på gruppen. I Google Meet kan du alltså skapa ett socialt sammanhang för er alla, om än på distans.

Vad som också är viktigt för våra elever är struktur. Du som lärare kan skapa struktur på många olika sätta. Här är ett sätt som har fungerat för oss. Att utgå från en bild i Google Presentationer med en animerad bild på en svart tavla med dagens uppgifter kan vara ett sätt. Här kan ni se ett exempel: Välkommen till mitt klassrum - Nyordslistan 2020.

Om du inte tidigare har varit här inne och sett tipset om Classroomscreen på den här sidan så kan vi tipsa om detta också. Det är ett webbaserat verktyg som innehåller en mängd verktyg för att rita, skriva, slumpa fram namn, använda en timer, visa bildstöd, skapa QR-koder och genomföra omröstningar. Genom att dela din skärm i Google Meet kan du ha igång Classroomscreen samtidigt som dina elever arbetar med sina uppgifter.

Det finns en mängd digitala verktyg som låter oss samarbeta vid fjärr- och distansundervisning. I Google Workspace finns Google Jamboard som kan sägas vara en digital whiteboard och som du lätt kan öppna när du befinner dig i ett videomöte i Google Meet. På de här ytorna kan du och dina elever rita och skriva, dra och ändra storlek på text, infoga bilder och webbsidor, skapa och skriva på digitala post-it-lappar och lägga till era Google Dokument, Kalkylark och Presentationer. Allt sparas i Google Drive och kan delas i Google Classroom. På detta sätt främjar du social interaktion, samarbete och kreativiet även vid fjärr- och distansundervisning.

Dessa verktyg använder vi som sagt under lektionstid. Om eleverna vill komma i kontakt med dig utanför lektionstid, eller du med eleverna, så är ett tips att skapa ett rum i Google Chat. Där kan ni snabbt kommunicera, dela filer och kalla till Google Meet.

Precis som när du planerar och organiserar undervisningen för ditt fysiska klassrum så behöver du ha genomtänkta undervisningsaktiviteter på distans, som främjar dina elevers lärande.

2020-09-30

Dagens flikar

Ett litet IKT-tips till dig som startar din arbetsdag med att öppna upp många flikar på din dator och som vill slippa detta. För visste du om att du kan skapa en mapp som öppnar alla flikar du behöver öppna i början av dagen?

Ställ markören under menyraden. Högerklicka och gå till "lägg till en mapp." När du går till "lägg till en mapp" kan du namnge den till vad du vill. Jag kallade min "Dagens flikar".

Du har nu några alternativ. Du kan antingen dra och släppa befintliga bokmärken som du har i mappen eller om du vill lägga till något annat kan du klicka och dra från sökfältet till mappen.

Så när jag nu startar min skoldag kommer jag bara att högerklicka och säga "öppna alla" och det är nu det magiska sker. Alla flikar jag behöver öppnas samtidigt!

2020-06-18

Under det här läsåret har vi på skolan haft en IKT-pedagog på 50% (till skillnad från förra läsåret) därav har inga IKT-tips hunnits med. Vad jag däremot kan tipsa er om är sajten Fjärr- och distansundervisning - Utbildningsförvaltningen, som vi jobbat med sedan vi gick över till distansundervisning. Till hösten kommer sajten dessutom att innehålla introduktion till våra digitala system riktat till våra nya elever. Kika in där i höst! Men nu väntar först ett välbehövligt sommarlov!

Hälsningar Tina

2019-06-27

Utvärderingen av våra digitala verktyg är genomförd och vi fick in 69 svar. Då tid var avsatt på den sista arbetsplatsträffen för att genomföra utvärderingen är det ledsamt att inte fler svarade. Men det går trots allt att utläsa en del av svaren. Här följer några av mina högst personliga reflektioner.

Vår lärplattform Vklass används dagligen av i princip alla lärare och då framför allt Nyhetsflöde och Team. Drygt 20% av lärarna har hittat till Schemafunktionen som är en genväg till de kurser du är kopplad till och där du bland annat kan lägga till information om läxor/prov/inlämningar, byta sal eller ställa in en lektion. I våra gemensamma rutiner står det att vi ska använda oss av Tidslinjen vilket innebär att vi kommer att vara betydligt fler än 40% som då kommer att stötta våra elever med en uppdaterad kalender. Det innebär att eleverna kan få en överblick i sin klasskalender över alla läxor/prov/inlämningsuppgifter/presentationer osv. som ska bedömas.

Eleverna efterfrågar annars ett enhetligt, tydligt, konsekvent och enkelt arbete vad det gäller våra digitala verktyg och jag tror att arbetslagen kan hjälpas åt med detta. 32% av lärarna på Vipan dokumenterar elevernas summativa resultat i Vklass medan 80% uppger att de fyller i Hittills uppnådda mål. Jag vet att det står i Skolverkets Allmänna råd angående Betyg och betygsättning att ”Även om rektorn och lärarna beslutar sig för att inte ha gemensamma former för dokumentation, är det viktigt att rektorn, så långt det är möjligt, känner till var sådan dokumentation finns.” Men det står också att ”Dokumentationen behöver dock så långt som möjligt utformas så att andra kan ta del av och förstå den, om en annan lärare i ett senare skede tar över undervisningen och sätter betyg. Detta är en fråga om rättssäkerhet för eleverna.”

De elever jag pratat med säger klart och tydligt att de önskar att vi jobbade mer enhetligt med bedömning i Vklass, inte nödvändigtvis med kunskapskravsmatrisen, men att de får tydlig summativ återkoppling i lärplattformen. De behöver stöttning i att förstå hur bedömningen av ett enskilt prov eller en inlämningsuppgift hänger ihop med betygsättningen av kursen.

Ja, jag vet att de digitala lärplattformarna får sig en känga i de allmänna råden, och där håller jag helt och fullt med. Dels kan de göra det lättare för oss lärare att fylla i resultat på minsta lilla uppgift med risk för att vi dokumenterar alldeles för mycket och dels kan de ge sken av betygsättning som en förenklad process där vi bara markerar i en box grönt, gult eller rött för hur långt eleverna har kommit i sin kunskapsutveckling.

Jag vet inte om det hjälper men jag säger det igen; jag tror att lärare hade mått bra av att följa sina elever en dag, eller en vecka, för att se vilken digital vardag de har. Kanske hade vi då fått en större samsyn över hur vi ska förhålla oss till vår lärplattform.

Nåja, tillbaka till utvärderingen och några ytterligare reflektioner. 52% av lärarna har inte tagit del av de Extra anpassningar som finns kring deras elever. Just funktionen Särkilt stöd har väl haft en del barnsjukdomar men om nu våra specialpedagoger förser oss med information om våra elever så finns allt samlat på ett och samma ställe för oss att ta del av.

En annan anmärkningsvärd siffra är denna: 30% av lärarna vet inte hur de kan få hjälp och support i Vklass. I vänstermarginalen i Vklass finns en rubrik som heter just Hjälp/support. Å andra sidan är det 44% av lärarna som inte använder sig av den information som finns på den här sajten så det kanske inte hjälper att skriva det här.

Om de flesta av lärarna använder vår lärplattform Vklass dagligen, så är det något färre som använder sig av G Suite dagligen: 60% och då främst Google Classroom och Google Dokument. Google tillhandahåller massor av utbildning kring deras program, tillägg och appar. Kika in här. De flesta av er som fyllt i utvärderingen vill dock fokusera på Vklass och önskar fortbildning inom detta. Det är nämligen hela 40% som säger säg inte haft någon möjlighet till fortbildning kring digitala verktyg under förra läsåret.

Jag kommer fortsätta arbeta som IKT-pedagog på 50% och vill något arbets- eller ämneslag ha hjälp och stöd så säg till. Tyvärr var inte de pedagogiska caféerna med IKT speciellt välbesökta under läsåretså därför försvinner de nästa läsår. Jag kommer fortsätta med att ge IKT-tips på den här sajten. Till hösten kommer det okcså att finnas nya filmade genomgångar av Schemafunktionen och Klasskalendern i Vklass. Är det något just du saknar så säg gärna till.

46% av er har delat med sig av goda exempel vad det gäller digitala verktyg. Kan vi höja den siffran nästa läsår?

2019-06-19

Det sker uppdateringar och förbättringar i Googles verktyg mest hela tiden. I Google Classroom har Klassuppgifter blivit smidigare att använda.

2019-06-04

Det finns numera en sajt med en förteckning över Godkända appar och digitala tjänster i Lunds kommun. GDPR-listor finns publicerade (vilka som är vitlistade, som har fått avslag och vilka som är pågående. Det finns dessutom information om processen och hur man kan ansöka om GDPR-godkännande för ytterligare verktyg: https://sites.google.com/skola.lund.se/ok-appar-lund/startsida

2019-05-31

Funderar du på vilken inverkan AI kan ha på ditt arbete eller ditt liv? Vill du veta vad artificiell intelligens (AI) egentligen är? Vill du förstå hur AI kommer att utvecklas och påverka oss under de kommande åren? Varför inte gå online-kursen Elements of AI, som är en kostnadsfri onlinekurs som beskriver grunderna i AI? Jag har påbörjat den. Du också? Klicka här för att läsa mer: Elements of AI.

2019-05-23

För några månader sedan kom det en möjlighet att jobba i nedlåst läge i Google Formulär och Classroom. Än så länge finns möjligheten endast bara i betaversion och man får ansöka om att använda det. Men med all sannolikhet kommer det att finnas hos oss till hösten. Här är en liten film som visar hur man går tillväga: Locked mode in Quizzes in Google Forms.

2019-05-16

Om man ännu inte har börjat jobba i Google Classroom kanske här kommer en som kan inspirera till att göra så: Amanda Sandoval. Hon ger tips på hur man kan organisera sina klassrum: Google Classroom Tip A Day. Ännu en som har gjort jobbet åt oss: Chromebook Lessons. Sedan har vi ju givetvis också Googles egna Training center.

2019-05-09

Jag har inte jobbat i Google Tour Creator själv men nästa år ska jag med all sannolikhet göra det. Här är en lärare som delat med sig av sitt arbete med romanen The Great Gatsby: Google Tour Creator Is Great. Gatsby That Is. Och här är ytterlgiare en: Tour Creator Tip.

2019-05-02

Medan resten av Lund firade in våren satte jag mig på tåget till Köpenhamn för att sätta mig på skolbänken i The Anywhere School med Google for Education. Under tre pass fick vi lösa olika problem, samarbeta, kommunicera och reflektera över hur det hade gått för oss. Under det första passet var vi strandade på en bergstopp och skulle bland annat skicka iväg en SOS-signal genom att programmera i Calliope Mini och spela in en video och ladda upp den i Google Formulär. Under det andra passet befann vi oss soptipp i Luxor med barn som skapade musikinstrument av skräpet. Det var även vår uppgift. Vi dokumenterade hur vi gick tillväga i Jamboard och lärde oss av varandra. Det tredje passet handlade om AI och Machine Learning. Den här gången befann vi oss i Rio de Janerio, en stad som använder data för att till exempel förutspå hur översvämningar och trafkstockningar beter sig och på så sätt hjälpa befolkningen. Läs mer på Experiments with Google. Under hela eftermiddagen kunde vi kommunicera och ta hjälp av en chatbot de skapat enkom för det här tillfället med hjälp av Dialogflow. Inspirerande eftermiddag, vill jag lova!

2019-04-18

Utvärderingar av enskilda moment, lektioner och hela kurser gör vi hela tiden, både analogt och digitalt. Google Formulär är till exempel mycket smidigt och det finns många fördelar med det, bland annat att det är lätt att redigera, att du kan samarbeta med dina kollegor som också kan redigera eller enkelt ta del av svaren, att det finns många olika sorters frågor, att du kan lägga till bilder och filmer till frågorna och att du kan skapa självrättande formulär. Om du till exempel har genomfört ett avgränast arbetsområde i undervisningen och vill ta tempen på hur många som hängt med och förstått vad det handlat om, så kan du göra ett kunskapstest i form av ett självrättande formulär. Deltagaren får efter avslutat test omedelbart återkoppling på hur många rätt hen har och du som lärare får en överblick över alla deltagarnas svar i form av grafer direkt i formulärets svarsdel eller exporterade till ett kalkylark. Då kan du se hur det generella kunskapsläget är i klassen och se vilka frågor som flest svarar fel på och därigenom vad du kanske måste förtydliga i framtida kurser. Se en film som visar hur du gör här: Google Formulär.

Sedan har vi i Lunds kommun även tillgång till utvärderingsverktyget UTV5. Länk till inloggningssidan finns på första sidan på vår personalsajt Vi på Vipan. Har du glömt hur du gör hittar du användarmanualer och inspelade filmer här: UTV5.

Ibland vill man inte att återkopplingen från eleverna efter ett lektionspass ska vara så avancerad. Man vill kanske bara få till en snabb omröstning eller höra hur de upplever lektionen. Då kan något av följande digitala responssystem vara effektiva:

• Mentimeter

• Socrative

• Kahoot

• Qiuzlet och Qiuzlet Live

Någon gång under kursens gång använder jag i princip alla de här verktygen men det börjar luta mer och mer åt att jag utnyttjar Googles tjänster. Speciellt med tanke på att Google, med hjälp av AI/Machine Learning, kan spara tid åt mig när jag skapar mina frågor. Då vill jag ju stoppa in så mycket data som möjligt och bidra till att göra Google ännu bättre. Om jag till exempel skapar ett qiuz och vill fråga "Vilken är Danmarks huvudstad?" så behöver jag inte längre hitta på alternativen själv längre; det gör Google åt mig. Spännande eller skrämmande?

2019-04-11

Är det bara lärare i matematik och tekniska ämne som ska få hålla på med programmering enligt våra styrdokument? Nej, jag skulle kunna tänka mig att lärare i svenska, samhällskunskap och naturkunskap också kan göra det. Det finns färdiga lektionstips här: Digitala lektioner från Internetstiftelsen och här finns ett YouTube-klipp om hur man kan jobba med dadism och programmering:

2019-04-04

Då är läsårets nationella prov i Sv/SvA1 avklarade och IKT-pedagogen pustar ut. Vi har skrivit uppsatsdelen i vårt digitala provverkytg Inspera och det verkar ha fungerat någotsånär smidigt, åtminstone om vi ser till den tekniska delen. Jag tror inte att vi hade det så som Sarah Rexbrink skriver om i Lärarnas tidning: Kaosartade provskrivningar i digitaliseringens följd, även om det var elever som nog kände att de inte kom till sin fulla rätt. De problem som uppstod hade med grupper och salar att göra, att elever loggade in i fel prov (antingen låst eller öppet läge) samt att elever inte lämnade in prov när de var färdiga. Så vad tar jag med mig inför nästa läsårs nationella prov i Inspera? Både elever och lärare måste lära känna verktyget Inspera bättre och vilka möjligheter det erbjuder men också vilka begränsningar det har. Jag kommer att låta mina elever göra ett läsförståelsetest med vitlistade resurser och jag kommer låta dem skriva en uppsats i verktyget i god tid före nationella provet. De elever som ska lyssna på sina texter kommer jag dela ut via USB för att de ska få prova på det. Kanske kan vi göra något tillsammans i ämneslaget så att vi också kan utnyttja självrättande uppgifter som kan underlätta för oss. Fortsättning följer, alltså...

2019-03-28

Kommer ni ihåg lärresursen "Berättandets grammatik"? Den skapades av Filmpedagogerna och Multimediabyrån, av Fredrik Holmberg och Håkan Källqvist. Den blev snabbt mycket populär, men materialet försvann med nedläggandet av Multimediabyrån. De som haft länken till Håkans webbplats har fortsatt kunnat använda det. Materialet består av tio korta filmer och fungerar bra i undervisningen. Nu har Fredrik lagt ut det på Vimeo.

2019-03-15

Även om jag redan har publicerat Veckans IKT-tips så kan jag inte låta bli att uppmärksamma er på vad som händer i nästa vecka: dels är det European Media Literacy Week, EU-kommissionens nyinstiftade MIK-vecka och dels publiceras en Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Kolla in MIK för mig, Statens medieråds digitala utbildningsmaterial, som hjälper dig att navigera i ett digitaliserat och komplext landskap. Vill du sätta dig in i handlingsplanen så klicka på länken ovan.

2019-03-08

Jag tillbringade morgonen på ett frukostseminarium, arrangerat av Studentlitteratur, och lyssnade på Patricia Diaz och Joanna Sundin. De pratade om att "Arbeta inkluderande med digitala verktyg". Jag skriver mer om innehållet när jag har lite mer tid över.

2019-02-28

Idag har Skolon anordnat Skolon EdTalk på Studio Meetingpoint i Malmö. Efter mingel och lunch startade Creaza med att berätta om sitt digitala läromedel som gör det enkelt för elever och lärare att skapa tecknade serier, filmer, digitala historier, tankekartor och presentationer. Många vipanlärare har använt Creaza sedan tidigare men sedan dess har de utökat sitt samarbete med Cartoonist och Mindomo.

Svensk TalTeknologi fanns också på plats för att bland annat prata om vilka digitala verktyg de tillhandahåller för att skriva och läsa: ClaroRead, ClaroIdeas och ClaroStava. Och Microsoft pratade om sina molnlösningar. Ett läromedelsföretag var på plats: Liber, för att prata om sina idéer kring digitala läromedel vare sig man vill använda enbart digitala läromedel eller blanda mellan tryckta och digitala läromedel. Avslutningsvis gästade Magister Nordström evenemanget.

2019-02-25

I helgen kunde vi läsa i SvD: Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo. Tyvärr ligger nu artikeln bakom betalvägg men i ingressen går det att utläsa huvudbudskapet. "Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg."

När jag läste artikeln så tänkte jag återigen på hur viktigt det är att vi lärare kan göra medvetna val kring om, när och hur digitala verktyg ska användas för att "främja elevernas kunskapsutveckling". Lärare måste givetvis ha en hög digital kompetens, förutom gedigna ämneskunskaper, för att kunna göra dessa val. Många av mina kollegor tror att jag bara jobbar digitalt med mina elever, för att jag vurmar för och försöker hålla mig uppdaterad över vad som händer inom IKT, men om jag skulle jämföra min undervisning med idag (eller snarare förra läsåret) och när vi introducerade 1:1 på vår skola så jobbar jag betydligt mindre med datorn i klassrummet nu än då. Men jag gör betydligt fler medvetna val vad det gäller digitala verktyg.

Just nu försöker jag också titta på några olika digitala läromedel och ställa samman frågor till lärare i gymnasiegemensamma ämnen så att vi inte beställer digitala läromedel som i princip bara är en "bok på burk". För som Torkel Klingberg också skriver i artikeln: ”De negativa effekterna är relaterade till hur datorerna används, inte att skärmar i sig är skadliga. Det finns många exempel på positiva möjligheter med digitalisering, där forskare utgår från teorier om inlärning, specialdesignar digitala hjälpmedel och sedan utvärderar dem i kontrollerade studier. Detta är vad som ibland kallas “den andra generationens digitala läromedel". Det finns ett hundratal studier som visar att om dess metoder används rätt kan sådana hjälpmedel vara till stor nytta och innebär en enorm potential för framtiden.” Detta måste läromedelsföretagen verkligen fundera över.

Så hur ser det ut i våra klassrum? Gör vi de medvetna valen kring vår undervisning för att "främja elevers kunskapsutveckling"?

2019-02-05

Anna och jag har varit på Lin Talks i Malmö där de förevisade Jamboard, en interaktiv whiteboard på skärmen, där man kan samarbeta genom att dela filer, skriva text både med och utan post-it-lappar, dela filmer, Hangout - kort sagt, allt det som Google erbjuder. Även om vi inte har skärmarna i våra klassrum har vi möjlighet att använda Jamboard som en digital anslagstavla. Eleverna kan via sina Chromebooks göra mer än vi lärare kan på våra PCs. Laddar du ner Jamboard-appen till din telefon kan du dock lägga till bilder och dokument från din Google Drive.

2019-02-01

Jag brukar själv inte jobba i Google Kalkyl speciellt mycket, men när jag råkar komma över finesser i programmet så måste jag ju bara dela med mig. I Google kalkyl kan du översätta enskilda celler från ett språk till ett annat eller för att upptäcka vilket språk som används i en viss kalkylarkcell. Det finns dels möjlighet att göra det genom att skriva "syntaxen" direkt i cellen och dels möjlighet att ladda ner ett tillägg till Google Kalkylark: Translate my sheet. Eller så kopierar man bara mitt kalkylark nedan:

Om du vill skriva "syntaxen" själv - följ instruktionen:

1. "Syntaxen" är som sagt enkel: =GoogleTranslate("text"; "source language"; "target language"). Skriv ett ord i cell A1. Skriv "syntaxen" i B1. Vill du översätta från engelska till svenska ser det ut så här: =GoogleTranslate(A1; "en"; "sv").

2. Om du lämnar målspråket (i det här fallet "sv") från funktionen konverterar GoogleTranslate-funktionen automatiskt texten till standardspråket i ditt kalkylblad.

Läs mer på Google Hjälpcenter.

2019-01-24

Jag har skrivit om det tidigare och kommer med stor säkerhet att återkomma till ämnet igen: källkritik och informationssökning. Det är ständigt aktuellt. Så den här veckan måste jag ta upp hur vi undervisar om, eller snarare har ett källkritiskt förhållningssätt, eftersom det kommit upp vid flera olika tillfällen för mig under den här veckan.

I måndags var jag och Karin, vår skolbibliotekarie, i Malmö på en MIK-eftermiddag. Vi fick bland annat lyssna på Mickael Bruér från Malmö Universitet med inriktning digitalt lärande och skolutveckling, som pratade om modern källkritik och "fejk news". Idag är behovet av en diskussion om källkritik större än någonsin . I vår tid sprids nyheter och rykten snabbare än någonsin förr. Hur vet vi vad som är sant och hur kan vi hjälpa våra elever att förstå om det de ser eller läser är tillförlitligt? Hur vet vi vem som står bakom källan? Det räcker inte med att vi lärare utgår från den traditionella källkritiska metoden utan måste också lära eleverna hur digitala webbplatser är uppbyggda, hur bilder manipuleras m.m. Detta har också framkommit i en rapport från Skolinspektionen.

I tisdags lyssnade jag på ett webbinarium från just Skolinspektionen med anledning av den här rapporten Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap. Det går att lyssna på webbinariet i efterhand men om jag ska säga något om de framgångsfaktorer kring källkritik och informationssökning som de uppmärksammade i webbinariet så handlar det om att lärare har hög kompetens vad det gäller informationssökning och källkritik, att lärare ofta utgick från elevernas digitala vardag när de planerade sin undervisning, att det fanns väl implementerade IT-planer som lärare utgick från när de utvecklade sin undervisning, att det fanns en bredd i undervisningsmaterial och metoder och att man både använde sig av både analoga och digitala källor samt till sist att det fanns ett väl fungerade samarbete med skolbiblioteket.

Och som om detta webbinarium inte var nog så var Karin och jag även på Lunds stadsbibliotek i torsdags där en av punkterna handlade just om hur man organiserar för skolbibliotek i undervisningen eftersom den samlade forskningen säger att elevernas källkritiska förmåga ökar om lärare och skolbibliotekarie samarbetar.

Och ja just det, förra måndagen lyssnade jag dessutom på Jack Werner som ligger bakom Viralgranskaren. Men hur mycket vi lär ut om och har ett kritiskt förhållningssätt så kan vi inte komma bort från att ju mer du kan om ett ämne, ju djupare ämneskunskaper du har, desto svårare blir du att lura.

Så hur ser det ut på vår skola med det källkritiska förhållningssättet och informationssökningen? Hur jobbar vi med kritisk granskning av text, frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering, tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital form, med olika metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form? Har vi uppdaterat vårt kritiska förhållningssätt?

2019-01-18

Idag blir det ett tips om ett tillägg till Google Chrome: Pocket, som samlar artiklar från nätet. När jag hittar intressanta artiklar på nätet som jag inte hinner läsa just då så kan jag numera spara dem i Pocket. Jag taggar artiklarna så att jag lätt kan hitta dem igen. Du hittar tillägget i Chrome Web Store. När du är på nätet och hittar en artikel klickar du på symbolen för Pocket. Du kan tagga artikeln (så att du samlar artiklar inom samma tema med en och samma tagg) eller bara lägga den direkt i Pocket. För att läsa dina artiklar kan du gå till ikonen Pocket, högerklicka och välja Open your Pocket List. Du kommer då in i din egen Pocket. Artiklarna blir dessutom sparade i ett läsvänligt format.

2018-12-14

I januari, på vårterminens första läsårsdag, är det dags för utbildning för all personal i vårt digitala provverktyg Inspera. Skolverket har aviserat att samtliga nationella prov ska vara digitala 2022. Läs mer här. Redan det här läsåret ska dock delar av skrivproven skrivas digitalt. Sveriges kommuner och Landsting har, tillsammans med Skolverket och Swedish EdTech Industry, tagit fram en vägledning. Du hittar mer information här.

Men det är inte bara i de ämnen det skrivs nationella prov som det kan vara en vinst att skriva prov digitalt och det kanske inte alltid ens är ett prov som ska skrivas; digitala provverktyg kan användas på många olika sätt. Läxförhör, avstämning, repetition, diagnoser, självstudier - ja, användningsområden är många. Och vårt digitala provverktyg Inspera erbjuder hela 21 olika frågetyper.

Vinsten med att skriva prov digitalt är många men om man som lärare kan använda sig av självrättande prov kommer rättningstiden minska. Visst kommer det inledningsvis ta tid i anspråk att skapa proven men där kan man som ämneslag hjälpas åt. När det sedan kommer till bedömning så blir det mer objektivt och rättvist om lärare t.ex. har avidentifierat proven. Kanske kan också administrationen kring digitala prov bli effektivare. Men det återstår kanske att se. Våra elever som behöver alternativa verktyg kommer att ha dessa lättare till hands i sin Chromebook/PC.

På de andra kommunala gymnasieskolorna i Lund har arbetet med Inspera redan kommit igång och vi är även en kommunövergripande grupp som hjälper varandra kring arbetet med verktyget. På vår skola kommer det finnas en arbetsgrupp kring vårt digitala provverktyg Inspera med både lärare i gymnasie- resp. programgemensamma ämne samt speciallärare och specialpedagoger. Du når det digitala provverktyget Inspera via Skolportalen.

2018-11-26

Skolverket har som bekant släppt nya Allmänna råd om betyg och betygsättning och det är många lärare som är glada för detta. Läs mer här: Artikel i Skolvärlden. Förhoppningsvis kommer vi att få många kloka och intressanta diskussioner i våra ämneslag kring dessa, även om det också finns kritiska röster till att de här råden kommer vara ganska verkningslösa så länge vi har de formuleringar vi har i våra kunskapskrav, till exempel här: Artikel i Skolvärlden.

Men jag skulle vilja stanna upp vid det faktum att många digitala lärplattformar får sig en känga i de allmänna råden eftersom de jobbar mot att lärare ska klicka i formaliserade matriser efter beskrivningar som inte är anpassade efter arbetsområdet eller uppgiften. Och detta håller jag fullständigt med om. Det är inte så vi ska använda våra lärplattformar.

Och vad det gäller dokumentation så känns det också bra att läsa de allmänna råden. Våra digitala lärplattformar ska inte ge oss mer jobb utan underlätta för oss i vår undervisning. Vi bestämmer själv vad som ska användas och hur det ska användas. Min alldeles bestämda åsikt är dock att ämnes- och arbetslag måste ha en samsyn på vad vi presenterar för eleverna; det är många av dem som önskar att vi lärare gör mer likadant. Jag undrar vad vi hade fått se om vi till exempel följde våra elever under en skoldag och hur olika vi lärare verkar hantera våra digitala verktyg.

I de allmänna råden poängteras det bland annat att lärare ska tolka kunskapskraven i sitt sammanhang och inte använda dem lösryckta ur sitt sammanhang. Inte heller går det att använda enstaka meningar som ett kunskapskrav; det är delar av ett kunskapskrav. De konstaterar också att det inte är kunskapskraven som är målet för undervisningen; kunskapskraven är medel för att sätta betyg.

2018-11-21

Jag hade önskat att vara på plats under Internetdagarna men det fanns inte tid för det i planeringen det här året. Men då går det ju utmärkt att ta del av föreläsningarna i efterhand. Vill du själv se och lyssna?

2018-11-16

Veckans IKT-tips!

Med tanke på att jag var i Valencia i förra veckan, tillsammans med lärare och elever som är involverade i Erasmus+-projektet Inspired by health, så tänkte jag att den här veckans IKT-tips ska handla om eTwinning och Erasmus+. eTwinning är en del inom Erasmus+ som ger möjligheter för dig och dina elever att samarbeta digitalt i både internationella och nationella partnerskap. Man skulle kunna säga att eTwinning är en "dejting-sajt", eller nätverk, för lärare runtom i Europa där du kan hitta en eller flera partner och sedan genomföra pedagogiska samarbeten. Samtidigt blir digitala arbetssätt en naturlig del av undervisningen. Det finns också möjlighet genom eTwinnings “förlängning” eTwinning Plus att hitta samarbetspartners i EU:s samarbetsländer Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Tunisien och Ukraina.

Ett eTwinningssamarbete kan med fördel kombineras med andra program, till exempel mobilitetsprojekt och strategiska partnerskap inom Erasmus + eller Nordplusprojekt. Vårt APL utomlands är ett exempel på ett mobilitetsprojekt medan Inspired by health-projektet är ett Erasmus+-projekt. Genom Erasmus+ och Nordplus kan vi som skola söka bidrag för olika typer av samarbets- och utbytesprojekt med skolor i Europa, Norden och Baltikum.

Hur gör man då? Det är enkelt. Gå in på eTwinnings hemsida och registrera dig. Börja leta efter projekt eller, om du redan har en idé om vad du vill göra, sök efter samarbetspartners. Starta ett projekt. Titta gärna på den här onlinekursen som riktar sig till dig som är nybörjare. Lycka till! Här är alla de spanska, finländska och österrikiska lärarna som träffades i Valencia.

2018-11-01

Veckans IKT-tips!

Att ge formativ återkoppling på inlämnade uppgifter i Google Classroom har vi alltid kunnat göra genom att lägga till kommentarer och feedback i marginalen. Men nu finns det en ny funktion som gör att du kan återanvända kommentarerna.

Om vill ge flera elever samma kommentar kan du alltså spara kommentaren och använda den igen. Kommentarsbanken är kopplad till ditt Google-konto, så du kan öppna den på vilken dator som helst. Du kan även redigera och radera kommentarer i kommentarsbanken.

Du kan lägga till kommentarer i kommentarsbanken på två sätt.

Lägga till en befintlig kommentar i kommentarsbanken

1. Öppna en elevs hemuppgift i betygsverktyget.

2. Om du vill lägga till en kommentar som du har skrivit i kommentarsbanken klickar du på Mer uppe till höger i kommentarsrutan och väljer Lägg till i kommentarsbanken.

3. (Valfritt) Ändra din kommentar.

4. Klicka på Lägg till.

Skriva in en kommentar direkt i kommentarsbanken

1. Öppna en elevs hemuppgift i betygsverktyget.

2. Klicka på Kommentarsbank uppe till höger.

3. Klicka på Lägg till i kommentarsbanken och skriv kommentaren.

4. Klicka på Lägg till.

Hitta och använd en kommentar i kommentarbanken

Du kan söka efter kommentarer i kommentarsbanken som du vill använda på tre sätt.

Använda nummertecken och autoslutförande

För att göra det enkelt att hitta kommentarer fyller Classroom automatiskt i innehåll du anger efter ett nummertecken, #. När du skriver visas en lista med matchande kommentarer. Listan blir mer och mer begränsad ju mer du skriver.

1. Öppna en elevs hemuppgift i betygsverktyget.

2. Markera text och klicka på Lägg till kommentar.

3. Skriv # i kommentarsfältet ange ett sökord eller en sökfras. Förslag i Classroom slutförs automatiskt medan du skriver.

4. Infoga kommentaren genom att klicka på Kommentera.

Använda enbart ett nummertecken

1. Öppna en elevs hemuppgift i betygsverktyget.

2. Markera text och klicka på Lägg till kommentar .

3. Skriv bara ett nummertecken # i kommentarsfältet. De fem senast använda kommentarerna visas.

Sök

1. Öppna en elevs hemuppgift i betygsverktyget.

2. Markera texten och klicka på Lägg till kommentar.

3. Klicka på Kommentarsbank uppe till höger Sök.

4. Håll muspekaren över kommentaren som du vill använda och klicka på Mer Kopiera till Urklipp.

5. Klistra in kommentaren i kommentarsrutan.

6. (Valfritt) Anpassa kommentaren.

7. Klicka på Kommentera.

Att det sedan finns möjlighet att ge betyg eller skriva betygsliknande kommentarer i Google Classroom också ska vi inte ge oss in på eftersom vi redovisar de summativa omdömena i vår lärplattform Vklass.

2018-10-26

Veckans IKT-tips!

I veckan har jag, tillsammans med kommunens andra IKT-pedagoger och tekniker, varit iväg för att jobba med UF:s handlingsplan för skolans digitalisering. Diskussionerna rörde vilka mål och aktiviteter vi ska jobba med gemensant och vilka delar som ska finnas ute på resp. skolenhet. Vi diskuterade även hur vi i den förvaltningsgemensamma IKT-gruppen kan hjälpas åt. Nu är det upp till förvaltningens ledningsgrupp och skolledare på resp. skola att titta på vårt förslag. Är ni nyfikna på handlingsplanen så klicka på länken ovan.

2018-10-19

Veckans IKT-tips!

Idag har jag varit på en fortbildningsdag i Varberg, i regi av Svensklärarföreningen: Digitala perspektiv på svenskämnet. Förste föreläsare var Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Hon berättade bland annat om de forskningsprojekt hon är involverade i just nu, Uppkopplade klassrum och Fortbildning på Facebook. I det första är hon projektledare och projektet bedrivs tillsammans med Marie Tanner. Här undersöks de smarta telefonernas roll i klassrummet med fokus på förändrade literacypraktiker och interaktion. Och jag måste säga att det hon än så länge kommit fram till är beklämmande. Det verkar som om det uppkopplade klassrummet mest sysslar med ytinlärning; det blir inte lärande på riktigt. Jag hoppas att vi har kommit längre på vår skola än att bara skriva två meningar i en recension och publicera detta på en lärplattform. Men det ska bli intressant att följa det fortsatta arbetet. I det andra projektet hon är involverad i, och som bedrivs tillsammans med Yvonne Liljeqvist (projektledare), Jorryt van Bommel och Ann-Christine Rahndal, studeras lärares professionsutveckling på sociala medier, med ett specifikt fokus på facebookgrupper för lärare i svenska och matematik.

Fortbildningsdagen fortsatte med att Stina Thunberg, doktorand i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, berättade om sitt avhandlngsprojekt Den läsande avataren. Eleverna läser Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf och skapar sig sedan en avatar, en bi-karaktär, som stiger ner i berättelsen. Detta undervisningsupplägg kan användas både på grundskolan och gymnasiet, av elever som läsare svenska och svenska som andraspråk. Så här långt har eleverna varit positiva till upplägget eftersom det motiverar och engegerar dem dels genom själva avataren och dels genom det spelifierade inslaget; de får erfarenhetspoäng efter varje uppdrag de utför. Stina använder programmet Plotagon for Education, som nu dessutom fungerar för våra Chromebook.

Siste föreläsare för dagen var Jenny Edvardsson, gymnasielärare i Kristianstad, men också läromedelsförfattare och föreläsare. Hon berättade om de digitala verktyg hon använde i sin undervisning och hur det såg ut i hennes klassrum. Här är ett lektionspass som egentligen hade ett annat fokus men som också kom att handla om informationssökning och källkritik i undervisningen. Och visst nämnde hon några nya digitala verktyg men många av dem hon använder, använder vi också här på Vipan: Classroomscreen (för att skapa struktur på lektionen), Padlet (en digital anslagstavla), Canva (för att skapa bildstöd i undervisningen), Twitter (för att skriva Twitter-poesi), AnyMate anything (för att skapa talande avatarer), Google Classroom (för att jobba formativt med textuppgifter och samla material) med flera, med flera... Hon avslutade dagen med att nämna några av de utmaningar vi står inför, hur ska vi till exempel förena informellt lärande med formellt lärande? Hur ska vi bedöma redovisningar som inte bygger på skriven text? Hur ska vi hinna med att fortbilda oss så att vi kan ligga i framkant? Och hur ska vi få våra IT-avdelningar att sätta pedagogiken i centrum och inte tekniken.

2018-10-09

Veckans IKT-tips!

En krasslig IKT-pedagog kanske inte kan tipsa om så mycket nytt, så därför kommer här endast en liten påminnelse om vår guide Vklass och att vi håller den uppdaterad så gott vi kan. Använder du interaktiva prov och övningar kanske det här kan vara till hjälp.

Återanvända interaktiva prov och övningar

Klicka på Mina kurser och välj aktuell kurs.

Välj därefter Utbildningsmaterial och klicka därefter på Interaktiva prov och övningar.

Klicka på Nytt test och namnge det samt fyll i start- och sluttid.

Klicka på Skapa.

Nu kan du klicka på Mina tidigare prov/Tidigare prov på skolan/Delade prov för att återanvända interaktiva prov och övningar.

2018-10-02

Veckans IKT-tips!

Idag har vi först lyssnat på Sara Alfredsson, Utbildningsförvaltningen, som pratat om Värdegrundsarbetet i undervisningen, och sedan Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, som pratat om Digitaliseringen i samhället. Båda föreläsningarna gick i snabbt tempo och gav upphov till tankar och funderingar som förhoppningsvis fick ta plats i arbetslagen under resten av dagens arbete och läsår.

Mitt IKT-tips den här veckan kommer att utgå från det båda till viss del pratar om, att vi ska göra medvetna digitala val och förstå vilka rättigheter och skyldigheter vi har gentemot varandra på nätet. Och det finns massor av lektionsplaneringar och material, bland annat från Statens medieråd och Mediekompass som grundar sig i vårt värdegrundsarbete. Här är några:

Ordet är fritt - men behöver du säga allt du tänker?

Duckface/Stoneface - om mediebruk, bilder och könsnormer

Könsnormer i bildspråket

No hate - lärarmaterial

Hat på nätet

Lektionstips från Mediekompass

2018-09-17

Veckans IKT-tips!

Gymnasieutredningen En gymnasieutbildning för alla konstaterar att stödet brister i gymnasieskolan. Det har lett till att skollagens paragrafer om extra anpassningar och särskilt stöd har fått ett tillägg som säger att stödet ska se till elevens utbildning i dess helhet. Därför vill jag tipsa om en del digitala verktyg som kan stötta våra elever i sitt lärande. Så här skrev jag på sajten Elev på Vipan men i den här versionen finns det ytterligare lathundar och filmer som kan vara till hjälp om man inte tidigare använt verktygen:

Digitala verktyg när du pluggar

Skriv och lässtöd på din Chromebook

För att få tillgång till de stödfunktioner och tillägg som finns i Google Docs måste du vara inloggad i Chromewebbläsaren med ditt @skola.lund.se-konto. När du skriver i Google Docs hittar du rättstavningsprogrammen StavaRex, SpellRight under fliken “Tillägg” när du öppnat ett dokument. Här finns ett klipp om hur du lägger till dessa tillägg i Google Chrome om det är så att du inte har StavaRex/SpellRight.

I Google Docs finns det även vanligt stavningsstöd under fliken Verktyg/Stavning. På fliken Arkiv/Språk anger du vilket språk du vill skriva på.

Under fliken Verktyg hittar du också Röstinmatning. Du klickar på mikrofonen och kan då tala in text och sedan redigera den. Funktionen hanterar olika språk och dialekter.

Klicka här för ytterligare tips och idéer om Chrome OS och Google Dokument.

IntoWords

IntoWords är ett digitalt verktyg som underlättar läs- och skrivprocessen. Du måste vara inloggad i Chromewebbläsaren med ditt @skola.lund.se-konto. Du loggar in i IntoWords genom att trycka på symbolen och välja din @skola.lund.se-adress. i IntoWords har du tillgång till:

1. Talsyntes

Markera texten du vill ha uppläst och tryck på den gröna pilen “Läs”. Du kan reglera hastigheten med de blå pilarna. Du kan även byta röst och språk för uppläsningen genom att klicka på flaggan. Om du klickar på “Mer” kan du i “Uppläsning” ställa in om du vill ha uppläst hela sidan eller bara en mening.

2. Ordförslag/Stavningsstöd

När du skriver i Google Docs har du tillgång till stavningsstöd på svenska och engelska, men även fler språk. Klicka på flaggan för att ställa in språk. Om du klickar på Ordförslag ser du en ruta med stavningshjälp, ordpredikition och ordlista på höger sida. När du skriver en text kan du få förslag på hur ord stavas om du markerar rubriken Stavningshjälp. Klickar du på det föreslagna ordet som kommer i listan får du ordet uppläst samt placerat i din text. Klickar du på förstoringsglaset (på samma rad) så får du en förklaring till ordet. För att få förslag på nästa ord/ordpredikition markerar du rubriken Föreslå nästa ord istället.

3. Skrivmallar

Klicka på “Appar” och sedan “Skrivmallar”. Du kan skriva i skrivmallen och sedan spara den där du vill ha den. Du kan även skriva i stödtexten. När du skriver kan du välja om du vill få din text uppläst efter varje ord och mening. Klicka på “Mer” och sedan “Skrivning”. Det går också bra att använda röstinmatning i skrivmallarna.

Här finns ytterligare information om IntoWords.

Ljudstöd till läromedel och skönlitteratur

På Inläsningstjänst finns skolans läromedel inlästa, intalade av en mänsklig röst. Logga in via Skolportalen och välj Inläsningstjänst nere till vänster på sidan. Välj kommun: Lund. Ditt användarnamn finns redan i systemet, men du väljer ett lösenord första gången du loggar in.

Ladda också ner appen Inläsningstjänst gratis till din mobiltelefon. Här hittar du instruktionsfilmer till hur inloggning och appen fungerar. Ange att du vill logga in automatiskt, så kommer du till din bokhylla i appen. Din dator- och din mobilbokhylla synkas automatiskt.

Det är bra att känna till hur du justerar hastigheten, navigerar till rätt sida eller rubrik, markerar var du slutade läsa och gör en anteckning digitalt direkt när du läser.

Studi

Du har tillgång till Studi, ett flerspråkigt digitalt läromedel, som erbjuder animerade videolektioner samt övningar på 6 olika språk (svenska, engelska, arabiska, somaliska, tigrinska och dari). Innehållet är förvisso baserat på kunskapskraven i Lgr11, med fokus på skolår 7-9 men kan med fördel användas även på gymnasiet. Du kan använda läromedlet som ett verktyg inom den ordinarie undervisningen eller som ett komplement till undervisningen. Det finns Quiz till varje film så att du kan testa dina kunskaper.

Du kommer åt Studi via Skolportalen. Första gången du loggar in ska du klicka på rutan "Nej, jag har inget konto" eftersom du måste godkänna policyn genom att sätta ett kryss i rutan. Efter detta har du tillgång till Studis alla filmer.

2018-09-04

Veckans IKT-tips!

Veckans IKT-tips är inte bara en funktion eller ett program, utan handlar om en påminnelse om att vi ska stärka elevernas digitala kompetens i bland annat informationssökning och källkritik enligt Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hur gör vi detta på bästa sätt? En ny studie från Lunds Universitet visar att det inte räcker med traditionell källkritik utan vi måste få eleverna att förstå hur algoritmer gör urval åt dem när de söker information på nätet.

Nedan har jag samlat länkar och lektionsförslag (en del riktar sig till grundskolan men går att göra om så att de är giltiga på gymnasiet också) som rör informationssökning och källkritik. Har du fler som du tycker borde finnas med så uppdaterar jag gladeligen listan.

Kolla källan

Källkritisk kompetens i gymnasiet

Källkritik - vem, vad, varför?

NEs temapaket om källkritik

Källkritik på nätet

Källkritik i praktik

Viralgranskaren

Introducera digital källkritik

Propaganda - risk för påverkan

Övningar i källkritik

#hurvetdudet?

2018-08-28

Veckans IKT-tips!

För att underlätta för både lärare och elever när det gäller planering så är det en bra idé att använda Vklass Schemafunktion. Tryck på aktuell lektion för att redigera lektionsinformation (till exempel om lektionen ska ske någon annanstans än i den vanliga salen), ge en ny läxa eller uppgift samt ta bort lektionen om du är frånvarande och inte har någon vikarie. Det sistnämnda brukar vara ett incitament för att få eleverna att använda Vklass dagligen.

2018-08-20

Veckans IKT-tips!

Använd dig av webbläsaren Google Chrome när du loggar in med ditt skolkonto och ska jobba i Googles miljöer. Se till att använda andra webbläsare när du t.ex. ska söka information eller lönebesked i Inloggad.