eller - tinyurl.se/mattepython
På de här sidorna visar jag exempel på programmering i grundskolans matematikundervisning i åk 7-9.
Då programmering ingår i våra styrdokument - LGR11 - så behöver vi ha en plan för att undervisa eleverna i detta nya moment. Som så mycket annat så tänker jag "Ett steg i taget" och börja där eleverna är. Då de inte har några förkunskaper i programmering så börjar jag med matematiskt innehåll som de behärskar för att sedan hitta in med programmeringen i allt fler matematiska utmaningar.
Programmering i undervisningen kan handla om att lära sig programmera, men det kan också lära sig om att lära, träna, befästa moment i matematiken.
FÖRE - vi tränar och befäster genom att planera inför programmeringen. Precis som när vi i problemlösning tar fram en strategi för att lösa uppgiften. Vi använder oss av "pseudokod" * för att "skapa" ett program utan kod. (*strukturerad text som hjälper att förstå vad vi behöver göra)
UNDER - vi befäster matematiken, redan genomgånga begrepp, formler när vi programmerar.
EFTER - vi skapar program som kan lösa uppgifter - eller program som vi själva och våra kamrater kan använda för att träna mera matematik.
För att kunna lösa ett matematiskt problem med hjälp av programmering - så måste du både veta hur du ska lösa problemet matematiskt - och hur du ska skriva koden.
Vad är det då för nytta med - om man ändå måste veta hur man löser det matematiskt...?
Som vi skrev ovan - finns det vinster i lärandet av matematiken och dessutom vinsten i att lära sig programmeringen i sig - men även i utförandet av de matematiska uppgifterna t.ex. vid upprepning och generaliseringar.
Hur många gånger orkar man slå en tärning när jag jobbar med slump? Hur många gånger behöver jag slå för att få ett "tillförlitligt" resultat?
Jämför med femsidiga, åttasidiga, 25-sidiga tärningar, eller två tärningar....