Dag 2

Med ny tillförsikt tar jag på mig arbetskläderna och stegar ut mot reningsverket fast övertygad om att jag sett fel tidigare i år när jag sett vatten när jag tittat ner i luftningsrören.

Lyfter av det runda locket på det korta röret och kikar ner - För bövelen, det är vatten därnere... Hämtar en lång pinne som jag stoppar ner i röret tills det tar stopp, drar upp den och inspekterar. Vattennivån är ungefär 20-25 cm högt i röret... Och röret är ett 110-rör... Det betyder att ingen luft kan passera in till/genom verket...

Gläntar på det tunga locket till verket och konstaterar ännu en gång att det inte finns något vatten vid någon av luftrörens anslutningar. Försöker kika ner i det längre röret (skorstenen) men det är för ljust ute för att se någon vattenyta reflekteras från ficklampan, hittar dessutom ingen pinne som är tillräckligt lång för att kontrollera eventuellt vatten i röret. Innerst inne vet jag dock att jag inte sett fel tidigare; det står, med stor sannolikhet gränsande till visshet, vatten även i detta rör.

Gläntar på locket till verket än en gång och inspekterar luftrörens inkommande ändor, av vinkeln att döma (förutsatt att rören tidigare kapats vinkelrätt) så lutar båda luftningsrören nedåt på sin väg ut ur verket... Det ska de väl inte göra?

Springer (nä, går raskt, ska det vara) in i huset och letar fram instruktionerna till reningsverket och granskar ännu en gång hur rören skall sitta:

Rör D går i mitt fall upp ovan mark och bildar den korta "skorstenen", rör C blir den långa skorstenen. När jag stoppade ner pinnen i det korta röret så kom jag längre ner än vad ritningen visar att jag skulle komma, efter att lekt lite med en tumstock och pinnen jag stoppat ner i röret så kommer jag till slutsatsen att det inte finns något rör med 45-graders lutning (som bilden visar) utan man har vid installationen gjort det enkelt för sig och använt en 90-graders krök på varje sida. Likt tusan så lutar de "vågräta" rören ut från verket nedåt/ut från verket, därför står det vatten kvar i rören.

Jamen det visste jag väl redan, eller hur?

Som svar på den frågan så går ena änden av tumstocken plötsligt sönder....

Tankarna börjar snurra i mitt huvud, kanske man kan upprätta en schemalagd rutin för att suga ur vattnet ur rören med nån typ av vattendammsugare säg, en gång i månaden?

Efter att tagit några djupa andetag igen och försökt fokusera på att lösa problemet på riktigt så inser jag att det bara återstår ett alternativ: Gräva!

Gräva fram och rikta upp luftningsrören så eventuellt vatten rinner in i verket istället för att stå kvar.

Går till garaget och rotar fram den, tidigare under dagen inköpta, spaden (jag förstod att det skulle bli så här, eller hur?) och går sedan till verket (fyndigt va?)

Efter att ha börjat gräva så inser jag även att vinkeln på den uppstickande delen av luftröret hintar om att allt inte står rätt till under mark.

Efter ett par timmars grävande (både vertikalt och därefter horisontellt) så har jag frilagt det korta röret ända in till verket, konstaterar både med synvinkel och vattenpass att röret lutar rejält fel, nu kan arbetet börja med att rikta upp detsamma.

Passar på att överkompensera så att röret nu tydligt lutar svagt ned mot verket.

Packar i sand i hålet och fyller sedan igen hela rasket medan jag hoppar jämfota för att lära marken att så här gör man inte mot mig! Men nu har jag visat vem som bestämmer...

Tre och en halv timma tog det att gräva fram, rikta upp och fylla igen kring det första röret.

Packar undan verktygen för idag, orkar inte börja med det andra röret ännu.

Dag 3 inträffar denna gång inte dagen efter Dag 2...