Värmanet i Inlockahult

Bilden från Mårten Sjöbecks samling. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

Inlockahults värmane 1948

Granödammens sänkning nov. 2014. Man kan tydligt se var värmanet legat. I bakgrunden Värmansholmen mot Idekulla. På stensamlingen i mitten har vaktstugan legat.

Från Kronobergsboken 1957

Inlockahults värmane låg mellan Inlockahult och Värmansholmen.

Avspärrningen hade plats för 12 laner. Närmast Värmansholmen fanns ett lansätt (namn på plats där lanerna sätts) för 6 laner och på andra sidan om ett stort dammkar fanns plats för en lan. Därefter fanns en stor stenanhopning, på vilken en vaktstuga låg. Efter vaktstugan fanns ytterligare två lansätt med två och 3 laner.

Foto: Mårten Sjöbecks samling. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

I Kronobergsboken från 1957 beskriver John Granlund 14 olika värmanen, Inlockahult är ett av dem. Av vaktstugorna som fanns vid de olika värmanen hade Inlockahult den mest intressanta. Den låg på en stenfyllnad mitt i ålfisket.

Vaktboden, som var 2,5 m x 2 m, var timrad och försedd med spåntak. Vittringen och de byggnadstekniska detaljerna visar på att den troligen var från 1600-talet.

Boden hade ingångsdörr på gaveln mot Värmansholmen och en glugg på vardera gaveln. Gluggarna var försedda med skjutluckor och hade en sned inriktning, så att man från dem hade utsikt mot lansätten. Gluggarnas speciella form visar att boden byggts för sitt ändamål och hela tiden haft sin plats här. Inredningen i vaktboden utgjordes av väggfasta britsar.

På Värmansholmen fanns lanbod med plats för brukarnas laner.

Foto från 1956.

Ibland kunde en och annan gädda också hamna i lanen. Per Persson visar en "gammelgädda".

Här visas nattens skörd av ålar som ligger i en lan. Man öppnade snörningen i nedändan av struten när lanen skulle tömmas

Även Inlockahults värmane utsattes för ålatjuvar. Jag kommer ihåg hur detta diskuterades när jag var barn. Man brukade sätta stickor mellan lan och gångbro för att se om någon varit och tagit fångsten. Ibland vaktades det i vaktstugan på natten.

Tjuvarna tog sig oftast till Inlockahults värmane från Idekulla kvarnfiske. Därifrån hoppade de på stenar till Värmansholmen och sedan var det ju fritt fram att dra upp lanerna. Jag kommer ihåg att en ålatjuv råkade illa ut och drunknade, när han skulle stjäla fångsten vid ett värmane en natt. Vid vilket värmane det var vet jag inte.

En annan typ av tjuv dök upp i Inlockahults by i november 1947. Min farfar (Johan August Persson) har skrivit till sin yngsta dotter Elvi i Göteborg: "Jag kan även omtala att vi har haft påhälsningar av tjuvar i källaren natten mellan 3 å 4 dennes. De togo15 burkar konserverad ål samt några burkar isterband eller vad som fanns. Så nu är vi utan ål och nu är det så sent och kallt så det är ej hopp om att bliva mera i år. Det var med burkarna och det som var i dem en hundrakronors värde, men det var retfullast att bliva precis utan ål."

Lottlista för Inlockahults Värmane år 1950.

Sättningen av lanerna skulle börja 2 april - det ansågs ej lönt att börja tidigare. Man drog lott om vem som skulle ha första natten, genom att dra olika långa stickor. Sedan gjorde man upp ett sättningsschema.