Verbo Essere

Verbet att vara

På italienska är verbet att vara lite annorlunda än på svenska. Du ser att verbet böjs annorlunda beroende på vilken person (io, tu, lui….) som utför handlingen

Eftersom de är olika, behöver man inte använda jag, du osv som på svenska, utan det kan uteslutas utom när det behövs för att förstärka meningen eller om det är osäker vem som är berörd. Det är därför att de italienska personliga pronomen (io, tu osv.) sätts inom parentes.

(Io) sono Jag är

(tu) sei du är

(lui/lei,Lei)é han/hon är

(noi) siamo vi är

(voi) siete ni är

(loro) sono de är

Negationen alltså när du vill säga att någonting inte är heter non och skall stå före verbet på italienska: es io non (negationen) sono (verbet) americana, sono svedese (jag är inte amerikansk jag är svensk).

Obs!

Pronominet ci + essere används när vi på svenska har det är = det finns.

C'è un bar qui (det finns en bar här) Ci sono molti studenti in Italia (det finns många studenter i Italien.