Homeric epos
*****************
Denna webbsida skapades av det braintumorguy, i Aten, GREKLAND.
(1) 15-06-2015 mig och konungen Leonidas av Sparta, Grekland som är främst av akropolmuseet, i Aten, Grekland.
(2) 22-11-2015 framme av akropolen, i Aten, Grekland.
(3) 26-11-2015 i Aten GREKLAND, i Syntagmafyrkant framme parlamentbyggnaden. - in - mellan vattenspringbrunnen och julgranen.
(4) 30-05-2016 härliga Grekland & de grekiska öarna från utrymme på en härlig klar dag. Tacka dig NASA.
behaga besöket min huvudsakliga webbsida för mer information om mig
***************
OCH/ELLER… BESÖK FÖLJANDE WEBPAGE SOM SKA LÄRAS
HOMEROS’ ILIAD
Innehåll / Table of Contents
Titel och innehåll - Framsida, Titelsida Första delen, Tryckort, Framsida, Titelsida andra delen, Tryckort, Innehåll, II, III, IV, V
Första Sången. Pesten. Achilles' vrede - 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16
Apolloprästen Chryses kommer till achaiernas skeppsläger för att friköpa sin tillfångatagna dotter Chryseis, men afvisas med hån af Agamemnon. Han nedkallar sedan Apollos hämnd öfver achaierna, och de drabbas af pest. Achilles sammankallar då hären till ting, siaren Kalchas upplyser där om pestens orsak, och Achilles uppmanar Agamemnom att frigifva ungmön. Denne bifaller detta efter en häftig tvist, men tager som ersättning den sköna Briseis ifrån Achilles. I sin vrede anropar denne sin moder, hafsgudinnan Thetis, om hjälp, och på hennes bön lofvar Zeus att gifva troerna seger, ända tills hennes son fått upprättelse. Missämja i Olympen, bilagd af Hefaistos.
Andra Sången. Agamemnons dröm. Skeppskatalogen - 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39
Zeus uppmanar genom en dröm Agamemnon att föra achaierna till strids. Drotten sammankallar dem till ting och föreslår där — icke på allvar, men blott för att pröfva stämningen — att man nu skall segla hem ifrån kriget. Men förslaget vinner allmänt bifall, och achaierna rusa ner till stranden och börja att hala skeppen i sjön. Ulysses hejdar dem dock, och tinget fortsattes, därvid Ulysses, sedan han nedtystat och tuktat uppviglaren Thersites, återväcker härens mod och stridslystnad, kraftigt biträdd af åldringen Nestor. Hela hären rycker ut på slagfältet. Nu följer den s. k. »skeppskatalogen», en förteckning på achaiernas och troernas krigsmakt. Achaiernas skepp äro 1186, de själfva enligt olika beräkning 120,000—140,000 man; troerna med bundsförvanter 50,000 man (enligt VIII 563—564.)
Tredje Sången. Edsfördrag. Utsikten från stadsmuren. Envig mellan Menelaos och Paris - 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52
Härarna rycka emot hvarandra. Paris (Alexandros) erbjuder sig till envig mot Menelaos om Helena och alla hennes skatter, och härom skall nu edsfördrag ingås mellan de under tiden hvilande härarna. Helena utpekar och namngifver uppifrån Skajiska portens krön för Priamos och hans åldriga följesmän achaiernas drottar nere på slätten. Priamos hämtas ut till härarna för att sluta fördraget. Tvekampen går illa för Paris, men af Afrodite räddas han undan hem till sin kammare, dit hon strax hämtar Helena.
Fjärde Sången. Fördraget brytes. Agamemnons härmönstring - 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67
Gudarne besluta Ilions fall. Athene öfvertalar hjälten Pandaros att skjuta en pil på Menelaos. Därmed är det nyss ingångna fördraget kränkt och om intet, och striden måste börja igen. Medan Menelaos läkes af Machaon, rycka troerna an, achaierna fatta sina vapen och ordna sig, och Agamemnon som öfverste drotten håller skyndsamt härmönstring ibland dem. Därefter blodig strid.
Femte Sången. Diomedes' hjältebragder - 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91
Eldad af Athene, fäller Diomedes många fiender, såras med en pil af Pandaros, men dödar denne; sårar Aeneas och äfven hans moder, Afrodite, då hon vill bära sonen ur striden. Gudinnan flyr upp till Olympen, men Apollo räddar Aeneas undan till sitt tempel uppe på Pergamos i Troja, där han fort läkes och sedan vänder tillbaka till striden. Apollo eggar Ares till troernas hjälp, och achaierna måste under ett väldigt manfall å ömse sidor draga sig tillbaka för Hektors och Ares' förenade våld. Nu skynda Hera och Athene från Olympen till achaiernas hjälp; Athene stiger upp till Diomedes på hans vagn och hjälper honom att såra Ares, som då med ett förfärligt jämmerskri och svept i mörka skyar far till väders till Olympen och beklagar sig för Zeus, sin fader. Denne snäser dock af honom strängt, men låter läka hans sår.
Sjätte Sången. Hektors och Andromaches möte - 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106
Achaierna få igen öfverhand, hvarför Hektor på uppmaning af sin broder, siaren Helenos skyndar in till Troja för att bedja sin moder Hekabe att jämte stadens förnämsta fruar gå upp i Athenes tempel och anropa gudinnan om hjälp mot den förfärlige Diomedes. De göra så, men bönhöras ej. Emellertid ha ute i striden Lykiens drott Glaukos och Diomedes mötts och igenkänt hvarandra som fädernegästvänner; de förnya vänskapen med handslag och byta rustningar. — Hektor uppsöker Paris i hans hus och manar honom till striden; han går sedan till sitt eget hus, träffar icke Andromache hemma, men möter henne, åtföljd af en tärna med deras späde son Astyanax, i närheten af Skajiska porten. Efter en stunds hjärtligt och vemodsfullt samtal återvänder Hektor till striden, åtföljd af Paris.
Sjunde Sången. Envig mellan Hektor och Ajas. De fallnas begrafning - 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119
Hektor utmanar till envig hvem af achaierna som har lust. Nio hjältar äro villiga, det drages lott, och lotten faller på Ajas, Telamons son, som segerviss träder fram mot Hektor. Under deras kamp faller dock mörkret på, och de skiljas åt af härolderna, och utbyta därvid skänker. Nestor yrkar sedan i drottarnes råd på att de stupade begrafvas och att lägret befästes med en mur med graf därutanför. Äfven troerna önska nu stillestånd, och bägge folken jorda sina döda. Achaierna befästa sitt läger, till harm för Poseidon, som fruktar, att hans forna murbygge kring Troja skall bli öfverglänst och glömdt. Under natten olycksbådande åska från Zeus.
Åttonde Sången. Den afbrutna striden - 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134
Zeus förbjuder gudarne att alls deltaga i kriget. Själf drager han till Ida och sätter sig där på toppen Gargaron och blickar ner på troernas stad och achajiska skeppen. På morgonen börjar striden därnere igen, sedan bägge härarna ryckt ut på fältet. Den väger i början jämn, men vid middagstiden afväger Zeus på sin gyllene våg bägge härarnes öde, och det till förmån för troerna. Med en tordönsskräll slungar han blixten midt i achaiernas här, hvarvid de förskräckta trängas tillbaka inom grafven. De göra väl sedan en framstöt, men då Zeus ytterligare eggar troerna, trängas de åter in bakom grafven och pålarna. Hera och Athene ila på Heras vagn till deras hjälp, men hejdas på vägen af Iris på Zeus befallning och förvisas tillbaka till Olympen. Hektor och de segerrika troerna tillbringa natten ute på slätten.
Nionde Sången. Beskickning till Achilles - 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142, 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153
I achaiernas läger härskar om kvällen stor ängslan, och Agamemnon råder till att fly hem på skeppen, men Diomedes och Nestor motsätta sig. Fältvakter utsändas till grafven. Nestor råder Agamemnon att försona sig med Achilles. Agamemnon är villig därtill och lofvar lysande gåfvor i försoningsgärd. Ulysses, Ajas och Foinix, hvilken varit för Achilles som en fosterfader, sändas strax till hjälten, men denne är obeveklig och hotar att hemsegla nästa morgon. Bland achaierna blir allmän förstämning, då hans svar berättas af sändemännen; men Diomedes ger uttryck åt sitt trotsiga mod och manar dem till att äta kvällsvard och gå till hvila för att nästa morgon kunna manligen bekämpa fienden.
Tionde Sången. Spejaren Dolon - 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167, 168, 169
Natten blir sömnlös för både Agamemnon och Menelaos, som därför bägge stiga upp, träffa hvarandra och väcka de öfriga drottarna. Diomedes och Ulysses åtaga sig att utspeja de på slätten lägrade troerna. På sin nattliga vandring ertappa de en troisk spejare vid namn Dolon, utfråga honom noga och döda honom sedan. Efter hans lemnade anvisning finna de därpå de nyanlände thrakernas lägerplats, där alla af trötthet ligga djupt sofvande. De mörda nu konungen själf, Rhesos, och tolf andra kämpar samt återvända till skeppen med Rhesos' härliga hästar som byte.
Elfte Sången. Agamemnons hjältebragder - 170, 171, 172, 173, 174, 175, 176, 177, 178, 179, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192
I gryningen rustar sig Agamemnon, för hären öfver grafven ut till striden och utmärker sig i denna synnerligen. Vid middagstiden ha achaierna öfverhand, och Hektor får då af Zeus befallning att hålla sig själf tillbaka från striden, tills Agamemnon blifvit sårad. Men därefter bryter han åter fram, troerna få igen öfverhand, och bland achaiernas ypperste såras nu Ulysses, Diomedes, Machaon och Eurypylos. Nestor för Machaon till sitt tält för att sköta hans sår.
Tolfte Sången. Striden om muren - 193, 194, 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203, 204, 205
Achaierna draga sig åter tillbaka inom muren. Troerna rycka fram till storms i fem af delningar, och längs hela muren uppflammar den häftigaste strid. Hektor låter icke skrämma sig tillbaka af ett olycksbådande järtecken, utan föraktar det. Jämte honom utmärka sig i synnerhet Lykiens tappre samkonungar, Glaukos och Sarpedon; Glaukos såras, men Sarpedon rifver med ett ryck ner en lång räcka af murens bröstvärn, så att den blottas upptill. Därpå spränger Hektor omsider med en jättestor sten en af portarna, troerna bryta in öfver muren och igenom porten, och achaierna fly ner till skeppen.
Trettonde Sången. Kampen vid skeppen - 209, 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227, 228, 229, 230
Striden flyttas nu intill skeppen. Poseidon begifver sig dit och uppmuntrar achaierna i skepnad af Kalchas. De bägge Ajanterna, Idomeneus och Meriones, utmärka sig i synnerhet. Troerna draga sig slutligen något tillbaka, men Hektor samlar dem och för dem åter mot fienden. Häftig kamp.
Fjortonde Sången. Zeus bedårad - 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244
Nestor, som sitter vid bägaren i sitt tält jämte den sårade Machaon, går vid det växande larmet ut för att få reda på dess orsak. Han träffar då Agamemnon, Diomedes och Ulysses, som, fastän sårade, komma till striden för att se på och uppmuntra folket. Agamemnon är klenmodig och föreslår, att achaierna skola hemligen fly sin väg om natten. De andra motsätta sig, och Poseidon uppmuntrar honom. Hera lånar Afrodites bälte och beger sig till Zeus på Ida samt lockar honom till älskog och sömn, för att Poseidon må kunna ostördt hjälpa achaierna. Hektor träffas af Ajas med en sten och bäres ur striden. Troerna fly.
Femtonde Sången. Troerna, bortdrifna från skeppen, angripa ånyo - 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252, 253, 254, 255, 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264
Zeus vaknar och hotar Hera strängt samt sänder henne till Olympen efter Iris och Apollo. Iris skickar han ner till Poseidon med befallning att lemna slaget, och Apollo till Hektors hjälp. Hektor återställes, och achaierna måste sedan vika bakom främsta raden af skeppen. Endast Ajas, Telamons son, vill ej lemna dem, utan går där från däck till däck med ett långt skepps-spjut och dödar hvar troer, som nalkas med en eldbrand för att bränna dem.
Sextonde Sången. Patroklos kämpar och faller - 265, 266, 267, 268, 269, 270, 271, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278, 279, 280, 281, 282, 283, 284, 285, 286, 287
Achilles lånar Patroklos sin rustning och skickar honom med myrmidonerna ut till skeppens försvar, men beder honom att sedan vända om och icke förfölja fienden inemot Ilion. De anlända i sista stund, ty Ajas har omsider blifvit öfverväldigad, och ett skepp står redan i brand. Troerna fördrifvas, och elden släckes. Patroklos dödar Sarpedon. Glömsk af Achilles' maning, framrycker han ända till stadsmuren och försöker springa upp på den. Där hejdas han dock af Apollo, som sedan bedöfvar honom med ett slag af sin hand och afväpnar honom, hvarpå han såras af Euforbos och dödas af Hektor.
Sjuttonde Sången. Menelaos' hjältebragder. Kampen om Patroklos' lik - 288, 289, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296, 297, 298, 299, 300, 301, 302, 303, 304, 305, 306, 307
Häftig och långvarig kamp om Patroklos' lik. Euforbos, som först sårat honom, vill tilltvinga sig hans rustning, men dödas af Menelaos. Menelaos måste dock vika för Hektor, som afkläder Patroklos rustningen och själf påtager dessa Achilles lysande vapen. Antilochos sändes med bud till Achilles. Ajas, Idomeneus och Meriones skynda bland andra achaiska hjältar till Patroklos' försvar, och efter många växlingar i kampen bäres denne slutligen, naken och plundrad på rustningen, af Menelaos och Meriones på axlarna ner emot skeppen, medan de bägge Ajanterna bakom afvärja de påstormande troerna.
Adertonde Sången. Vapensmidet - 308, 309, 310, 311, 312, 313, 314, 315, 316, 317, 318, 319, 320, 321, 322, 323, 324
Achilles får budet om Patroklos död. Thetis kommer upp ur hafvet till sin förtviflade son och lofvar att skaffa honom en ny rustning från Hefaistos. Emellertid måste achaierna fly för troerna, och de, som bära Patroklos, upphinnas, och liket är nära att slitas ifrån dem af Hektor. På uppmaning från Hera stiger då Achilles vapenlös fram till grafven och skrämmer troerna tillbaka med sin blotta åsyn och sitt stridsrop. Polydamas råder till, att troerna skola draga sig in i staden, men Hektor förkastar rådet. — Myrmidonerna lägga Patroklos på bår och klaga natten igenom vid hans lik. Hefaistos smider en rustning åt Achilles.
Nittonde Sången. Achilles försonad - 325, 326, 327, 328, 329, 330, 331, 332, 333, 334, 335, 336
Thetis bringar rustningen till sin son och betryggar Patroklos' lik mot förruttnelse. Achilles kallar folket till ting, försonar sig där med Agamemnon och yrkar, att man strax skall gå till strids, men Ulysses genomdrifver, att man skall äta först. Agamemnons försoningsgåfvor hämtas från hans skepp och föras till Achilles' tält. Briseis jämrar sig öfver Patroklos' lik. Achilles går fastande i striden, men styrkes af Athene med ambrosia och nektar. Hans häst Xanthos förutsäger för honom hans snara död.
Tjugonde Sången. Gudarnes kamp - 337, 338, 339, 340, 341, 342, 343, 344, 345, 346, 347, 348, 349, 350
Zeus uppmanar gudarne att deltaga i striden; själf ämnar han se på. Nu skynda Hera, Athene, Poseidon, Hermes och Hefaistos till achaiernas hjälp, medan Ares, Apollo, Artemis, Leto, Afrodite samt floden Skamandros (af gudarne kallad Xanthos) ställa sig på troernas sida. Aeneas eggas af Apollo till kamp mot Achilles, öfvervinnes, men räddas undan af Poseidon. Apollo förbjuder Hektor att inlåta sig i tvekamp med Achilles, och Hektor drager sig då tillbaka in bland kämparne. Achilles dödar sedan bland andra Polydoros, Priamos' yngste och käraste son. Hektor, som ser sin broder falla, förmår ej längre stå fjärran, utan anfaller Achilles, men räddas undan af Apollo i en molnsky. Achilles mördar de flyende.
Tjuguförsta Sången. Kampen vid floden - 351, 352, 353, 354, 355, 356, 357, 358, 359, 360, 361, 362, 363, 364, 365, 366
Achilles drifver en del af troerna in mot staden och en del ner i floden Skamandros, där han anställer blodbad på dem. Tolf troer drager han dock lefvande upp ur floden till blifvande försoningsoffer åt Patroklos. Han dödar på flodstranden Priamos' son Lykaon och hjälten Asteropaios. Flodguden förgrymmas öfver detta blodbad och förföljer med sina böljor Achilles öfver slätten för att dränka honom och kallar sin samflod Simois till hjälp. Achilles är i lifsfara, men Hera skickar sin son Hefaistos med elden mot floden, som då måste gifva tappt. Gudarne kämpa med hvarandra och vända sedan åter till Olympen, Apollo ensam går till Troja. Priamos låter öppna porten för de hemflyende; dessa hinna in i staden, medan Agenor och därefter i dennes skepnad Apollo uppehålla Achilles.
Tjuguandra Sången. Hektors död - 367, 368, 369, 370, 371, 372, 373, 374, 375, 376, 377, 378, 379, 380
Hektor inväntar Achilles utanför stadsmuren utan att akta på sina jämrande föräldrars böner. Achilles förföljer honom tre hvarf omkring staden. Apollo öfverger honom efter det utslag, som Zeus' våg nu gifver. Athene däremot, i hans broder Deifobos' skepnad, uppmanar honom förrädiskt att hålla stånd. Han faller i kampen och bortsläpas till skeppen efter Achilles vagn. Föräldrarnas och Andromaches klagan.
Tjugutredje Sången. Kämpaspel vid Patroklos' likfärd - 381, 382, 383, 384, 385, 386, 387, 388, 389, 390, 391, 392, 393, 394, 395, 396, 397, 398, 399, 400, 401, 402, 403, 404
Patroklos visar sig om natten i drömmen för Achilles och beder att bli jordad snarast, och att deras ben en gång må hvila i samma urna. Bålet uppstaplas och Patroklos brännes jämte alla dödsoffren. Därefter anställer Achilles kämpalekar till hans ära.
Tjugufjärde Sången. Hektors utlösning - 405, 406, 407, 408, 409, 410, 411, 412, 413, 414, 415, 416, 417, 418, 419, 420, 421, 422, 423, 424, 425
Achilles släpar hvar dag vid soluppgången Hektors lik omkring Patroklos' grafhög. Gudarne ömka sig däröfver, och på Zeus' befallning bjuder Thetis sin son att utlemna Hektors lik mot lösen. Samtidigt uppmanar Zeus genom Iris Priamos att fara till Achilles med rika gåfvor för att utlösa sonen. Ledsagad af Hermes, kommer Priamos i kvällsmörkret till Achilles' tält, återfår af honom Hektors lik och återvänder med detta i gryningen till Troja. Veklagan vid båren, jordafärd och graföl.
==============
OCH/ELLER… BESÖK FÖLJANDE WEBPAGE SOM SKA LÄRAS
HOMEROS' ODYSSÉE
Innehåll / Table of Contents
Titel och innehåll - framsida, titelsida, titelbladets baksida, i, ii, iii, iv
Första Sången. Gudaförsamling. Athenes besök på Ithaka - 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11
Gudarna besluta, att Ulysses skall få slippa bort från Kalypsos ö och komma hem. Athene besöker i konung Mentes' skepnad Ithaka och uppmanar Telemachos att nästa morgon sammankalla folket till ting och där förvisa sin moders många friare, som dagligen dväljas i huset och föröda dess välstånd, samt att resa till Nestor och Menelaos för att efterhöra sin fader.
Andra Sången. Tinget på Ithaka - 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22
Telemachos sammankallar på morgonen tinget, där han dock förgäves besvärar sig över friarnas framfart och lika förgäves begär ett skepp för att fara och efterforska fadern. Efter tinget uppsöker honom Athene i Mentors skepnad och lovar att skaffa honom skepp och manskap, och på kvällen avsegla de till Pylos.
Tredje Sången. I Pylos - 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34
I soluppgången landar Telemachos vid Pylos, där Nestor med sitt folk just håller på att offra ute på stranden. Nestor skildrar för honom achaiernas hemfärd från Troja, intalar honom mod och beslutsamhet och råder honom att besöka Menelaos. Åtföljd av Nestors son Peisistratos, reser han nästa morgon till Sparta, dit de framkomma på aftonen följande dag.
Fjärde Sången. I Sparta - 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54
Menelaos, som just firar dubbelbröllop åt son och dotter, mottager vänligt de båda resande ynglingarna. Talet faller på Ulysses, och Telemachos blir igenkänd, varefter Helena och Menelaos berätta om bragder av Ulysses. Nästa morgon begär Telemachos upplysningar om sin faders öde, och Menelaos omtalar för honom, vad han själv på ön Faros i Egypten av havsguden Proteus hört om achaiernas hemfärd och om Ulysses' vistelse hos nymfen Kalypso. — Friarna i Ulysses' hus få kunskap om Telemachos' bortresa och lägga sig med ett skepp i försåt för att mörda honom på hemvägen. Härolden Medon berättar deras anslag för Penelope, som i sin sorg och förtvivlan tröstas av Athene med en nattlig drömsyn.
Femte Sången. Ulysses' färja - 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66
Zeus skickar Hermes till Kalypso med befallning att låta Ulysses fara hem. Hon lyder, fastän ogärna. Ulysses bygger sig en färja och beger sig till sjöss. På adertonde dagen av hans segling uppväcker Poseidon en storm, som splittrar färjan. Havsnymfen Leukothea lånar honom då sin slöja, med vars hjälp han simmar i två dygn, tills han på tredje dagen uppnår Faiakernas ö och räddar sig in i mynningen av en flod. Utmattad faller han i djup sömn.
Sjätte Sången. Ulysses och Nausikaa - 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75
Nausikaa, dotter till Faiakernas konung Alkinoos, kör på morgonen till floden med sina tärnor för att tvätta. Medan tvätten torkar, kasta de boll, bollen faller i floden, tärnorna uppgiva ett skrik, och Ulysses vaknar. Han träder bönfallande fram till Nausikaa, som ger honom kläder och mat och låter honom följa med bakefter vagnen, då hon kör hem; dock ber hon honom att för skvallrets skull stanna vid Athenes lund utanför staden, tills hon själv hinner fram till slottet.
Sjunde Sången. Ulysses kommer till Alkinoos - 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84
Ulysses går om en stund fram till staden. Vid stadsporten möter honom Athene, i skepnad av en flicka med ett vattenkrus, och ledsagar honom till kungens palats. Han inträder och bönfaller drottning Arete om skydd och mottages gästvänligt av alla. Efter måltiden förtäljer han för kungen och drottningen sina senaste öden.
Åttonde Sången. Festlig dag hos Faiakerna - 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98
På morgonen hålles ting, där anstalter träffas för främlingens hemfärd. Därefter festligt gille hos Alkinoos. Tävlingslekar. Ulysses kastar en diskus. Dans och sång; den blinde skalden Demodokos sjunger om ares' och Afrodites kärleksäventyr. Ulysses får rika gästvänskänker av Faiakernas drottar. Vid aftonmåltiden sjunger Demodokos om trähästen i Troja. Alkinoos, som märker, att främligen därvid röres till tårar, uppmanar honom att säga sitt namn och berätta sina öden.
Nionde Sången. Kikonerna. Lotofagerna. Cyklopen - 99, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112
Ulysses börjar berättelsen om sina äventyr under hemfärden från Troja. Han förtäljer om sin olyckliga strid med Kikonerna, om Lotofagerna och om sin inspärrning i bergshålan hos cyklopen Polyfemos, som uppäter sex av hans män.
Tionde Sången. Aiolos. Laistrygonerna. Circe - 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126
Ulysses skildrar sin vistelse hos Aiolos, vindarnas konung, som vid avfärden lämnar honom en säck med vindarna däri inspärrade. Redan är han Ithaka så nära, att han skönjer kusten, då hans män av nyfikenhet öppna säcken: vindarna rusa ut, och han kastas av stormen tillbaka till Aiolos' ö, men bortvisas där med stränghet. Han kommer till Laistrygonerna, som förstöra elva av hans skepp; på det enda överblivna kommer han till ön Aiaie, där nymfen Circe bor. Circe förvandlar hälften av hans män till svin, men Ulysses själv motstår hennes trollkonster, väcker hennes kärlek och frälsar sina män. Efter ett år vill han fara vidare hemåt, men Circe bjuder honom att först besöka de dödas rike och där fråga Teiresias om sitt öde. Elpenors död.
Elvte Sången. Ulysses i underjorden - 127, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142
Ulysses seglar över världsströmmen Okeanos och landar i Kimmeriernas mörka och dimmiga land. I nedgången till underjorden offrar han där dödsoffer, och de dödas skuggor närma sig. Först Elpenor; därpå Teiresias, som förutsäger hans öden; därnäst hans moder; vidare en mängd berömda, forntida kvinnor samt därefter hjältekamraterna från trojanska kriget; Agamemnon, Achilles, Patroklos, Antilochos och Ajas. På avstånd ser han Minos, Orion, Tityos, Tantalos och Sisyfos; slutligen Herakles' skugga.
Tolvte Sången. Sirenerna. Skylla och Charybdis. Solgudens oxar - 143, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153
Han återkommer till Circes ö och begraver Elpenor. Circe yppar för honom de faror, som vänta honom på hemfärden. Han seglar förbi Sirenerna och fram emellan Charybdis och Skylla, som griper och uppäter sex av hans män, samt landar sedan på Thrinakias ö, där hans män av hungersnöd slutligen slakta några av Solgudens heliga oxar. Till straff lida de sedan skeppsbrott, Ulysses ensam räddas och driver i land på Kalypsos ö Ogygia. Därmed slutar han sin äventyrssaga.
Trettonde Sången. Ulysses' överfart till Ithaka - 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163, 164
Ulysses går ombord, lägger sig på skeppet till vila och blir sovande av Faiakerna rodd över havet hem till Ithaka och där buren i land; men skeppet blir på hemvägen av Poseidon förvandlat till sten. Ulysses vaknar upp, men känner icke igen sitt land. Athene uppenbarar sig för honom, hjälper honom att gömma alla skänkerna, rådslår med honom om friarnas förgörelse och förvandlar honom till en trasig tiggaregubbe.
Fjortonde Sången. Ulysses gästar svinherden Eumaios - 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173, 174, 175, 176, 177
Ulysses kommer till svinherden Eumaios och blir vänligt mottagen i hans hydda. Herden tror icke på hans försäkran, att Ulysses lever och snart är att vänta, men lyssnar gärna till vad han diktar upp om sig själv. Efter aftonmåltiden inbryter en kall och stormig natt. Genom en skämtsam berättelse av Ulysses bevekes Eumaios till att breda en varm kappa över honom. Själv tillbringar han natten på vakt ute hos svinen.
Femtonde Sången. Telemachos' hemresa - 178, 179, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190, 191
Telemachos tager avsked av Menelaos och får av honom rika skänker, kör tillbaka till Pylos, stiger strax ombord, upptager på skeppet en flykting, siaren Theoklymenos, och seglar under natten hem på en omväg för att undgå friarnas försåt. — Svinherden berättar för Ulysses sin levnadshistoria. — Telemachos landar i gryningen, låter skeppet fara vidare fram till staden, men begiver sig själv till Eumaios.
Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos - 192, 193, 194, 195, 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203
Telemachos kommer till svinherdens hydda och skickar honom strax till Penelope med bud om sin lyckliga återkomst. Under herdens frånvaro upptäcker sig Ulysses för sin son och avtalar med honom friarnas förgörelse. Emellertid landar Telemachos' skepp vid staden till stor missräkning och harm för friarna, som strax rådgöra om att nu i stället mörda honom hemma på Ithaka. Eumaios återkommer på kvällen till sin hydda.
Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden - 204, 205, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218
Tidigt på morgonen går Telemachos in till staden. Längre fram på dagen går Ulysses dit som tiggare i sällskap med Eumaios. På vägen blir han smädad och misshandlad av getherden Melanthios. Han kommer till sin kungsgård, och hans gamla hund Argos känner igen honom. Ulysses går runt bland friarna och tigger, varvid Antinoos kastar en pall på honom. Penelope begär att få tala med tiggaren. Eumaios vandrar på aftonen hem till sig.
Adertonde Sången. Ulysses slåss med tiggaren Iros - 219, 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227, 228, 229
Ulysses slåss med tiggaren Iros, som vill jaga honom undan från hans egen tröskel. Penelope visar sig för friarna och får föräringar av dem. Ulysses förnärmas av husets tärnor och av Eurymachos. Friarna begiva sig hem till vila.
Nittonde Sången. Ulysses talar med Penelope. Han igenkännes av Eurykleia - 230, 231, 232, 233, 234, 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241, 242, 243, 244
Ulysses och Telemachos bära vapnen ut ur salen och upp i en kammare. Ulysses samtalar med Penelope. Hans gamla amma Eurykleia känner igen honom på ett ärr på benet, då hon badar hans fötter. Penelope beslutar att låta frieriet nästa dag avgöras genom en tävlan i bågskjutning och går sedan till vila.
Tjugonde Sången. Timmarna före friarnas död - 245, 246, 247, 248, 249, 250, 251, 252, 253, 254
Ulysses, som över natten vilar ute i hallen, väckes av sin makas jämmer, men får av Zeus lyckobådande järtecken. I huset rustas till fest, och herdarna komma med offerdjur. Koherden Filoitios röjer sitt trogna sinnelag. Friarna avhållas av ett järtecken från att mörda Telemachos. Vid gillet kastas en oxlägg efter Ulysses. Siaren Theoklymenos förhånas och går sin väg.
Tjugoförsta Sången. Bågskjutningen - 255, 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264, 265
Anstalter till bågskjutningen. Telemachos försöker att spänna sin faders båge, men avhålles därifrån av denne. Friarna försöka, den ene efter den andre, men fåfängt. Ulysses upptäcker sig under tiden för de tvänne trogna herdarna och befaller dem att stänga gårdsporten och dörren till kvinnovåningen. Han får slutligen bågen i handen, spänner den och skjuter pilen genom alla yxornas öglor.
Tjugoandra Sången. Dråpet på friarna - 266, 267, 268, 269, 270, 271, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278
Ulysses nedskjuter Antinoos och upptäcker sig för friarna. Eurymachos bönfaller om förskoning för dem, men Ulysses är obeveklig och nedskjuter den ene efter den andre. Telemachos hämtar ner vapen från kammaren, men glömmer att stänga dess dörr, varpå getherden smyger sig dit upp och hämtar vapen åt friarna; men snart blir han gripen och bunden däruppe av de bägge andra herdarna. Strid. Avgörande seger. Endast skalden Femios och härolden Medon skonas. Eurykleia jublar över de fallna friarna. Salen röjes ren, liken släpas ut, och de trolösa tärnorna hängas. Ulysses röker huset med svavel.
Tjugotredje Sången. Kongungaparets återförening - 279, 280, 281, 282, 283, 284, 285, 286, 287, 288
Eurykleia går efter Penelope, som dock ej vill tro, att Ulysses är hemkommen. Ulysses anställer dans och musik i huset för att förvilla stadsborna. Genom att för sin hustru omtala en hemlighet, som ingen utom hon och han själv känner till, häver han alla hennes tvivel. Återseendets fröjd. Konungaparet berättar för varandra sina öden. Tidigt nästa morgon ber han Penelope att under dagen hålla sig instängd och går själv med sin son och herdarna ut till sin faders Laertes på landet.
Tjugofjärde Sången. Förlikningen - 289, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296, 297, 298, 299, 300, 301, 302
Friarnas själar träffa i underjorden Achilles och Agamemnon i samtal med varandra. Agamemnon prisar Ulysses lycklig, då han får höra om hans hemkomst och blodiga hämnd. — Ulysses upptäcker sig varsamt för sin gamle fader och igenkännes av gubben Dolios och hans söner. — Antinoos' fader Eupeithes ställer till ett upplopp, som hastigt dämpas med Athenes hjälp.
==========