***************

tillbaka till startsidan ...

https://sites.google.com/site/niactec/

*****************

OR ...

11-09-2023

Denna webbsida skapades av braintumorguy i Aten, GREKLAND.

                               (1)                                         (2)                                       (3)                            (4)

(1) 15-06-2015 mig och konungen Leonidas av Sparta, Grekland som är främst av akropolmuseet, i Aten, Grekland.

(2) 22-11-2015 framme av akropolen, i Aten, Grekland.

(3) 26-11-2015 i Aten GREKLAND, i Syntagmafyrkant framme parlamentbyggnaden. - in - mellan vattenspringbrunnen och julgranen.

(4) 30-05-2016 härliga Grekland & de grekiska öarna från utrymme på en härlig klar dag. Tacka dig NASA.

behaga besöket min huvudsakliga webbsida för mer information om mig

****************

Greklands sju vise

Greklands sju vise var sju män i antikens Grekland som levde 620 f.Kr. - 550 f.Kr. vilka var kända för sin vishet, och vilkas visdomsord fanns att läsa hos oraklet i Delfi. Namnen på dessa sju har förevigats genom Platons dialog Protagoras, men det har funnits andra som också inräknats. Liknande vise män har funnits i de flesta kulturer, och att vara en av dessa vise innebar en särskild roll i samhället.

I Platons dialog Protagoras nämns följande sju vise:

• Thales från Miletos

• Pittakos av Mytilene

• Bias av Priene

• Solon

• Kleobulos av Lindos

• Myson av Chene

• Chilon av Sparta

Dessa sju var "lärjungar och anhängare av den spartanska lärdomen", och hade bevisat sin visdom genom att författa kortfattade tänkespråk, som fanns att läsa hos oraklet i Delfi, till exempel "Känn dig själv" och "Måtta i allt". Av dialogen framgår att de sju träffade varandra hos oraklet, och av detta framgår att det inte endast var fråga om en hederstitel utan krav på motprestation. De sju tillhörde även var sin av de stammar som fanns i Grekland. Platon upphöjde dem i denna dialog till sinnebild för lakoniserandet, vad som vad typiskt för dem från Lakedemon, eftersom de uttryckte sin visdom lika kortfattat och med en större kärlek till filosofin än till kroppsövningar, som var kännetecknande för spartanerna.

"Att vara spartansk är i mycket högre grad att älska vishet än att älska gymnastik, det finns det människor både nu och i det förgångna som har fattat: de vet att det bara är en grundligt bildad person som kan uttala sådana korta sentenser. Till dessa människor hörde Thales från Miletos, Pittakos från Mytilene, Bias från Priene, vår egen Solon, Kleobulos från Lindos och Myson från Chenai, och som den sjunde nämndes spartanen Chilon. Alla dessa var anhängare, beundrare och lärjungar, till spartanernas bildning, och att deras vishet var av det här slaget framgår av de minnesvärda korta sentenser som var och en av dem uttalat. De samlades också i Apollons tempel i Delfi och offrade där sin visdoms främsta frukter genom att skriva Känn dig själv och Inget i övermått, satser som är i var mans mun." (Platon: Skrifter. Bok 2. Protagoras 342e-343b, s.110)

Pausanias, och flera andra, ger dock en något olikartad lista över vilka de sju var: han tar inte med Myson men Periander av Korinth. Sammanlagt förekommer genom tiderna 17 olika personer i uppräkningen av de sju.[1]

De sju vises ordspråk var, enligt Pausanias, ingraverade i oraklets förtempel, som de hade dedicerat till Apollon.

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/Greklands_sju_vise

and / or ...

Försokratisk filosofi.

Försokratiker (omkring 600–400 f.Kr.) är samlingsnamnet på de första kända filosoferna som verkade före Sokrates. Termen försokratiker användes, såvitt känt, första gången av den brittiske historikern George Grote i hans verk Plato and the other companions af Socrates (1865). Den västerländska filosofins historia börjar med försokratikerna, som anses ha varit de första som ställde frågor om världen utan att nöja sig med mytologiska och antropomorfierade svar. Kända försokratiker inbegriper Thales från Miletos, Parmenides, Anaxagoras och Herakleitos. Det äldsta bevarade försokratiska manuskriptet är Derveni-papyrusen.

Genom att utarbeta teorier om världen och dess samband, som inte blandade in mytiska förklaringar, och sedan utsätta dem för kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetssättet. Man kan på god grund säga att det var då vetenskapen, som vi känner den, började, även om man tidigare arbetat med problem inom fysik och matematik.

De försokratiska filosofernas frågeställningar sökte efter en övergripande förklaring till universum. Deras frågor kretsade därför kring metafysiska frågor, som sökandet efter ett urämne, arche. En viktig försokratisk skola var de joniska naturfilosoferna.

I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett altare eller dela upp en vinst, så var nu beviset för formeln viktigt. Att filosofin börjar med Thales, som menade att allt bestod av vatten, kan ha avskräckt en och annan student, men den metod som användes, att ta fram en djärv hypotes och utsätta den för skarp kritik så att en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi.

Se även

• De joniska naturfilosoferna

• Greklands sju vise

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsokratisk_filosofi

and / or ...

Kategori:Försokratiska filosofer

Artiklar i kategorin "Försokratiska filosofer"

Följande 25 sidor (av totalt 25) finns i denna kategori.

A

• Alkmaion

• Anaxagoras

• Anaximander

• Anaximenes

• Archytas

D

• Demokritos

• Diogenes från Apollonia

E

• Eleaterna

• Empedokles

F

• Filolaos

G

• Gorgias

H

• Herakleitos

• Hippias från Elis

J

• De joniska naturfilosoferna

K

• Kratylos

L

• Leukippos

M

• Melissos från Samos

P

• Parmenides från Elea

• Prodikos

• Protagoras

• Pythagoras

T

• Thales

• Timaios (filosof)

X

• Xenofanes

Z

• Zenon från Elea

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:F%C3%B6rsokratiska_filosofer

and / or ...

Kategori:Naturfilosofer

Underkategorier

Denna kategori har följande 2 underkategorier (av totalt 2).

A

• • • ► Alkemister‎ (21 sidor)

F

• • • ► Försokratiska filosofer‎ (25 sidor)

Artiklar i kategorin "Naturfilosofer"

Följande 14 sidor (av totalt 14) finns i denna kategori.

A

• Agrippa av Nettesheim

• Aristoteles

B

• Francis Bacon

• Georg Franz August von Buquoy

D

• René Descartes

G

• Galileo Galilei

• Johann Wolfgang von Goethe

H

• Thomas Hobbes

K

• Immanuel Kant

• Johannes Kepler

N

• Isaac Newton

P

• Paracelsus

• Klaudios Ptolemaios

S

• Louise-Anastasia Serment

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Naturfilosofer

and / or ...

Skolan i Aten

Skolan i Aten (italienska: Scuola di Atene) är en fresk i rummet "Stanza della Segnatura" i Stanze di Raffaello, Apostoliska palatset. Fresken är en av de mest kända målningarna av renässansmålaren Rafael, som även målat de tre andra freskerna i samma rum. Rafael utförde fresken mellan åren 1509 och 1511 och på den syns bland annat många kända grekiska filosofer.

Innehåll

• 1 Bakgrund

• 2 Målningen

• 3 Filosoferna

• 4 Detaljer

• 5 Referenser

• 6 Externa länkar

Bakgrund

År 1508 blev Rafael, en ung och mycket omtalad konstnär från Urbino presenterad för den dåvarande påven Julius II efter rekommendationer från påvens arkitekt Donato Bramante, även han från Urbino. Påven blev så imponerad av Rafael att han gav honom i uppdrag att måla flera rum i Vatikanpalatset, däribland "Stanza della Segnatura" som skulle bli påvens personliga bibliotek.

Målningen

Skolan i Aten visar några av antikens främsta filosofer såsom Platon, Aristoteles och Pythagoras, ibland föreställande andra kända personer från andra epoker eller personer i Rafaels närhet. Exempelvis återfinns Leonardo da Vinci, Michelangelo, Alexander den store, Rafaels mästare Perugino och även Rafael själv i form av stora grekiska tänkare. Rafael lämnade olyckligtvis inte efter sig några anteckningar om personerna på fresken så många av dem går inte att identifiera medan andra kan utpekas med största sannolikhet.

Bakom personerna sträcker sig en lång korridor med rikt utsmyckade höga valv. I bakgrunden syns även två statyer föreställande gudar ur den grekiska mytologin, Apollon (t.v. (Latin Apollo)) och Pallas Athena (t.h. (Latin Minerva))

Filosoferna

Vissa av filosoferna är garanterat utpekade, till exempel Platon och Aristoteles, men med många andra är det svårt att bevisa vem som egentligen är vem. Enligt Lahanas [1] brukar de oftast identifieras som följer:

Detaljer

Några detaljer som är värda att nämna är några av personernas händer. Platon pekar nämligen uppåt, Plotinos pekar nedåt, Aristoteles håller handen utsträckt och "pekar" på så sätt på "mitten" medan Sokrates som vänt ryggen mot de andra räknar problem på fingrarna. Platon och Aristoteles håller också i varsin bok, Timaios respektive Etiken. Allt detta symboliserar dessa filosofers egna uppfattningar om världen och även hur fel de anser att de andra har. Även Diogenes (som ses liggande framför Aristoteles) är en sådan symbolisk detalj. Han ligger avslappnat och ogenerat, helt i enlighet med hans egen filosofi.

Till vänster om Diogenes sitter Michelangelo (personifierad av Herakleitos) i en klassisk tänkarpose lutad mot ett stenblock. Han fanns från början inte med i fresken men efter att Rafael sett Michelangelos halvfärdiga målningar i Sixtinska kapellet blev Rafael så imponerad att han målade dit Michelangelo på sin egen fresk.

Rafaels självporträtt återfinns längst ut till höger, precis bredvid det som troligtvis är hans mästare Perugino (personifierad av Protogenes).

Referenser

• 1. ^ The School of Athens, "Who is Who?" av Michael Lahanas

  2. ^ Tolkningen av denna figur som Sodoma är troligtvis felaktig då Sodoma var 33 år gammal då målningen gjordes, medan Rafaels mästare, Perugino var en berömd målare och ungefär 60 år gammal då målningen gjordes, vilket stämmer överens med bilden.

---

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skolan_i_Aten

and / or ...

Vad är filosofi?

en introduktion

Hej och välkommen till filosofins värld!

Som filosofilärare får man ofta frågan vad filosofi är bra för – vilket är en rimlig fråga. Men svaret är enkelt. Filosofin studerar det rena tänkandet, och tänkande är central för oss människor – vare sig vi gillar de eller inte. Med hjälp av filosofi får vi lättare att navigera i livet – för vi ställs alla inför frågor kring rätt och fel, sant eller falskt.

Därtill kommer vi alla förr eller senare att ställa oss någon av de stora filosofiska frågorna, exempelvis vad meningen med livet är. Och då kan det finnas en trygghet i att känna till de olika teorierna kring detta.

En vanlig missuppfattning om filosofi är att ämnet skulle vara flummigt, men då har man missuppfattat poängen. Ordet filosofi kommer av grekiskans philos och sofia och betyder kärlek till visdom. Filosofi är i högsta grad en vetenskap, det är till och med så att historiskt härstammar alla vetenskaper ur just filosofin.

Men filosofi är en speciell typ av vetenskap. Medan naturvetenskapen gör nya observationer, reflekterar filosofin över de vi redan har. Och för att förstå världen behöver vi både observation och reflektion.

Så filosofi är inget kunskapsämne – den insamlar inte fakta. Här betraktar vi istället fakta och undersöker vad det innebär. När de andra vetenskaperna ger oss kunskap om delar av tillvaron är filosofins uppgift att ge en helhetsbild, att ge visdom snarare än kunskap. Man kan säga att det är människans behov av att förstå sig på världen som har skapat filosofin. Den försöker ge svar på frågor som: Vad är kunskap? Kan vi veta något säkert? Vad är verkligt? Vad existerar? Vad är gott och ont? Vad gör en handling riktig? Vad är lycka? Vad är livets mening?

Man menar inte att filosofin kan ge något entydigt och övertygande svar på alla dessa frågor men den kan peka på flera spännande alternativ. Man försöker lösa problemen rationellt, genom resonemang och goda argument. Den som studerar ämnet kommer ibland att spärra upp ögonen inför de nya perspektiv på tillvaron som filosofin ger och den som fortfarande har barnets nyfikenhet kommer att lyckas bra.

Nästa: 1.1 Filosofins födelse ⇒

http://gymnasiefilosofi.se/vad-ar-filosofi/

1.1 Den västerländska filosofins födelse

Antikens Grekland

Den västerländska filosofin föddes i det antika Grekland ca 600 f kr. Vid denna tidpunkt bestod Grekland av flera hundra olika stadsstater, även kallade polis, av vilka Aten och Sparta var dominerande. En stadsstat var ett självförsörjande område styrt av en kung eller en tyrann – det senare enbart en benämning på en härskare som erövrat makten (ofta med visst folkligt stöd) istället för att ha ärvt den.

Dåtidens Grekland var också betydligt större än idag och inkluderade bland annat delar av nuvarande Turkiet och kolonier längs stora delar av Medelhavet.

Vid denna tidpunkt framträdde ett antal tänkare som började ifrågasätta de rådande sanningarna. De nöjde sig inte längre med att lita på myter och gudasagor utan försökte med förnuftets hjälp att förstå sig på världen.

Tidigare hade kunskap om myterna varit det som gav folket mening och vägledning i livet. Torka och sjukdomar, krig och olycka, födelse och död – allt berodde enligt tron på gudarnas makt och inflytande. Dessa myter skulle förvaltas och fick inte ifrågasättas eller ändras. Visdom var länge att kunna återge myterna rätt och tolka dem så att tillvaron blev begriplig. Men nu påbörjades långsamt en förskjutning från mythos till logos, dvs från myt till förnuft, i grekernas tänkande. Denna förändring märktes först bara hos några få men snart kom den att genomsyra den grekiska kulturen.

Man undrar förstås hur det kom sig att det var just i Grekland som denna förändring skedde. Kanske kan en förklaring vara att grekerna, som var ett sjöfarande folk, hade omfattande kontakter med andra kulturer genom handel och sjöfart. På så vis fick de perspektiv på sina egna myter.

Vidare fanns ingen stark centralmakt och inget organiserat prästerskap som kontrollerade området. Grekland var till stor del ett örike som tillsammans med kolonierna bildade en löst sammanhållen civilisation byggd på frihet och överenskommelser stadsstaterna emellan. I de äldre centralstyrda babyloniska och egyptiska kulturerna hade prästerskapet på ett helt annat sätt dominerat kulturlivet och därmed försvårat ett fritt och kritiskt tänkande.

Då myternas makt försvagades trädde förnuftet i dess ställe. Man försökte nu se världen som ett samspel av krafter och lagar och ville finna naturliga förklaringar även på sådant som verkade mystiskt och svårbegripligt. De första tänkarna, de så kallade naturfilosoferna eller försokraterna, försökte forma en världsbild som inte var baserad på gudomligt inflytande, ett första steg mot logos. Begreppet filosof används under antiken som ett samlingsnamn för alla som ägnade sig åt att beskriva världen vetenskapligt. Många av de första filosoferna sysslade därför med vad vi idag skulle kalla för naturvetenskap. Det är först senare i historien vi har kommit att dela upp vetenskaperna i olika kategorier.

Ett exempel är läkekonstens fader, Hippokrates, som menade att människans sjukdomar berodde på den miljö hon levde i och den föda hon åt, och att inga gudomliga makter eller demoner var inblandade. Detta var en radikal tanke för sin tid. Historieskrivarna som nedtecknade folkets öden började hänvisa till mänskliga beslut och naturliga omständigheter – det var inte längre gudarna som avgjorde människans öde, det var hon själv.

Så småningom utvecklades Grekland till en ekonomisk och militär stormakt med Aten som den dominerande stadsstaten. Här blomstrade kultur och fri debatt på ett sätt som saknade motstycke i den antika världen. Till detta kulturella centrum sökte sig tänkare från hela den grekiska civilisationen och nu hamnade staden i det filosofiska blickfånget. Gamla traditioner och föreställningar ifrågasattes och övergavs – men vad skulle komma i dess ställe? Hur skulle man forma det nya samhället och hur skulle människan veta vilken väg hon skulle vandra nu när gudarna inte längre styrde? Förutsättningarna för filosofin fanns på plats och det skulle inte dröja länge förrän Sokrates, Platon och Aristoteles tar plats på scenen.

Interaktiv: Akropolis under antiken och idag

===

1-1

===

1-2

===

1-3

===

1-4

===

2-1

===

2-2

===

2-3

===

2-4

===

http://gymnasiefilosofi.se/filosofins-fodelse/

and / or ...

http://gymnasiefilosofi.se/naturfilosoferna/

1.3 Sokrates (469-399 f kr)

...och konsten att ifrågasätta

Med Sokrates (469-399 f kr) påbörjas ett nytt kapitel i den västerländska filosofin. När de tidigare naturfilosoferna huvudsakligen intresserat sig av att förklara världen, intresserade sig Sokrates för hur människan bäst skulle leva sitt liv.

Han var väl insatt i de tidigare tänkarna (av eftervärlden ofta benämnda försokrater då de kom före Sokrates), men menade att deras teorier – om än intressanta – i grunden var meningslösa. Vad spelar det egentligen för roll om allt består av atomer om vi fortfarande är okunniga i frågor som berör hur vi ska leva våra liv? Filosofin borde därför undersöka frågor av praktisk betydelse för oss människor, menade Sokrates.

Vad är rättvisa? Vad är kunskap? Vad är sanning? Vad är mod? Detta var exempel på frågor av betydelse. Han menade inte själv att han hade svaren på dessa frågor, och insåg snart att ingen annan heller hade det.

Sokrates kom därför att använda sig av en metod som kallas dialektik. Denna går ut på att kunskap föds i diskussioner genom argument och motargument. Bästa metoden var, enligt Sokrates, det offentliga samtalet – en öppen dialog för alla som ville delta. Han ställde bara tre krav på sina samtalspartners: De skulle tala utifrån egen övertygelse – inte upprepa vad andra sagt. De fick inte lägga fram motsägelsefulla argument. De var tvungna att tydligt kunna definiera de begrepp, ord och uttryck de använde.

Han vandrade omkring på det stora torget i Aten, Agora, och ställde frågor om moral och politik till alla som ville lyssna. De diskussioner han satte igång blev av stort intresse och tillvägagångssättet var alltid detsamma. Den som trodde sig veta svaret utmanades och Sokrates underkastade svaret en granskning genom att ställa en rad följdfrågor. Nästan alltid framkom det brister i det ursprungliga svaret varpå samtalspartnern reviderade resonemanget och försökte igen.

Det sokratiska frågandet blev berömt och det avslöjade okunnighet hos personer med påstådd kunskap. Även om Sokrates själv sällan gav några slutgiltiga svar (och det skulle i så fall ha ingått i hans metod att betona att varje sådant svar också skulle utsättas för granskning) stimulerade han ett intresse för filosofi.

Han lärde människor att ifrågasätta allt, något som också skulle bli hans fördärv. Till slut arresterades han av myndigheterna som tröttnat på att hela tiden bli ifrågasatta, och han dömdes till döden. Hans vänner och elever erbjöd hjälp med att fly men Sokrates motsatte sig detta och talade om hur medborgarna måste lyda lagarna och myndigheternas beslut, då en orättvis behandling inte rättfärdigar en annan orätt handling. Efter att ha tagit farväl av sin hustru och sina barn talade han med sina lärjungar om själens odödlighet och tömde sedan den giftbägare som en soldat full av ursäkter gett honom.

Det finns massor med rykten och påståenden om Sokrates, bland annat sägs han ha varit liten, tjock och ovanligt ful. Han lär ha varit gift med Xantippa – en mycket grälsjuk och argsint kvinna, men också den enda som kunde besegrade Sokrates i en diskussion.

Han påstås även ha varit i det närmaste okänslig för kyla och fysisk ansträngning, och det sägs att han kunde stå grubblandes i timtal, helt omedveten om omvärlden. Ofta talade han till sin inre röst, sin daimon, när han tvivlade på att ett sätt att handla verkligen var det rätta.

Ett stort problem när det gäller vår kunskap om Sokrates är att han aldrig skrev någonting. Det mesta av det vi känner till om honom kommer från hans elever, huvudsakligen Platon. Men vad som verkligen återgivits av Sokrates tankar i dessa skrifter och vad som i sin tur är Platons egen lära är något som ständigt diskuteras.

Sammanfattningsvis har Sokrates haft ett enormt inflytande på filosofin. Inte nog med att han definierade många av de frågor som filosofin än i dag ägnar sig åt (moralfilosofi), hans dialektiska metod och betoning på kritiskt tänkande har genomsyrat filosofin sedan hans tid.

Interaktiv: Symboliken i Jacques Louis Davids målning ”The Death of Socrates”, 1787.

Instuderingsfrågor: Sokrates

• 1. Fråga 1 av 9

  2. 1. Fråga

     1. 1. 1. Ett problem med vår kunskap om Sokrates är…

• • • • • Att hans teorier är motsägelsefulla

        • Att han aldrig skrev någonting

        • Att hans skrifter eventuellt har förfalskats

        • Att det han diskuterade inte längre är relevant

Fundera vidare…

1. Är kunskap som inte är av praktisk betydelse oviktig för oss människor? Om inte, kan du ge något exempel?

2. Är Sokrates dialektiska diskussionskonst hållbar? Går det att reda ut vad t ex rättvisa egentligen är? Hur skulle du definiera rättvisa?

3. Kan man ha dolda kunskaper som man inte vet om att man har?

4. Finns det regler för hur man bör argumentera eller gäller det bara att vinna till varje pris?

5. Finns det objektiva sanningar eller har varje människa sina egna sanningar?

6. Har man rätt att vara orättvis om man själv blir orättvist behandlad? Varför, varför inte?

 http://gymnasiefilosofi.se/sokrates/

1.4 Platon (427-347 f kr)

...och idéläran

Platon (427-347 f kr) är en av historiens viktigaste tänkare och med honom formades filosofin såsom vi känner den idag. Det har till och med påståtts att filosofins fortsatta historia enbart är fotnoter till Platons tankar. Han härstammade från Atens aristokrati och familjens förmögenhet möjliggjorde att han kunde ägna sitt liv åt filosofi och sökande efter kunskap. Namnet Platon sägs vara ett smeknamn han fick i sin ungdom då han ägnade sig åt brottning – ett namn han valde att behålla istället för födelsenamnet Aristokles.

Han ska ha varit i 20-årsåldern när han upptogs i kretsen kring Sokrates. Under sju års tid studerade han dennes läror och vid tidpunkten då Sokrates avrättades var Platon den främste av lärjungarna. Han var också den som skulle föra vidare och utveckla filosofin.

Med Pythagoras som förebild bestämde han sig efter Sokrates död för att starta en egen filosofiskola. Skolan gick under namnet Akademin (av Akademos, en hjälte i den grekiska mytologin) och kom att bli förebilden för dagens universitet och högskolor. Här bedrevs undervisning och forskning, och i lokalerna fanns både föreläsningssalar, bibliotek och bostäder. Skolan kom att leva kvar som en viktig institution för utbildning i över 900 år innan den stängdes av den bysantinske kejsaren Justinianus I som ansåg att filosofin var ett hot mot den kristna tron.

Platon började också skriva böcker om ämnet filosofi. Dessa texter kretsade alla kring Sokrates som diskuterade moraliska och politiska begrepp, och presenterades som dialoger mellan Sokrates och olika samtalspartners. Det är tack vare dessa böcker som vi känner till Sokrates – men här uppstår också ett problem. De tidiga böckerna ger sannolikt ett korrekt porträtt av den historiska Sokrates, men med tiden kom Platon att utveckla filosofin. Han valde dock att fortsätta ha Sokrates som huvudperson men lade nu sina egna tankar i dennes mun. Det är därför svårt att avgöra var den verkliga Sokrates slutar och var Platon börjar.

Platon var den förste västerländske filosof vars skrifter finns bevarade, och vi har skäl att tro de 27 böcker som man känner till utgör hela hans produktion.

Idéläran

I centrum av Platons filosofi finns idéläran – en teori tydligt influerad av Pythagoras tanke att talen existerar i en abstrakt värld bortom vår egen. Men vad som börjar som tal hos Pythagoras kommer att utvecklas till idéer eller former hos Platon.

Enligt Platon är det som vi med våra sinnen uppfattar som verklighet inte den äkta verkligheten utan endast en skuggbild av den – eftersom vår själ är fastlåst i en kropp med ofullkomliga kunskapsorgan. Idéläran kan förklaras genom att tänka på en cirkel. En ritad cirkel – alltså något som existerar i vår upplevda verklighet – kan aldrig bli perfekt. Tittar du tillräckligt noga kommer du alltid att hitta någon liten defekt. Vad alla ritade cirklar som någonsin har existerat har gemensamt är att de refererar till den perfekta cirkeln. Men den perfekta cirkeln existerar inte i vår värld, den är en abstraktion. Den perfekta cirkeln – cirkelns idé – finns utanför tid och rum. Den är icke-materiell och evig, och är till sin definition perfekt. Därtill finns det bara en cirkeln idé. Och trots att den perfekta cirkeln inte existerar i vår värld är den tillgänglig för oss genom medvetande och intellekt.

Enligt Platon finns det alltså två nivåer av verklighet. I den verklighet vi upplever med våra sinnen – sinnevärlden – är allting icke-perfekt och temporärt. Sedan finns det en annan verklighet som har sin existens bortom tid och rum och som inte är tillgänglig för våra sinnen – idévärlden. Här är allting perfekt, evigt och oföränderligt, och här finns alltings form, mall eller ursprung.

Platon frågar sig nu vad alla människor har gemensamt, vad det är som gör oss till just människor. Individer förändras – växer upp, åldras och dör, men begreppet människa förblir detsamma. Enligt Platon är vi människor därför att vi har del i människans idé på samma sätt som den ritade cirkel har del i cirkelns idé.

Allt som existerar i vår värld är enbart sämre kopior av en perfekt abstraktion. Det är tack vare att vi människor har förmågan att genom förnuft och tänkande skåda tingens idé som vi också kan förstå och identifiera dem.

Detta resonemang gör Platon till idealist. Idealism är en filosofisk åskådning där man anser att verkligheten i grunden utgörs av något icke-materiellt – en idé eller ett medvetande. Denna uppfattning skiljer sig från realismen eller materialismen som menar att verkligheten är huvudsakligen materiel.

För att förklara idéläran skapade Platon grottliknelsen – en berömd allegori där han målar upp en bild av ett par fångar som tolkar skuggor på väggen som verkligheten. Vi är alla dessa fångar, menade Platon, fångade i vår sinnevärld. Det vi tror är verkligheten är i själva verket bara skuggor av den.

Platons idélära har också influerat kristendomen (som vid denna tidpunkt ännu inte existerade). Framför allt har hans beskrivning av idévärlden – en perfekt och icke-materiel värld där våra själar lever vidare efter döden – fungerar som inspiration för kristendomens syn på himmelriket.

Staten

Utöver sin idélära intresserade sig Platon för politik och hur man kunde skapa det perfekta samhället. Atens nyinrättade demokrati gav han dock inte mycket för. Det var ett statsskick som, enligt Platon, skapade dåliga människor där ingen ville underordna sig någon annan och alla ville bestämma allt. Ingen var heller villig att offra något, utan alla ville ha så mycket som möjligt. Men det grundläggande felet med demokratin var att den bortsåg från människors olikheter. Vissa människor var helt enkelt bättre lämpade än andra att styra, menade Platon.

Vi ska i det här sammanhanget vara medvetna om att Platon, som hade aristokratisk börd, sett sin familjs politiska inflytande försvagas i och med demokratins intåg. Därtill var ett av stadens första demokratiskt fattade beslut att avrätta Sokrates, så man kan förstå Platons frustration.

I dialogen Staten föreslår Platon därför ett nytt samhällssystem där människor, utifrån förmågor, delas in i tre samhällsklasser. Först en klass bestående av bönder, hantverkare och köpmän som kan producera sådant som behövs i ett samhälle. Därefter en klass med krigare som blir statens skydd. Dessa individer hade viktiga funktioner i samhället men de var inte lämpade att styra det, menade Platon.

Staten skulle istället styras av de visa, av filosoferna – ty endast dessa äger sann kunskap till skillnad från vardagsmänniskorna som bara har föreställningar.

Endast de intelligentaste skulle skolas till filosofer, en utbildning som pågick till 35 års ålder. Därpå följde 15 år av praktik innan man vid 50 var mogen att börja styra. Han argumenterade här för såväl klassresor som fullständig jämställdhet mellan könen – två oerhört radikala tankar för sin tid.

Filosoferna fick inte tillåtas ha privat ägande för att inte lockas att missbruka sin makt till personlig vinning. Allt skulle ägas gemensamt och man skulle leva i kollektiv under enkla förhållanden. Filosofen fick inte ha någon familj men staten skulle ordna stora fester där filosofer av båda könen skulle träffas så att barn kunde avlas. Dessa barn skulle sedan tas från föräldrarna direkt efter födseln och uppfostras av staten. Ingen fick veta vilka ens barn var, för att inte kunna gynna dessa. Barnen skulle därmed betrakta alla i sin egen ålder som sina syskon och alla i vuxen ålder som sina föräldrar – och därmed vilja allas väl.

Hans syfte med detta var att övervinna den mänskliga själviskheten genom ett system baserad på social jämställdhet. Målet var att få fram ett folk som skulle klara sig bra i krig, tydligt inspirerat av den närbelägna krigarstaten Sparta. Platons politiska idéer har influerat många av de totalitära vänster- och högerideologier som kännetecknat 1900-talet. Han ska vid flera tillfällen ha försökt att förverkliga sin politiska utopi, dock utan större framgång.

Avslutningsvis är det också genom Platons texter som vi känner till det mytomspunna ön Atlantis som ska ha sjunkit i havet. Även om de flesta idag anser att detta är en myt hävdade Platon själv att det hade hänt.

Galleri 1.4: Platon

===

3-1

===

3-2

===

3-3

===

3-4

===

3-5

===

Originaltext

Instuderingsfrågor: Platon

• 1. Fråga 1 av 18

  2. 1. Fråga

     1. 1. 1. Hur länge existerade denna skola?

• • • • • 1700 år

        • 400 år

        • 1200 år

        • 900 år

Fundera vidare…

1. Kan vi nå sann kunskap genom våra sinnen, eller enbart tolkningar?

2. Vad är det som gör oss till människor? Är det något fysisk attribut? Något mentalt? Något själsligt?

3. Tal, siffror och nummer är inte samma sak. Siffran/numret (dvs symbolen) ”3”, beteckningen ”III” och orden ”tre”, ”three” och ”tres” har alla de gemensamt att de hänvisar till det abstrakta talet ”tre” – vad Platon skulle kallat trehetens idé. Var finns talet tre någonstans? Hur många talet tre finns det? Hur kommer det sig att vi kan använda och förstå detta om det inte existerar i vår sinnevärld?

4. Ge argument för och emot Platons elitistiska tanke att enbart ”de intelligentaste” ska styra samhället.

5. Vilken samhällsklass tror du att du hade tillhört i Platons idealsamhälle?

6. Om du fick bestämma, hur skulle en utbildning för de som styrde samhället se ut? Vad skulle studeras, varför, hur länge?

7. Hur kommer det sig att makthavare ofta blir korrumperade? Finns det någon lösning på detta?

8. Är män och kvinnor lika bra vad gäller att leda ett samhälle? Hur kommer det sig att fler män än kvinnor har maktpositioner i samhället?

http://gymnasiefilosofi.se/platon/

1.5 Aristoteles (384-322 f kr)

...och naturvetenskapen

Den ende av de antika filosoferna vars betydelse kan jämföras med Platons är hans lärjunge Aristoteles (384-322 f kr). Han var vetenskapsmannen vars teorier var dominerande i mer än 2000 år. Om man om Platon kan säga att efterkommande filosofihistoria enbart var fotnoter till denne, kan vi kalla Aristoteles för naturvetenskapens fader.

Han föddes i staden Stagira i norra Grekland. Redan som 17-åring reste han till Aten för att studera filosofi vid Platons Akademi. Där kom han att stanna under 20 års tid – först som elev till Platon, därefter som hyllad lärare och forskare. Efter Platons död kom han att lämna Akademin för att starta sin egen skola – Lyceum – som med tiden kom att bli en betydligt större och bredare än föregångaren.

I Aristoteles tidiga skrifter ser man en tydlig beundran för Platons tankar, men efter hand kommer han att avvika allt mer från dennes läror. Hans teorier kom så småningom att kollidera med Platons uppfattningar och utgöra en alternativ förklaringsmodell av världen.

Där Platons världsbild baseras på den abstrakta idévärlden, beskriver Aristoteles världen utan att hänvisa till andra nivåer av verklighet. Man kan säga att han flyttade ner Platons idéer till sinnevärlden.

Detta ser vi tydligt i Rafaels berömda väggmålning ”Skolan i Aten” från början av 1500-talet. I denna målning, som återfinns i Vatikanpalatset i Rom, har Rafael samlat många av de stora grekiska filosoferna. I mitten ser vi Platon, pekandes upp mot den abstrakta idévärlden. Han är idealist och menar att allt i grunden är idéer, och för att förstå sanningen måste vi först förstå idéerna. Vid hans sida går hans elev, Aristoteles, som med sin hand tydligt visar att han håller sig på jorden – han är realist. Han menar att världen vi lever i är den enda sanna världen.

Metafysik

Aristoteles menade att allt i världen består av materia och form. Materia är tingets fysiska uppbyggnad (exempelvis trä eller järn) medan formen är dess individuella struktur. Dessa två ingredienser kan inte existera utan varandra – materia kan inte existera utan form och form kan inte finnas utan materia. I all fortplantning är det mannen som levererar formen medan kvinnan står för materian.

Varje hund har en unik form men består av samma materia (vilket skulle vara muskler, ben, blod osv). Därför känner vi igen en hund som en hund, men också som en unik individ. Någon hundens idé behövs därför inte. Ville man studera den hund man hade framför sig skulle man använda ögonen istället för att uppfinna en abstrakt hundens idé!

Detta kan tyckas vara en självklar beskrivning av världen, men teorin kunde inte förklara hur förändring kunde ske. Just förändring ansåg redan de gamla naturfilosoferna vara ett stort problem, varför exempelvis Zenon menade att verkligheten måste vara en illusion. För att förklara detta införde Aristoteles också begreppet potential. Inbyggt i all materia fanns potentialen att bli vissa ting. I ett ekollon finns potentialen att bli en ek, däremot inte att bli en hund. När någonting antagit sin form har potentialen aktualiserats. Tinget har nu blivit vad det kan bli.

Därtill finns en avsikt, ett ändamål, inbyggt i allt. Anledningen till att ekollonet strävar efter att bli en ek är för att säkra artens fortlevnad.

Politiken

Precis som sin föregångare Platon var Aristoteles intresserad av hur man kunde skapa det perfekta samhället – något han beskriver i boken Politiken.

Här uppvisar han en betydligt mer pragmatisk, och till viss del konservativ, inställning än Platon. Han var positiv till den atenska demokratin – trots att han inte själv fick rösta eftersom han inte var född i staden – men försvarar den då rådande synen på kvinnor och slavar som lägre stående. Demokratin var en angelägenhet endast för fria män, menade han.

Han utgick från att människan var en social varelse, ett politiskt djur som önskade leva tillsammans med andra människor. För att detta skulle fungera krävdes en strikt hierarki; längst ner slaven därefter barnen, hustrun och högst upp mannen. Detta var den naturliga ordningen och systemet skulle leda till det goda och trygga livet. När individen accepterat sin roll blir hon också lycklig. Statens uppgift var att hjälpa varje familj, och i förlängningen varje individ, att nå detta goda liv.

Etiken

I boken Den nikomachiska etiken beskriver Aristoteles sin syn på etik och moral. Människan har, enligt Aristoteles, en särställning i naturen. Vi styrs inte av instinkter utan av förnuft och fria vilja. Vi har heller ingen medfödd kunskap om rätt och fel, bra eller dåligt, utan detta är något måste vi lära oss genom träning. Vi blir vänliga genom att utföra vänliga handlingar, måttfulla genom att utföra måttfulla handlingar osv.

Genom att utveckla och förädla sina dygder, sina positiva egenskaper, kommer vi att bli bättre människor. Därmed kommer vi automatiskt att agera rätt i olika situationer då goda handlingar härstammar från goda karaktärsdrag. Det finns två typer av dygder – moraliska och intellektuella.

En god människa är också en lycklig människa, menar Aristoteles. Vi strävar alla efter att leva som sociala varelser i ett samhälle, något som en dygdig person har lätt för. För att bli dygdig måste vi ha en balanserad hållning till våra känslor och lustar. Var denna gyllene medelväg går varierar från person till person, men han ger några enkla exempel: mod är balansen mellan dumdristighet och feghet, givmildhet är balansen mellan slöseri och girighet.

Målet till lycka går alltså genom att lära sig bli en balanserad personlighet – att vara lagom.

Betydelse för eftervärlden

Som filosof var Aristoteles på många sätt annorlunda än sina föregångare. Hans forskning var systematisk och baserad på noggranna observationer av världen och hans filosofi handlar mest om vad vi idag skulle kalla naturvetenskap. Därmed finns en tydlig koppling mellan Aristoteles och naturfilosoferna. Under hela sitt liv fördjupade han sig i forskning på ett sätt som saknar motstycke i den västerländska historien, och hans inflytande är svårt att överskatta.

Hans geocentriska världsbild, med jorden i mitten och planeterna kretsande kring denna, var rådande ända till 1500-talet då Nicolaus Copernicus, Galileo Galilei och Tycho Brahe kunde bevisa den heliocentriska världsbilden – att det är solen som står i centrum. Till stor del berodde detta på att den katolska kyrkan använde hans tankar för att konstruera sin världsbild. Bibelns syn på skapelsen är också förenlig med Aristoteles syn på att allting har ett inbyggt ändamål, en avsikt.

För att kunna bedriva sin vetenskap behövde han fördjupad insikt i hur korrekta slutledningar fungerade. Reglerna för detta var ännu inte kända, varpå Aristoteles skapade det som idag är känt som logik. Det var först i slutet av 1800-talet som denna logik kom att vidareutvecklas till vad den är idag.

Aristoteles sysslande med i stort sett alla dåtidens vetenskaper, undantaget matematik, och var sannolikt antikens mest lärde man. Han var den som kartlade många av de vetenskaper vi har idag – och studerar man retorik eller dramaturgi är det fortfarande Aristoteles så gott som oförändrade verk man läser. Hans kategorisering av växter och djur var rådande fram till att Carl von Linné under 1700-talet lanserade sin systematisering.

För att hantera sin forskning delade han upp filosofin i fyra olika kategorier – fysik, metafysik, logik och etik. Detta är en uppdelning som vi, med viss modifikation, har kvar än idag.

Vi har relativt god kunskap om Aristoteles filosofi då många av hans texter finns bevarande. Det som finns bevarat är huvudsakligen föreläsningsmanuskript (47 stycken), men dessvärre är alla hans böcker försvunna.

Interaktiv: Väggmålningen ”Skolan i Aten” i Vatikanpalatset. Målad av Rafael mellan 1509-1511.

Originaltext

Instuderingsfrågor: Aristoteles

• 1. Fråga 1 av 15

  2. 1. Fråga

     1. 1. 1. Aristoteles menade att allt i grunden bestod av…

• • • • • Potential och ändamål

        • Atomer

        • Form och materia

        • Dygder

Fundera vidare…

1. Vad finns det för likheter och skillnader mellan Platons idébegrepp och Aristoteles formbegrepp?

2. Aristoteles menar att det finns ett ändamål eller en avsikt inbyggt i allt. Hur skulle dagens vetenskap förklara att levande ting utvecklas från frö eller ägg till färdiga individer?

3. Hur tror du Platon hade bemött Aristoteles kritik av idéläran?

4. När Aristoteles undersöker samhället utgår han ifrån att det ”naturliga” är det rätta medan Platon utgår från att det ”ideala” är det rätta. Vilka konsekvenser får synsätten, och vilket synsätt är bäst?

5. Håller du med Aristoteles om vad en bra människa är?

6. Ligger det något i Aristoteles uppfattning att goda människor har lättare att bli lyckliga än onda människor?

7. Har barn en inbyggd förmåga att förstå rätt och fel, eller är detta helt och hållet ett inlärt beteende?

http://gymnasiefilosofi.se/aristoteles/

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************

WEB RING - WEBBRING

----------

and for more information, please switch to the same webpage in English -

( please using the right click of your mouse,  and Open Link in Next Private Window,  )

Philosophy Greek Ancient

---

y para más información, cambie por favor a la misma página web en español -

(por favor usando el clic derecho de su ratón, y elvínculo abierto en la ventana privada siguiente,)

filosofía del griego clásico

----------

et pour plus d'information, commutez svp à la même page Web en français -

(svp utilisant le droit - clic de votre souris, et le lien ouvert dans la prochaine fenêtre privée,)

Philosophie du grec ancien

----------

und zu mehr Information, schalten Sie bitte zur gleichen Webseite auf Deutsch -

(bitte unter Verwendung des Rechtsklicks Ihrer Maus und öffnen Sie Link im Folgenden privaten Fenster,)

Philosophie altgriechische

----------

e per più informazioni, commuti prego alla stessa pagina Web in italiano -

(per favore facendo uso del cliccare con il pulsante destro del mouse del vostro mouse e del collegamento aperto in finestra privata seguente,)

filosofia del greco antico

----------

e para mais informação, comute por favor ao mesmo Web page no português -

(por favor usando o direito - clique de seu rato, e a relação aberta na janela privada seguinte,)

filosofia do grego clássico

----------

και για περισσότερες πληροφορίες, παρακαλώ μεταπηδήστε στην ίδια ιστοσελίδα στα ελληνικά -

( παρακαλώ χρησιμοποιώντας το δεξιό κλικ του mouse,  ανοίξτε τον επόμενο σύνδεσμο

( ιστοσελίδα ) σε ξεχωριστό παράθυρο προς τα δεξιά,  )

Φιλοσοφία Ελληνική Αρχαία στην Ελληνική Γλώσσα

----------

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************

Vi välkomnar dina annonser, annonser, reklam, annonser... 

VÅR WEBBPLATS ÄR DIN PLATS... 

MAXIMERA DIN EXPONERING MED DE MYCKET EFFEKTIVA TJÄNSTERNA NEDAN! 

LETAR DU EFTER DEN PERFEKTA PLATSEN FÖR INTERNETREKLAM OCH MARKNADSFÖRING? 

Annonsera din produkt eller tjänst med hjälp av vår webbsida! 

* All trafik i vår webbplats består av helt unika besökare under fullständig kampanj! 

* Du kan dramatiskt förbättra din BUSINESS

* vi erbjuder brett utbud av kategorier att välja bland... inklusive Business, Marketing, Shopping, hälsa, och mycket mer! 

* DU KAN ANVÄNDA VÅR WEBBPLATS FÖR ATT MARKNADSFÖRA DINA PRODUKTER OCH TJÄNSTER!  * VÅR WEBBPLATS ÄR DET MEST KOSTNADSEFFEKTIVA SÄTTET ATT NÅ DEN STORA MASSAN SOM NÅGONSIN EXISTERAT! 

* RIKTAD TRAFIK TILL DIN WEBBPLATS GARANTERAS!  KONTAKTA VÅR ANNONSER ASSISTENT. e-post i engelska språket: braintumor2014@gmail.com 

och Vänligen skicka en text meddelande till min mobil telefon 0030 6942686838

(0030 är den internationella riktnummer Grekland)

i ordning jag ansluta till INTERNET och till min www.gmail.com e-postkonto och att besvara din e-post, inom de närmaste 24 timmarna.

***************************************************************

***************************************************************

*****************************************************

( English ) the StatCounter was installed on 2016-05-14, 17:30 p.m. GMT

( Greek ) ( Ελληνικά ) Ο μετρητής εγκαταστάθηκε την 14-05-2016 19:30 μ.μ. ώρα Ελλάδας 

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************

***************************************************************