2. gatunätet

Olika barriärer – som t.ex. spårvallar och svårforcerade skogar – separerar de olika stadsdelarna i Söderort från varandra idag. Det är svårt att ta sig från ett område till ett annat utan hjälp av tunnelbana eller bil. Stadsdelarna fysiskt separerade från varandra – de är enklaver.

Tänk dig nu att dessa stadsdelar istället skiljs från varandra av olika gator. Dessa gator får bilda ett gatunät som det är lätt att hitta i, precis som i vår första konceptbild. På så sätt blir problemet att ta sig från ett område till ett annat bara en fråga om att gå över ett övergångsställe. Dessa gator kommer med andra ord att bli platser där de olika stadsdelarna i Söderort möts.

Sedan gäller det att se till att det är lätt att hitta till dessa gator, oavsett var man befinner sig, och att alla känner sig trygga och välkomna på dem – fotgängare, bilister och cyklister, besökare och boende, gamla och unga, fattiga och rika.

-

Tidigare stadsplaneideal har som vi tidigare sett förordat planering som syftar till att skapa s k grannskap, vilket i praktiken har betytt att varje stadsdel har vänt sig mot sitt centrum och isolerats från omgivande stadsdelar av exempelvis trafikleder och skogar.

Det nät av gator vi lägger ut över kartan för att bryta denna isolering går genom dessa stadsdelar, och passerar förbi dessa barriärer. De här gatorna kommer att skilja sig från dagens nät av trafikleder just genom att de är tänkta lika mycket för gående och cyklister som för bilister. En annan skillnad är att de istället för att gå förbi omgivande stadsdelar faktiskt går genom dem; Svänger man som bilist upp på en trafikled, är det i praktiken lika lätt att ta sig till en näraliggande stadsdel, som till en som ligger långt borta. I bästa fall ser bilisten sin grannstadsdel som en pittoresk bild genom bilens fönsterruta.

Eftersom människoflödet  kommer att öka längs med det nya gatunätet, kommer de flesta aktiviteterna att dras dit. Vi tycker att den som äger bit mark som ligger vid en av dessa gator, ska få utnyttja detta genom att bygga om eller till sitt hus.

Det nya gatunätet är alltså ett sätt att skapa nya relationer mellan olika delar av staden, men också att förtydliga befintliga. Det är också ett sätt att se till att det går att ta sig från en del av staden till en annan, en möjlighet som för alltid kommer att gå förlorad om de befintliga stadsdelarna byggs ut genom att kompletteras med nya säckgator i sina utkanter, d.v.s. på det sätt som är det vanliga i dag.

-

Vantörsborna tycker att de har lite parkmark i sin stadsdel, trots att de tillhör dem som har mest allmän obebyggd mark per invånare i Stockholms kommun. Hur ska detta kunna åtgärdas?

Parkmarken i Söderort bör uppgraderas på flera sätt. Dels bör den vara välavgränsad mot andra typer av  mark – själva inträdet i parken ska vara tydligt. Den måste även bli lättillgängligare – det ska aldrig kännas som att det är svårt att ta sig till en park. Slutligen får den inte kännas privat, utan välkomnande för alla som vill besöka den.

Ett sätt att göra detta på är att i största möjliga mån låta parkerna angränsa mot gator, så att de dels blir väldefinierade mot omgivningen, men även högst offentliga, eftersom man alltid tar sig till dem från en gata, där alla alltid känner sig välkomna.

Vi skiljer på två olika typer av parker – sådana som är lokala, som man använder dagligen t.ex. för att gå ut med hunden eller sitta och läsa i, och sådana som är regionala, d.v.s. större sammanhängande grönytor som man tar sig till som utflyktsmål, eller för motion och rekreation.

Det ska aldrig vara långt till en lokal park. Inom varje delplanerat område i gatunätet ska behovet av sådana mindre parker vara tillgodosett. Om dessa parker ligger vid – eller kan ses från – det nya gatunätet kommer helhetsintrycket bli att hela området har fått mycket mer parkmark. Vi har placerat in parker enligt dessa principer i vårt detaljplanerade område nedan. Vi har också reserverat mark där kommunen kan bygga offentliga byggnader, som t.ex. bibliotek eller skolor. Innan dessa byggnader uppförs, kommer även denna mark att kunna användas som park.

Det är viktigt att se till att de regionala parker bevaras som är välanvända eller som har kvaliteter som inte finns på andra ställen i Söderort. Det ska även vara lätt att ta sig till dem, även om de kan ligga en bit längre bort. Sådana regionala parker som finns runt Hökarängen som vi tycker bör bevaras och kanske utvecklas, är Gubbängsfältet, Fagersjöskogen-Magelungen, Skogskyrkogården och Flatenområdet-Drevviken.