Det lilla livet
Det lilla livet,
med det glider du tyst och stilla längs strandvägen, och låter dig sakta förundras över vattnets mjukhet och stillhet.
I det lilla livet,
skapas stora känslor av små saker, du smulas sönder av dem och du vet inte vart du ska ta vägen.
I det lilla livet,
drömmer du om allt som är stort, du tror att allt som är stort och glamoröst är vackert. Du drömmer och drömmer och drömmer, fastän du vet att det inte är greppbart, för ditt lilla är för lite för att omfamna det stora.
I det lilla livet,
försöker du anpassa dig till alla andra, för du tror att du ska vara som dem du tror att det enda som gör dig värdig är att göra dig lite bättre, lite mer, lite modernare.
I det lilla livet,
låter du dig svepas in i musik, för det består av linjer och mönster och toner som du förstår, det skapar trygghet.
I det lilla livet,
läser du tjocka romaner alltför att lära och insupa andras berättelser, för du älskar det, älskar att få ta del av någon annans värld om bara för en liten stund.
I det lilla livet,
är det lätt att du glömmer bort dig själv. Du klättrar upp upp upp, försöker prestera allt du kan, du kämpar och kämpar och kämpar, men det är aldrig tillräckligt. För folk som har större liv än du ser dig inte, för de älskar bullrande, brusande blixtrande miljöer. Men du med ditt lilla liv, hamnar som ett höstlöv på marken, torrt och alldeles uttröttat för det är inte gjort för dig.
I ditt lilla liv,
måste du lära dig att skapa din egen väg vid din egen sjö, så du får blicka ut över allt det vackra som finns där. Du ska njuta av mönster och texturer och allt som människor ger dig, för du lär dig att ta hand om det lilla. Du kommer bygga upp ditt liv, börja om från ett trött löv, till ett grönskande träd.
För det stora och lilla är alltid parallella, strömmarna ligger alltid nära. Du måste bara förstå vilken ström du tillhör och försiktigt flyta med den, ha tillit till den. För strömmen, den mindre strömmen i ditt lilla liv, kommer ta hand om dig, och allt, vackert som är du.
Tilda 22