På Montessori Mondial arbetar vi åldersblandat när vi kan. Det vänjer sig eleverna vid och ibland händer det att en elev i femman smyger in i fyrornas klassrum när han slutat för dagen och hjälper till lite med matten.
Under pandemin kan vi inte blanda elever från olika stadier och vi längtar tills vi får göra det igen.
Tove och Beatrice i nian funderar på vad de tar med sig från sina tio år på skolan när de ger sig ut på nya äventyr i gymnasiet.
Programmering är en naturlig del av matematiken på samtliga stadier. De allra yngsta eleverna arbetar här med Bluebots. De skrev programmeringskod till en kompis som i sin tur läste koden för att programmera en Bluebot rätt, från start till mål.
Ellinor, klasslärare i tvåan och tidigare klasslärare till de som idag är femmor och sjuor, jobbar mycket med metoden kooperativt lärande, där eleverna lär sig jobba i team och hjälpas åt för att lära sig. Det märks på de klasser hon haft att de ända upp i högstadiet bär med sig en känsla av att vi lär oss bäst ihop. För att kunna förvalta det tränar hon upp oss andra lärare så att vi också kan jobba kooperativt på våra lektioner.
Värdegrund och allas lika värde och rättigheter jobbar vi med under särskilda temadagar, till exempel FN-dagen och MM-Pride. Men det räcker inte. I skolans värld måste vi diskutera värdegrund kontinuerligt och särskilt när situationer uppstår som aktualiserar värdegrundsfrågor. I veckan upptäckte en lärare klotter på en av de transprideflaggor som sitter uppe på klassrumsdörrrarna på mellan- och hög, så då har vi pratat HBTQIA+, mikroagressioner och minoritetsstress i alla klasser som rör sig i korridoren.
För högstadiet finns inget färdigt montessorimaterial. Då gäller det för oss lärare att hitta material som är taktilt och konkret. I det här fallet plockade jag fram FN-flaggan, transprideflaggan, prideflaggan och biprideflaggan.
Så här kan tavlan se ut efter en hel lektion av diskussioner hos mig. Den startar med en utgångspunkt, i det här fallet artikel 1 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Därefter fylls den på med viktiga begrepp och anteckningar från elevernas egna resonemang.
(80/20 har egentligen inget med diskussionen att göra. Det är en påminnelse om att det kan vara viktigt att få leka och tramsa ibland, då lär man sig bättre. Men tramset får aldrig ta över. 80% seriöst, 20% lek och trams brukar vara en lagom balans.)
I denna stop-motion-film kan du se elevarbeten från träslöjden.
Bild klass 9 - Eleverna har skapat ett porträtt av en person som är betydelsefull i deras liv som har påverkat dem på något sätt. Som utgångspunkt har de tittat på bilder av fotografen Albert Wiking och hans utställning We have a dream - om mod, medmänsklighet och mänskliga rättigheter. Elevernas porträtt har sen ställts ut i matsalen.
I årskurs 7 skriver eleverna noveller på svensklektionerna. Ibland får de ett givet tema, ibland är det valfritt. I år när novellerna skrivs i samarbete med historieämnet ska de ha koppling till andra världskriget och/eller förintelsen. Dessa noveller skapas i skrivande stund och är inte färdiga för publicering ännu. Här nedan finns två exempel från förra årets sjuor, nuvarande åttor, att njuta av så länge!
Under läsåret har alla vårdnadshavare till elever i årskurs 7-9 bjudits in till utbildningar om tonårshjärnan i samarbete med Malin Gutestam som skrivit boken "Hjärnskap för tonårshjärnan". I samband med det passar Annika och Anna L på att vara med och utveckla en lärarhandledning för boken. Sjuorna får vara pilotgrupp och lär sig nya saker om sin tonårshjärna en tisdagförmiddag i månaden. På tisdag pratar vi om hjärnan och sömn.
Här spelar spelar tvåorna på färgglada plaströr som kallas boomwhackers!