Informationssökning samt kritisk granskning och bearbetning av material.
För betyg E: Eleven söker, sorterar och granskar med viss säkerhet information om olika verksamhetsområden inom besöksnäringen samt beskriver översiktligt likheter och skillnader mellan olika verksamheter. Dessutom värderar eleven resultatet med enkla omdömen.
Här ingår även att värdera själva söktekniken som du använder. Ibland kallas det sökkritik. Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.
Sökmotorer:
söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att orda sökresultatet i en viss ordning
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn
Databaser:
söker bland material som är inlagt i databasen
ofta material som inte finns tillgängligt gratis online och som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.
De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.
Vad påverkar träfflistan? Varför kommer träffarna i den ordningen? Hur stor roll spelar detta?
Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).
Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:
tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan
sökordet
geografi/var i världen jag söker
Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutral, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den.
Hur påverkas min bild av ett ämne av vilken slags information jag hittar? Hur påverkas informationen jag hittar av var jag söker?
Var och hur jag söker → vad jag hittar → vad jag tycker/tänker/kan. Variation är viktigt!
Exempel på andra sökmotorer: Ecosia, DuckDuckGo, StartPage
Använd enkla och specifika ord (nyckelord) när du söker - inte hela meningar
Använd citat-tecken "" för att söka på en exakt fras, t.ex. "Så gör du din sökning mer effektiv"
Skriv site: framför din sökning för att söka på en viss sida, t.ex. site:aftonbladet.se drottning elisabeth
Kommer högt upp i google-sökningar p.g.a. page rank-algoritmen - inget annat!
Ett uppslagsverk som vem som helst kan bidra till och ändra i. Tänk på detta när du använder wikipedia:
Kolla källorna - vems kunskap ligger till grund för artikeln?
Kolla diskussionen - finns det olika åsikter om artikelns innehåll?
Kolla historiken - har artikeln ändrats nyligen? Kanske är den under uppbyggnad och kan se annorlunda ut imorgon.
Ett uppslagsverk där olika ämnesexperter skriver. NE behöver därför inte granskas på samma sätt som Wikipedia. Detta kan du tänka på med NE:
NE är inte gratis, skolan betalar för tjänsten så att du får tillgång till den. Därför dyker den inte ofta upp bland de första träffarna på Google.
Artiklarna på NE granskas och bearbetas FÖRE publicering (inte efter som på Wikipedia). Därför kan nya händelser ta längre tid att uppdatera.
NE innehåller även ordböcker, statistik och olika kunskapspaket.
En del databaser kräver inloggning, eftersom materialet i dem inte är gratis. I de fallen blir ni automatiskt inloggade när ni är på skolan - om ni går via bibliotekets webbplats! I vissa fall behövs inlogg ändå, inloggningsuppgifter finns på biblioteket och på sidan för E-resurser(fungerar även hemifrån).
En av våra mest användbara databaser, som innehåller artiklar från hundratals tidningar och tidskrifter. I den här filmen ser du hur Artikelsök fungerar.
I databaser fungerar sökning lite annorlunda jämfört med sökmotorer, eftersom du söker på ämnesord och titelrubriker istället för på innehåll i texten.
Då är trunkering en väldigt användbar sökteknik. Det innebär att man öppnar upp för olika ändelser på ett ord genom att använda en * efter ordstammen.