Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
För betyg E: Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Här ingår även att värdera själva söktekniken som du använder. Ibland kallas det sökkritik. Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.
Sökmotorer:
söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn
Databaser:
söker bland material som är inlagt i databasen
ofta material som inte finns tillgängligt gratis online och som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.
De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.
Vad påverkar träfflistan? Varför kommer träffarna i den ordningen? Hur stor roll spelar detta?
Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).
Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:
tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan
sökordet
geografi/var i världen jag söker
Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutral, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den. Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer. Ibland medför det att sökmotorn frontar fel eller missvisande information.
Varför är detta viktigt? Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!
En chatbot är en så kallad språkmodell - en AI som är skapad för att generera text. Den är tränad på att skriva text och få texten att se korrekt ut, men den är inte tränad på att vara ärlig eller hålla sig till sanningen. Det betyder att en chatbot kan vara opålitlig. Om du ber en chatbot att ge dig källor inom ett ämne så kan källorna vara påhittade, eller felaktiga. Det kallas ibland för att chatboten hallucinerar - den hittar på.
Många chatbotar i sökmotorer används för att sammanfatta de källor som man har hittat i en sökning. Här ser man ofta hur bra chatboten är på att skapa text - den kan göra fina och bra texter om en eller flera källor. Men - även här har chatboten svagheter. Den kan lätt missa viktiga delar av källorna som den sammanfattar, eller helt enkelt ge en felaktig bild av vad källan handlar om. Detta kallas ibland för att den "halluciterar" - dvs. sammanfattar fel.
Tänk på de svagheter och risker som finns med AI - de kan ge dig felaktig eller missvisande information. Därför är det viktigt att göra följande:
1. Dubbelkolla den information som du får fram genom en chatbot - läs igenom originalkällan noga och jämför även med andra källor.
2. Använd inte bara en chatbot för att söka - sök på andra ställen också. Detta är ett av de bästa sätten att se till att man får fram olika källor. Du kan t.ex. leta i böcker, på nyhetskanalsidor eller i tidningsartiklar.
Tänk på detta när du googlar:
Använd genomtänkta sökord:
ord som är centrala för ämnet (bra att använda en mindmap och skriva ner olika ord och begrepp inom ämnet)
använd synonymer (olika ord som betyder samma sak)
ord som avgränsar, alltså fokuserar på det du vill veta (t.ex. studieteknik delmål - sökordet "delmål" avgränsar) - men det kan även vara bra att söka brett
Gör flera sökningar, testa olika kombinationer av sökord - här är det extra bra att ha olika sökord uppskrivna, så att du slipper tänka ut alla tänkbara ord och kombinationer varje gång du ska söka.
Välj vad du klickar på - titta på källan/webbsidan innan du klickar. Låter källan relevant och användbar? Allt du klickar på påverkar dina sökresultat, så klicka medvetet på det du tror är bra. Källkritiken börjar redan här!
Kolla fler än de översta träffarna! Scrolla ner och se vad som kommer längre ner i sökresultatet.
Kommer högt upp i google-sökningar p.g.a. page rank-algoritmen - inget annat!
Ett uppslagsverk som vem som helst kan bidra till och ändra i. Tänk på detta när du använder wikipedia:
Kolla källorna - vems kunskap ligger till grund för artikeln?
Kolla diskussionen - finns det olika åsikter om artikelns innehåll?
Kolla historiken - har artikeln ändrats nyligen? Kanske är den under uppbyggnad och kan se annorlunda ut imorgon.
Ett uppslagsverk där olika ämnesexperter skriver. NE behöver därför inte granskas på samma sätt som Wikipedia. Detta kan du tänka på med NE:
NE är inte gratis, skolan betalar för tjänsten så att du får tillgång till den. Därför dyker den inte ofta upp bland de första träffarna på Google.
Artiklarna på NE granskas och bearbetas FÖRE publicering (inte efter som på Wikipedia). Därför kan nya händelser ta längre tid att uppdatera.
NE innehåller även ordböcker, statistik och olika kunskapspaket.
En del databaser kräver inloggning, eftersom materialet i dem inte är gratis. I de fallen blir ni automatiskt inloggade när ni är på skolan - om ni går via bibliotekets webbplats! I vissa fall behövs inlogg ändå, inloggningsuppgifter finns på sidan för E-resurser(fungerar även hemifrån).
En av våra mest användbara databaser, som innehåller artiklar från hundratals tidningar och tidskrifter. I den här filmen ser du hur Artikelsök fungerar.
I databaser fungerar sökning lite annorlunda jämfört med sökmotorer, eftersom du söker på ämnesord och titelrubriker istället för på innehåll i texten.
Då är trunkering en väldigt användbar sökteknik. Det innebär att man öppnar upp för olika ändelser på ett ord genom att använda en * efter ordstammen.