BF25: Informationssökning & källkritik

Från kursens centrala innehåll och betygskriterier

Undervisningen i den här kursen ska bl.a. behandla "Kritisk bearbetning av information från olika källor" (Skolverket).

Betygskriterium för betyget E:

"Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med enkla omdömen." För högre betyg krävs nyanserade omdömen.

Att söka, bearbeta och värdera

Vi ska fokusera på 4 saker på lektionen:

1) Källkritiska grundprinciper och utmaningar

2) Hur olika sökkanaler är uppbyggda och fungerar

3) Konsekvenser av våra sökval och sökbeteenden

4) Uppmärksamma databaser som en resurs för informationssökning och lärande

En del av att söka och bearbeta information är att förstå varför du får fram den infon du får fram när du söker. Detta beror t.ex. på var och hur du söker, och du behöver därför veta lite om hur olika sökkanaler fungerar. Ibland kallas det sökkritik.

Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.

Sökmotorer:

söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning
använder sig av självlärande programmering för att ge förslag på sökningar och källor
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn, om det inte finns en chatbot eller liknande AI kopplat till sökmotorn

Databaser:

söker bland material som är inlagt i databasen (tänk på kartongen jag ritade på tavlan!)
innehåller ofta material som inte finns tillgängligt gratis online och som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.

De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.

Så fungerar Google (den vanligaste sökmotorn)

Vad påverkar träfflistan? Vad är det som bestämmer vilka länkar jag får fram när jag söker på t.ex. studieteknik? Varför kommer träffarna i den ordningen?

Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).

Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:

tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan (länktrafik)
sökordet jag använt
geografi/var i världen jag söker

Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutrala, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den. Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer, ibland genom att fronta fel eller missvisande information

Varför är detta viktigt? Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!

ChatGPT

ChatGPT är en typ av AI (artificiell intelligens) som är skapad för att skriva och förstå text. Den fungerar genom att analysera stora mängder text och lära sig hur människor brukar uttrycka sig. När man ställer en fråga till GPT-5 försöker den förutse vilket ord eller svar som passar bäst, så att texten ska låta naturlig och sammanhängande.

Det är viktigt att förstå att GPT-5 inte vet saker på riktigt. Den är tränad att låta trovärdig, inte att vara sanningsenlig. Därför kan den ibland hitta på fakta, citat eller källor – det kallas att den ”hallucinerar”. Det betyder inte att den försöker ljuga, utan att den saknar förståelse för vad som faktiskt är sant.

Många AI-verktyg som bygger på språkmodeller, till exempel i sökmotorer, används för att sammanfatta information eller förklara ämnen. Ofta blir texterna välskrivna och tydliga, men de kan ändå vara ofullständiga eller felaktiga. Därför är det alltid viktigt att kontrollera fakta och källor själv, även om svaret låter trovärdigt.

Grunderna i källkritik

Källkritik är en metod som funnits länge för att avgöra om källor är trovärdiga och pålitliga. Metoden har sett likadan ut länge, men med dagens information får den anpassas lite. Här ser du de 4 källkritikskriterierna som vi gick igenom på lektionen, och som du ska använda dig av i uppgiften.

Äkthet

Kriteriet Äkthet handlar om att en källa ska vara äkta, dvs det den utger sig för att vara. I traditionell källkritik handlar detta om att ett föremål från 1600-talet kan vara en kopia osv.

I modern källkritik handlar Äkthet mer om att informationen ska stämma dvs inte vara falsk eller påhittad. Men det handlar även om avsändaren. Vem är det? Vad kan hen om ämnet? Är hen utbildad/expert? Är det faktakunskaper eller åsikter som presenteras?

Tid

Tidskriteriet är dubbelsidigt i ett modernt sammanhang. Det handlar dels om att information ibland bör vara så ny som möjligt - nya upptäckter görs och källor som är några år gamla kan vara rent felaktiga.

Men ursprungligen handlar Tid om närheten till händelsen. Ett ögonvittne från Auschwitz var där när det hände, och är därför nära i tid. Men en artikel om Auschwitz som skrivs idag är långt ifrån händelsen i tid.

Beroende

Alla vet (förhoppningsvis) att man bör använda mer än en källa när ska skapa sig en uppfattning om något. Detta eftersom flera källor som säger samma sak gör chansen större att informationen stämmer.

Men det gäller egentligen mest om källorna är oberoende av varandra. Att källor ä oberoende betyder att de t.ex. inte är skrivna av samma person, har hämtat sin info från samma källa, eller att två ögonvittnen har snackat ihop sig osv. Det ska vara av varandra oberoende källor.

Beroende handlar även om att källor kan gå i flera led och att information ofta förändras ju fler led källan går igenom. Detta delas in i primär- och sekundärkällor (tradering).

Tendens

Ett väldigt viktigt och ofta svårt kriterium. Tendens handlar om att information kan vara vinklad om den som ligger bakom informationen har ett intresse i frågan. Det kan handla om att tjäna pengar, rekrytera röster eller bara övertyga andra att tycka som dem.

Tendentiös information ser vi runt omkring oss hela tiden. Bara för att något är tendentiöst måste inte det betyda att källa eller informationen är fel eller inte går att lita på, men ofta visas bara en sida av en fråga och man måste själv ta reda på de andra perspektiven.

Report abuse