NA23A+ES23C Källkritik

Grunderna i källkritik

Källkritik är en metod som funnits länge för att avgöra om källor är trovärdiga och pålitliga. Metoden har sett likadan ut länge, men med dagens information får den anpassas lite.

De ursprungliga kriterierna för källkritik är:

Äkthet
Tid
Beroende
Tendens

Äkthet

Kriteriet Äkthet handlar om att en källa ska vara äkta, dvs det den utger sig för att vara. I traditionell källkritik handlar detta om att ett föremål från 1600-talet kan vara en kopia osv.

I modern källkritik handlar Äkthet mer om att informationen ska stämma dvs inte vara falsk eller påhittad. Men det handlar även om avsändaren. Vem är det? Vad kan hen om ämnet? Är hen utbildad/expert? Är det faktakunskaper eller åsikter som presenteras?

Tid

Tidskriteriet är dubbelsidigt i ett modernt sammanhang. Det handlar dels om att information ibland bör vara så ny som möjligt - nya upptäckter görs och källor som är några år gamla kan vara rent felaktiga.

Men ursprungligen handlar Tid om närheten till händelsen. Ett ögonvittne från Auschwitz var där när det hände, och är därför nära i tid. Men en artikel om Auschwitz som skrivs idag är långt ifrån händelsen i tid.

Beroende

Alla vet (förhoppningsvis) att man bör använda mer än en källa när ska skapa sig en uppfattning om något. Detta eftersom flera källor som säger samma sak gör chansen större att informationen stämmer.

Men det gäller egentligen mest om källorna är oberoende av varandra. Att källor ä oberoende betyder att de t.ex. inte är skrivna av samma person, har hämtat sin info från samma källa, eller att två ögonvittnen har snackat ihop sig osv. Det ska vara av varandra oberoende källor.

Beroende handlar även om primär- och sekundärkällor (tradering).

Tendens

Ett väldigt viktigt och ofta svårt kriterium. Tendens handlar om att information kan vara vinklad om den som ligger bakom informationen har ett intresse i frågan. Det kan handla om att tjäna pengar, rekrytera röster eller bara övertyga andra att tycka som dem.

Tendentiös information ser vi runt omkring oss hela tiden. Bara för att något är tendentiöst måste inte det betyda att källa eller informationen är fel eller inte går att lita på, men ofta visas bara en sida av en fråga och man måste själv ta reda på de andra perspektiven.

En primärkälla kan vara ett dokument, en person, ett föremål - eller, som mer nutida exempel, en inspelning, ett videoklipp etc. En primärkälla kan alltid vara förfalskad/påhittad, så äkthetskriteriet är viktigt att undersöka. (Foto från Flickr).

Primär-, sekundär-, tertiärkällor

Tradering handlar om när en källa/information har gått flera led. Ett ögonvittne är t.ex. en primärkälla, medan en artikel som intervjuar ett ögonvittne är en sekundärkälla. Även forskningsresultat räknas som primärkälla, till skillnad från en artikel som sammanfattar forskning (sekundärkälla eller tertiärkälla). Tertiärkälla är när en källa baseras på information från en sekundärkälla, dvs har gått ett steg längre bort från primärkällan.

Enligt källkritisk metod är primärkällan, eller källor så nära primärkällan som möjligt, alltid bäst. Detta beror på att informationen löper mindre risk att tolkas om, missförstås, förvanskas, översättas fel osv ju färre led den har gått igenom. Om två källor innehåller exakt samma formulering så antyder det att den ena eller båda är sekundärkällor.

När det gäller nyhetsmedier är det relevant att titta på vilka källor som anges i nyheten, och var man verkar ha hämtat informationen ifrån.

Källkritik kräver källtillit!

Källkritik innebär inte att man ska misstro alla källor som om de är felaktiga eller falska. Det är viktigt att hitta källor som man vet att man kan lita på, och att våga lita på information från de källorna. Det handlar oftast om att hitta pålitliga avsändare. Det kan t.ex. vara avsändare som NE, statliga myndigheter, etablerade nyhetskanaler etc. Här kan det hjälpa att tänka på publiceringsprocesser för att bedöma vilka avsändare vi kan lita på - dvs vilka steg som information har gått igenom innan den publiceras.

Olika källor har olika publiceringsprocesser. Hur publiceras infon? Vem granskar innan publicering?

Artiklar i dagstidningar

Publiceras dagligen.

Ska ofta skrivas ihop snabbt.

Granskas av redaktionen.

Olika typer av artiklar i dagstidningar:

nyhetsartiklar
debattartiklar
ledare
krönikor

Artiklar i tidskrifter

Publiceras veckovis eller månadsvis.

Skrivs under längre tid.

Granskas av redaktion som oftast består av experter/forskare beroende på tidskrift.

Vetenskapliga artiklar

Publiceras efter avslutad forskning.

Skrivs under längre tid som del av större forskningsprojekt.

Granskas av andra forskare. Artiklar som ingår i avhandling/forskarutbildning genomgår vetenskaplig opponering.

Böcker

Lång skrivprocess.

Granskas av redaktion, ibland experter och ämneskunniga beroende på ämne och typ av bok.

Det kan variera mellan olika förlag.

Olika typer av facklitterära böcker:

biografier
läroböcker
populärvetenskaplig facklitteratur
vetenskaplig facklitteratur (forskning)

Uppslagsverk

NE - halvlång skrivprocess.

Granskas av experter.

Wikipedia - kort skrivprocess.

Texter granskas olika mycket av aktiva skribenter/allmänheten.

Webbsidor

Skrivprocessen kan vara både kort och lång.

Kan förekomma mycket granskning eller noll granskning beroende på avsändare.

Avsändaren är A och O.

Sociala medier

Avsändaren avgör publiceringsprocessen - är det en privatperson, ett företag, en nyhetsförmedlare, en myndighet?

Klurigt med ett så blandat innehåll - krävs granskning av resp. konto/avsändare.

AI

Finns rena språkmodeller och sökmotorer med AI.

Språkmodellerna kan "hallucinera" (dvs hitta på för att skapa en bra text).

Sökmotorer med AI kräver samma tänk som en vanlig sökmotor - programmeringen bakom urvalet är inte synlig.

Det är sökträffarna som är källor - inte själva AI-texten.

Report abuse