Centralt innehåll från kursen Besöksnäringen:
Informationssökning samt kritisk granskning och bearbetning av materialet.
Betygskriterier för betyget E:
"Eleven söker, sorterar och granskar med viss säkerhet information om olika verksamhetsområden inom besöksnäringen samt beskriver översiktligt likheter och skillnader mellan olika verksamheter. Dessutom värderar eleven resultatet med enkla omdömen."
Vi ska fokusera på 3 saker på lektionen:
1) att känna till olika sökkanaler, hur de fungerar och hur de påverkar informationen du får fram
2) att göra medvetna sökningar med eftertanke och "en plan"
3) att värdera källor och information medan du söker
En del av att söka och granska information är att förstå varför du får fram den infon du får fram när du söker. Detta beror t.ex. på var och hur du söker, och du behöver därför veta lite om hur olika sökkanaler fungerar. Ibland kallas det sökkritik.
Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.
Sökmotorer:
söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning
använder sig av självlärande programmering för att ge förslag på sökningar och källor
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn, om det inte finns en chatbot eller liknande AI kopplat till sökmotorn
Databaser:
söker bland material som är inlagt i databasen (tänk på kartongen jag ritade på tavlan!)
innehåller ofta material som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
innehållet är inte alltid tillgängligt gratis online - det kan krävas inloggning eller vara analog information (t.ex. tryckta böcker och tidskrifter)
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.
De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.
Vad påverkar träfflistan? Vad är det som bestämmer vilka länkar jag får fram när jag söker på t.ex. studieteknik? Varför kommer träffarna i den ordningen?
Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).
Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:
tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan (länktrafik)
sökordet jag använt
geografi/var i världen jag söker
Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutrala, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den. Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer, ibland genom att fronta fel eller missvisande information.
Varför är detta viktigt? Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!
En chatbot är en så kallad språkmodell - en AI som är skapad för att generera text. Den är tränad på att skriva text och få texten att se korrekt ut, men den är inte tränad på att vara ärlig eller hålla sig till sanningen. Det betyder att en chatbot kan vara opålitlig. Om du ber en chatbot att ge dig källor inom ett ämne så kan källorna vara påhittade, eller felaktiga. Det kallas ibland för att chatboten hallucinerar - den hittar på.
Många chatbotar i sökmotorer används för att sammanfatta de källor som man har hittat i en sökning. Här ser man ofta hur bra chatboten är på att skapa text - den kan göra fina och bra texter om en eller flera källor. Men - även här har chatboten svagheter. Den kan lätt missa viktiga delar av källorna som den sammanfattar, eller helt enkelt ge en felaktig bild av vad källan handlar om. Detta kallas ibland för att den "halluciterar" - dvs. sammanfattar fel.
NE (Nationalencyclopedin) är ett uppslagsverk, men det funkar rent tekniskt som en databas - eftersom innehållet är inlagt av människor. Samma sak gäller Landguiden.
Behöver man vara källkritisk mot NE & Landguiden?
Det är alltid bra att kolla vilka källor som har använts och ställa frågor, men det är även viktigt att kunna känna igen källor som går att lita på. Annars skulle vi snabbt bli trötta på att vara källkritiska mot allting. När vi väl har lärt oss att NE t.ex. använder ämnesexperter som skriver och granskar artiklarna på NE, eller att Landguiden skapas av forskare och experter på Utrikespolitiska institutet som omvärldsbevakar utrikespolitiska frågor, så kan vi förhoppningsvis lita på att informationen är granskad och kontrollerad. Och vi kan då lägga vår granskande tid på andra källor istället.
Google däremot är inte en egen källa utan endast en sökmotor, ett sätt att hitta källor. Där måste man granska varje sökresultat för sig. Samma sak gäller Wikipedia - även om det är ett slags uppslagsverk så är det olika personer som skriver de olika artiklarna och de är inte nödvändigtvis forskare och experter. Så där är det bäst att granska varje artikel för sig.
Några bra knep att använda i NE
Använd den enkla versionen av texten först om du tycker artikeln är svår. Sen kan du testa den långa versionen. Den enkla versionen är kortare och har lättare språk.
Om du vill kolla källorna bakom artikeln behöver du välja den långa versionen av artikeln!
Ta reda på mer om skribenterna bakom artikeln genom att gå till "Om tjänsten" längst ner på sidan, och sedan till "NE som källa" längst ner på den nya sidan. Där finns lite mer information om alla experter som skriver för NE.
Om du vet namn och kanske utbildningsnivå (t.ex. professor, museichef etc) på skribenten så kan du testa att googla på personen för att ta reda på mer.
Tänk på detta när du googlar:
Använd genomtänkta sökord:
ord som är centrala för ämnet (bra att använda en mindmap och skriva ner olika ord och begrepp inom ämnet)
använd synonymer (olika ord som betyder samma sak)
ord som avgränsar, alltså fokuserar på det du vill veta (t.ex. London historia - sökordet "historia" avgränsar) - men det kan även vara bra att söka brett
Gör flera sökningar, testa olika kombinationer av sökord - här är det extra bra att ha olika sökord uppskrivna, så att du slipper tänka ut alla tänkbara ord och kombinationer varje gång du ska söka.
Välj vad du klickar på - titta på källan/webbsidan innan du klickar. Låter källan relevant och användbar? Allt du klickar på påverkar dina sökresultat, så klicka medvetet på det du tror är bra. Källkritiken börjar redan här!
Kolla fler än de översta träffarna! Scrolla ner och se vad som kommer längre ner i sökresultatet.
Tänk på de svagheter och risker som finns med AI - de kan ge dig felaktig eller missvisande information. Därför är det viktigt att göra följande:
1. Dubbelkolla den information som du får fram genom en chatbot - läs igenom originalkällan noga och jämför även med andra källor
2. Använd inte bara en chatbot för att söka - sök på andra ställen också. Detta är ett av de bästa sätten att se till att man får fram pålitlig information från olika källor. Du kan t.ex. leta i böcker, uppslagsverk, på nyhetskanalsidor eller i tidningsartiklar.
Du kan leta bland bibliotekets böcker både genom att söka i katalogen (en databas) och genom att gå till ämneshyllan i biblioteket. För den här uppgiften går man då till Geografi-hyllan och letar sig fram till hyllan för Storbritannien.
Vi går även igenom lite sökfunktioner i bibliotekskatalogen som kan vara användbara, t.ex. Utökad sökning.
På Kalmar stadsbibliotek kan man hitta ännu fler böcker, eftersom de har ett större bestånd.