HT24 Informationssökning

Vi ska fokusera på 3 saker på lektionen:

1) att känna till olika sökkanaler, hur de fungerar och hur de påverkar informationen du får fram

2) att göra medvetna sökningar med eftertanke och "en plan"

3) att värdera källor och information medan du söker

En del av att söka och granska information är att förstå varför du får fram den infon du får fram när du söker. Detta beror t.ex. på var och hur du söker, och du behöver därför veta lite om hur olika sökkanaler fungerar. Ibland kallas det sökkritik. 

Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet. 

Sökmotorer: 

• söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar

• använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning

• använder sig av självlärande programmering för att ge förslag på sökningar och källor

• webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn, om det inte finns en chatbot eller liknande AI kopplat till sökmotorn

Databaser:

• söker bland material som är inlagt i databasen (tänk på kartongen jag ritade på tavlan!)

• innehåller ofta material som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker). 

• innehållet är inte alltid tillgängligt gratis online - det kan krävas inloggning eller vara analog information (t.ex. tryckta böcker och tidskrifter)

• Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning. 

De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser. 

Så fungerar Google (den vanligaste sökmotorn)

Vad påverkar träfflistan? Vad är det som bestämmer vilka länkar jag får fram när jag söker på t.ex. studieteknik? Varför kommer träffarna i den ordningen? 

Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata). 

Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån: 

• tidigare sökningar (mina egna och andras)

• klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på

• antal länkar till och från sidan (länktrafik)

• sökordet jag använt

• geografi/var i världen jag söker

Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutrala, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den.  Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer, ibland genom att fronta fel eller missvisande information.

Varför är detta viktigt? Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!

Så fungerar Chat-botar

NE & Landguiden-  en sorts databaser

NE (Nationalencyclopedin) är ett uppslagsverk, men det funkar rent tekniskt som en databas - eftersom innehållet är inlagt av människor.  Samma sak gäller Landguiden.

Behöver man vara källkritisk mot NE & Landguiden?

Det är alltid bra att kolla vilka källor som har använts och ställa frågor, men det är även viktigt att kunna känna igen källor som går att lita på. Annars skulle vi snabbt bli trötta på att vara källkritiska mot allting. När vi väl har lärt oss att NE t.ex. använder ämnesexperter som skriver och granskar artiklarna på NE, eller att Landguiden skapas av forskare och experter på Utrikespolitiska institutet som omvärldsbevakar utrikespolitiska frågor, så kan vi förhoppningsvis lita på att informationen är granskad och kontrollerad. Och vi kan då lägga vår granskande tid på andra källor istället. 

Google däremot är inte en egen källa utan endast en sökmotor, ett sätt att hitta källor. Där måste man granska varje sökresultat för sig. Samma sak gäller Wikipedia - även om det är ett slags uppslagsverk så är det olika personer som skriver de olika artiklarna och de är inte nödvändigtvis forskare och experter. Så där är det bäst att granska varje artikel för sig. 

Bra knep i NE

Tänk på detta när du googlar: 

1.  Använd genomtänkta sökord:

• • ord som är centrala för ämnet (bra att använda en mindmap och skriva ner olika ord och begrepp inom ämnet)

  • använd synonymer (olika ord som betyder samma sak)

  • ord som avgränsar, alltså fokuserar på det du vill veta (t.ex. London historia - sökordet "historia" avgränsar) - men det kan även vara bra att söka brett

2. Gör flera sökningar, testa olika kombinationer av sökord - här är det extra bra att ha olika sökord uppskrivna, så att du slipper tänka ut alla tänkbara ord och kombinationer varje gång du ska söka. 

3. Välj vad du klickar på - titta på källan/webbsidan innan du klickar. Låter källan relevant och användbar? Allt du klickar på påverkar dina sökresultat, så klicka medvetet på det du tror är bra. Källkritiken börjar redan här!

4. Kolla fler än de översta träffarna! Scrolla ner och se vad som kommer längre ner i sökresultatet. 

Om du använder en chatbot

Tänk på de svagheter och risker som finns med AI - de kan ge dig felaktig eller missvisande information. Därför är det viktigt att göra följande:

1. Dubbelkolla den information som du får fram genom en chatbot - läs igenom originalkällan noga och jämför även med andra källor

2. Använd inte bara en chatbot för att söka - sök på andra ställen också. Detta är ett av de bästa sätten att se till att man får fram pålitlig information från olika källor. Du kan t.ex. leta i böcker, uppslagsverk, på nyhetskanalsidor eller i tidningsartiklar. 

Leta böcker i skolbiblioteket