BF24A: Informationssökning & källkritik

Från kursens centrala innehåll och betygskriterier

Undervisningen i den här kursen ska bl.a. behandla "Kritisk bearbetning av information från olika källor" (Skolverket).

Betygskriterium för betyget E:

"Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med enkla omdömen." För högre betyg krävs nyanserade omdömen.

Att söka, bearbeta och värdera

Vi ska fokusera på 3 saker på lektionen:

1) att veta var man kan söka och hur man gör bra sökningar

2) att förstå varför du får fram det du får fram när du söker - t.ex. att veta en del om tekniken bakom och hur olika sökkanaler fungerar

3) att värdera källor och information med hjälp av källkritikskriterier

En del av att söka och bearbeta information är att förstå varför du får fram den infon du får fram när du söker. Detta beror t.ex. på var och hur du söker, och du behöver därför veta lite om hur olika sökkanaler fungerar. Ibland kallas det sökkritik.

Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.

Sökmotorer:

söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning
använder sig av självlärande programmering för att ge förslag på sökningar och källor
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn, om det inte finns en chatbot eller liknande AI kopplat till sökmotorn

Databaser:

söker bland material som är inlagt i databasen (tänk på kartongen jag ritade på tavlan!)
innehåller ofta material som inte finns tillgängligt gratis online och som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.

De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.

Så fungerar Google (den vanligaste sökmotorn)

Vad påverkar träfflistan? Vad är det som bestämmer vilka länkar jag får fram när jag söker på t.ex. studieteknik? Varför kommer träffarna i den ordningen?

Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).

Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:

tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan (länktrafik)
sökordet jag använt
geografi/var i världen jag söker

Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutrala, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den. Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer, ibland genom att fronta fel eller missvisande information

Varför är detta viktigt? Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!

Så fungerar Chat-botar

En chatbot är en så kallad språkmodell - en AI som är skapad för att generera text. Den är tränad på att skriva text och få texten att se korrekt ut, men den är inte tränad på att vara ärlig eller hålla sig till sanningen. Det betyder att en chatbot kan vara opålitlig. Om du ber en chatbot att ge dig källor inom ett ämne så kan källorna vara påhittade, eller felaktiga. Det kallas ibland för att chatboten hallucinerar - den hittar på.

Många chatbotar i sökmotorer används för att sammanfatta de källor som man har hittat i en sökning. Här ser man ofta hur bra chatboten är på att skapa text - den kan göra fina och bra texter om en eller flera källor. Men - även här har chatboten svagheter. Den kan lätt missa viktiga delar av källorna som den sammanfattar, eller helt enkelt ge en felaktig bild av vad källan handlar om. Detta kallas ibland för att den "halluciterar" - dvs. sammanfattar fel.

NE - en sorts databas

NE (Nationalencyclopedin) är ett uppslagsverk, men det funkar rent tekniskt som en databas - eftersom innehållet är inlagt av människor.

Behöver man vara källkritisk mot NE?

Det är alltid bra att kolla vilka källor som har använts och ställa frågor, men det är även viktigt att kunna känna igen källor som går att lita på. Annars skulle vi snabbt bli trötta på att vara källkritiska mot allting. När vi väl har lärt oss att NE t.ex. använder ämnesexperter som skriver och granskar artiklarna på NE så kan vi förhoppningsvis lita på NE som källa och kan lägga vår granskande tid på andra källor istället.

Google däremot är inte en egen källa utan endast en sökmotor, ett sätt att hitta källor. Där måste man granska varje sökresultat för sig.

Bra knep i NE

Några bra knep att använda i NE

Använd den enkla versionen av texten först om du tycker artikeln är svår. Sen kan du testa den långa versionen. Den enkla versionen är kortare och har lättare språk.
Om du vill kolla källorna bakom artikeln behöver du välja den långa versionen av artikeln!
Ta reda på mer om skribenterna bakom artikeln genom att gå till "Om tjänsten" längst ner på sidan, och sedan till "NE som källa" längst ner på den nya sidan. Där finns lite mer information om alla experter som skriver för NE.
Om du vet namn och kanske utbildningsnivå (t.ex. professor, museichef etc) på skribenten så kan du testa att googla på personen för att ta reda på mer.

Googla smart

Tänk på detta när du googlar:

Använd genomtänkta sökord:

- ord som är centrala för ämnet (bra att använda en mindmap och skriva ner olika ord och begrepp inom ämnet)
- använd synonymer (olika ord som betyder samma sak)
- ord som avgränsar, alltså fokuserar på det du vill veta (t.ex. studieteknik delmål - sökordet "delmål" avgränsar) - men det kan även vara bra att söka brett

Gör flera sökningar, testa olika kombinationer av sökord - här är det extra bra att ha olika sökord uppskrivna, så att du slipper tänka ut alla tänkbara ord och kombinationer varje gång du ska söka.
Välj vad du klickar på - titta på källan/webbsidan innan du klickar. Låter källan relevant och användbar? Allt du klickar på påverkar dina sökresultat, så klicka medvetet på det du tror är bra. Källkritiken börjar redan här!
Kolla fler än de översta träffarna! Scrolla ner och se vad som kommer längre ner i sökresultatet.

Om du använder en chatbot

Tänk på de svagheter och risker som finns med AI - de kan ge dig felaktig eller missvisande information. Därför är det viktigt att göra följande:

1. Dubbelkolla den information som du får fram genom en chatbot - läs igenom originalkällan noga och jämför även med andra källor

2. Använd inte bara en chatbot för att söka - sök på andra ställen också. Detta är ett av de bästa sätten att se till att man får fram olika källor. Du kan t.ex. leta i böcker, på nyhetskanalsidor eller i tidningsartiklar.

Grunderna i källkritik

Källkritik är en metod som funnits länge för att avgöra om källor är trovärdiga och pålitliga. Metoden har sett likadan ut länge, men med dagens information får den anpassas lite. Här ser du de 4 källkritikskriterierna som vi gick igenom på lektionen, och som du ska använda dig av i uppgiften.

Äkthet

Kriteriet Äkthet handlar om att en källa ska vara äkta, dvs det den utger sig för att vara. I traditionell källkritik handlar detta om att ett föremål från 1600-talet kan vara en kopia osv.

I modern källkritik handlar Äkthet mer om att informationen ska stämma dvs inte vara falsk eller påhittad. Men det handlar även om avsändaren. Vem är det? Vad kan hen om ämnet? Är hen utbildad/expert? Är det faktakunskaper eller åsikter som presenteras?

Tid

Tidskriteriet är dubbelsidigt i ett modernt sammanhang. Det handlar dels om att information ibland bör vara så ny som möjligt - nya upptäckter görs och källor som är några år gamla kan vara rent felaktiga.

Men ursprungligen handlar Tid om närheten till händelsen. Ett ögonvittne från Auschwitz var där när det hände, och är därför nära i tid. Men en artikel om Auschwitz som skrivs idag är långt ifrån händelsen i tid.

Beroende

Alla vet (förhoppningsvis) att man bör använda mer än en källa när ska skapa sig en uppfattning om något. Detta eftersom flera källor som säger samma sak gör chansen större att informationen stämmer.

Men det gäller egentligen mest om källorna är oberoende av varandra. Att källor ä oberoende betyder att de t.ex. inte är skrivna av samma person, har hämtat sin info från samma källa, eller att två ögonvittnen har snackat ihop sig osv. Det ska vara av varandra oberoende källor.

Beroende handlar även om att källor kan gå i flera led och att information ofta förändras ju fler led källan går igenom. Detta delas in i primär- och sekundärkällor (tradering).

Tendens

Ett väldigt viktigt och ofta svårt kriterium. Tendens handlar om att information kan vara vinklad om den som ligger bakom informationen har ett intresse i frågan. Det kan handla om att tjäna pengar, rekrytera röster eller bara övertyga andra att tycka som dem.

Tendentiös information ser vi runt omkring oss hela tiden. Bara för att något är tendentiöst måste inte det betyda att källa eller informationen är fel eller inte går att lita på, men ofta visas bara en sida av en fråga och man måste själv ta reda på de andra perspektiven.

Report abuse