Den här lektionen handlar om kursen innehåll vad gäller "Kritisk bearbetning av information från olika källor" (Skolverket).
Betygskriterium för E:
"Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med enkla omdömen."
En del av att söka och bearbeta information är att förstå varför du får fram den infon du får fram när du söker. Detta beror t.ex. på var och hur du söker, och du behöver därför veta lite om hur olika sökkanaler fungerar. Ibland kallas det sökkritik.
Det kräver bl.a grundläggande kunskaper om hur sökmotorer som Google fungerar och hur databaser fungerar, samt förmåga att använda dessa effektivt och medvetet.
Sökmotorer:
söker material tillgängligt på den synliga webben med hjälp av webbspindlar
använder sig av algoritmer för att ordna sökresultatet i en viss ordning
webbsidornas innehåll är inte anpassat, bearbetat eller granskat av sökmotorn
Databaser:
söker bland material som är inlagt i databasen (tänk på kartongen jag ritade på tavlan!)
innehåller ofta material som inte finns tillgängligt gratis online och som är nischat inom ett visst format (t.ex. artiklar, forskning, böcker).
Innehållet är läst och inlagt med relevanta ämnesord av människor. I vissa fall finns kvalitets-/äkthetsgranskning.
De här skillnaderna gör att man kommer hitta olika slags material i sökmotorer kontra databaser, och även olika slags material i olika databaser.
Vad påverkar träfflistan? Vad är det som bestämmer vilka länkar jag får fram när jag söker på t.ex. könsroller? Varför kommer träffarna i den ordningen?
Googles träfflista påverkas av deras page rank-algoritm, i syfte att förbättra sökupplevelser och att tjäna pengar (sälja annonser och användardata).
Page rank-algoritmen ordnar sökresultatet utifrån:
tidigare sökningar (mina egna och andras)
klickhistorik (min egen och andras) + hur länge jag varit på sidan jag klickat på
antal länkar till och från sidan (länktrafik)
sökordet jag använt
geografi/var i världen jag söker
Det är lätt att tro att algoritmer och teknik är neutrala, men det finns alltid värderingar i botten. Speciellt i självlärande programmering som Google - dvs tjänsten utvecklas och "lär sig" i takt med att människor använder den. Detta används bl.a. för att skapa förslag och rekommendationer, ibland genom att fronta fel eller missvisande information
Varför är detta viktigt?
Var och hur jag söker påverkar vad jag hittar, och det påverkar vad jag tycker/tänker/kan. Därför är variation viktigt!
NE (Nationalencyclopedin) är ett uppslagsverk, men det funkar rent tekniskt som en databas - eftersom innehållet är inlagt av människor.
Vi ägnade lite tid på lektionen åt att granska NE - t.ex. ta reda på vilka som skriver de olika NE-artiklarna, hur man kan ta reda på mer om dem och hur man kan se vilka källor de har använt.
När man väl har gjort detta en gång så behöver man inte granska alla NE-artiklar på samma sätt. Det är alltid bra att kolla vilka källor som har använts, men det är även viktigt att kunna känna igen källor som går att lita på. När vi väl har lärt oss att NE t.ex. använder ämnesexperter för sina artiklar så kan vi förhoppningsvis lita på NE som källa och kan lägga vår granskande tid på andra källor istället.
Google däremot är inte en egen källa utan endast en sökmotor, ett sätt att hitta källor. Där måste man granska varje sökresultat för sig.
Tänk på detta när du googlar:
Använd genomtänkta sökord:
ord som är centrala för ämnet (bra att använda en mindmap och skriva ner olika ord och begrepp inom ämnet)
använd synonymer (olika ord som betyder samma sak)
ord som avgränsar, alltså fokuserar på det du vill veta (t.ex. könsroller biologi, eller könsroller miljö)
Gör flera sökningar, testa olika kombinationer av sökord - här är det extra bra att ha olika sökord uppskrivna, så att du slipper tänka ut alla tänkbara ord och kombinationer varje gång du ska söka.
Kolla fler än de översta träffarna! Scrolla ner och se vad som kommer längre ner i sökresultatet.
Välj vad du klickar på - titta på källan/webbsidan innan du klickar. Låter källan relevant och användbar? Allt du klickar på påverkar dina sökresultat, så klicka medvetet på det du tror är bra. Källkritiken börjar redan här!
Några bra knep att använda i NE
Använd den enkla versionen av texten först om du tycker artikeln är svår. Sen kan du testa den långa versionen. Den enkla versionen är kortare och har lättare språk.
Om du vill kolla källorna bakom artikeln behöver du välja den långa versionen av artikeln!
Ta reda på mer om skribenterna bakom artikeln genom att gå till "Om tjänsten" längst ner på sidan, och sedan till "NE som källa" längst ner på den nya sidan. Där finns lite mer information om alla experter som skriver för NE.
Om du vet namn och kanske utbildningsnivå (t.ex. professor, museichef etc) på skribenten så kan du testa att googla på personen för att ta reda på mer.