En hänvisning i den löpande texten sker enligt Oxfordsystemet med en fotnot längst ner på sidan. Första gången du hänvisar till en källa ska all information om den finnas med, men om du hänvisar till den igen efter det räcker det med mindre information. Det är viktigt att alla de källor du hänvisar till finns uppräknade i källförteckningen, så att läsaren ska kunna hitta dina källor och läsa dem. Även om all information om källan kommer första gången du refererar till den är det viktigt med en källförteckning. Det skapar en bättre överblick över vilka källor du har använt.
Fotnoten kan innehålla fullständig bibliografisk information (se fotnot 1 nedan). Eller så kan den innehålla mer kortfattad information (författare, titel och sidnummer eller motsvarande), se fotnot 2 nedan. Det är inte heller nödvändigt att skriva fullständig bibliografisk information varje gång om texthänvisning sker till samma källa flera gånger i texten. Då räcker det med från andra gången uppge författarens efternamn, titel och sidnummer (eller motsvarande), se fotnot 2 nedan. Om du refererar till samma källa direkt efter varandra kan du skriva ”ibid.” (latin för ”samma”) och sidnummer (om annorlunda än vid föregående fotnot rörande samma källa), se fotnot 3.
Bok med en författare
Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn och förnamn. Titel. Upplaga (om ej 1:a). Förlagsort: Förlag, Utgivningsår.
Rushdie, Salman. The ground beneath her feet. New York: Henry Holt, 1999.
E-bok
Samma information ska finnas med som för tryckta böcker, se exempel ovan. För böcker som du läst/laddat ner via ett bibliotek eller bokhandel lägger du till information om e-bok på slutet.
Exempel: Bowen, Natasha K. & Guo, Shenyang. Structural equation modeling. New York: Oxford University Press, 2012. E-bok.
En del böcker vars upphovsrätt har gått ut finns ibland fritt tillgängliga på Internet. Då ska du lägga till hela URL:en samt åtkomstdatum, datum då du laddade ner/läste boken. Om den kompletta URL:en blir väldig lång kan det räcka med att skriva ut en förkortad URL för var du hittade boken; exempelvis http://books.google.se/.
Exempel: Smith, Daniel. Memory of a tree festival. Hamburg: Sommer Publishing, 1902. http://www.treesandplantsmemoriesinsummer (Hämtad 2012-05-21).
Strindberg, August. Three plays: countess Julie; the Outlaw; the Stronger. Boston: International pocket library, 1912. http://books.google.se/ (Hämtad 2012-05-21).
Bok med två eller flera författare
Alla författares efternamn och förnamn, Titel, Upplaga (om ej 1:a) ; Förlagsort och förlag, Utgivningsår.
Harnack, Andrew och Kleppinger, Eugene. Online! A reference guide to using internet sources. 3. uppl. New York: St. Martin's Press, 1999.
Bok med redaktör (antologi)
Antologier är böcker där olika författare skrivit olika delar eller kapitel. I sådana fall finns det ofta en redaktör som ska anges med (red.) efter namnet.
Om du använder hela antologin/samlingsverket hänvisar du enligt följande mall: redaktörens efternamn och förnamn (red.), titel, upplaga (om ej första), förlagsort: förlag och utgivningsår.
Exempel: Soltes, Ori Z. (red.). National treasures of Georgia: art and civilization through the ages. London: Philip Wilson, 1999.
Om du bara ska använda dig av en del av antologin hänvisar du enligt följande mall: kapitelförfattare, "kapiteltitel", I boktitel; redaktörs efternamn och förnamn (red.) kapitelsidor, upplaga (om ej första), förlagsort: förlag och utgivningsår.
Exempel: Malmberg, Anders. "Beyond the cluster – local milieus and global connections. I Remaking the Global Economy, Jamie Peck and Henry Wai-chung Yeung (red.), s. 145-162. London: Sage Publications, 2003.
Tidsskriftsartikel (vetenskaplig artikel)
Inkludera följande (om tillgängligt): Artikelförfattarens eller -författarnas efternamn och förnamn, Artikeltitel, Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.
Exempel: Lundmark, Linda. Economic Restructuring into Tourism in the Swedish Mountain Range. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. Vol. 5, nr. 1, 2005: 23–45.
Artiklar i vetenskapliga tidskrifter har ofta en beständig länk i form av DOI, URN, Handle eller liknande. Om artikeln har en beständig länk så använder du denna, annars anger du webbadressen. För artiklar utan beständig länk och artiklar fritt tillgängliga på webben kan även åtkomstdatum behöva anges.
Exempel: Lundmark, Linda. Economic Restructuring into Tourism in the Swedish Mountain Range. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. Vol. 5, nr. 1, 2005: 23–45. doi: 10.1080/15022250510014273.
Ståhl, Christian. Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift. Nr. 4, 2007: 280-294. http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2007/SvT2007.4.Stahl.pdf (Hämtad 2019-12-12).
Tidningsartikel
Inkludera (om tillgängligt): Artikelförfattare, Artikeltitel, Tidning, Artikelns datum,
Exempel: Reaves, Jessica. A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 2001-03-14
Tidningsartikel på webben
Samma uppgifter som för en tryckt tidskriftsartikel (se ovan) och URL samt åtkomstdatum som sätts inom parantes. Om URL:en blir väldigt lång kan det räcka med att uppge tidningens URL exempelvis http://www.dn.se.
Exempel: Reaves, Jessica . A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 2001-03-14. http://www.time.com/time/nation/article/0,8599,102443,00.html (Hämtad 2001-07-14).
Uppslagsverk eller lexikon
För referenser till en artikel i ett elektroniskt uppslagsverk inkludera om tillgängligt: artikelförfattare, utgivningsår, artikeltitel, uppslagsverkets titel, fullständig URL-adress samt datum då du hämtade artikeln.
Exempel: Kroksmark, Tomas, Marklund Sixten och Selander, Staffan. Didaktik. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/lang/didaktik (Hämtad 2010-11-30)
Om artikelförfattare saknas skriv istället artikeltiteln först: Pink Floyd. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/lang/pink-floyd (Hämtad 2010-11-30)
Akademisk avhandling
Doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar skall ha uppgift om universitet där examen är avlagd. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling och lic.-avh. för licentiatavhandling.
Exempel: Eriksson, Jessica. Branschinteraktion och institutionell förändring: omvandling i två livsmedelsbranscher. Diss., Umeå universitet, 2004.
Lind, Mikael. Affärsprocessinriktad förändringsanalys: utveckling och tillämpning av synsätt och metod. Lic.-avh., Linköpings universitet, 1996.
Riksdagstryck
För referenser till riksdagstryck ange: Typ. Riksdagsår: nummer. Eventuell titel.
Exempel: Proposition 2006/07:126. Tillsyn över hundar och katter.
Betänkande 2006/07: KrU2. Museer.
SOU (Statens offentliga utredningar)
Finns det en tydlig kommitté eller liknande som utfört utredningen ska information om denna finnas med.
Exempel: SOU 2002:71. Personsäkerhetsutredningen. Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer: delbetänkande.
Ds 2011:2. Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen.
TV-program
Exempel: Lindsjö, Lars. UR Samtiden - Hur kan utåtagerande barn bemötas? (TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2011. http://uraccess.se/
Personlig kommunikation
Till personlig kommunikation räknas information som du fått via t.ex. e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar etc. Du skall alltid ha tillstånd från personen i fråga innan du refererar till en muntlig källa och har anonymitet utlovats måste ett sådant löfte hållas. Om möjligt ska du spara en kopia. Mer information om etiska regler för forskning hittar du på CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning.
Observera att i Oxfordstilen anges "personlig kommunikation" oftast endast i en fotnot på den sida där du refererar till den, och inte i referenslistan då det normalt inte är möjligt för läsaren att lokalisera källan. Kolla med din lärare/handledare om du är osäker!
En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.
Exempel: Svensson, Anna; student vid Umeå universitet. Intervju 2010-05-11.
Informant; högstadieklass åk 8, i Umeå kommun. 12 flickor och 12 pojkar, enskilda intervjuer 2010-05-09.
Smith, Veronica; professor vid institutionen för fysik, Umeå universitet. Norrsken, föreläsning 2010-03-12.
Hemsidor, bloggar eller tweetar
Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens, organisationens eller myndighetens namn, dokumentets eller sidans titel, webbplatsens titel eller ägare, årtal då det du citerar senast ändrades, fullständig URL-adress, samt datum då du hämtade dokumentet/informationen från dess plats på nätet.
Exempel: Europeiska kommissionen. Europeiska kommissionen 2010–2014. 2010. http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/index_sv.htm (Hämtad 2010-03-03)
Skriv författaren till blogginlägg och dess datum: Bildt, Carl. Lördag med diverse. Alla dessa dagar. 2012-09-29. http://carlbildt.wordpress.com/2009/10/ (Hämtad 2010-03-03)
Tweetar
Om du hänvisar till en tweet så kommer du redan i din text att ta med i stort sett all information som läsaren behöver för att hitta tweeten. Noten till en tweet skulle kunna se ut så här:
Kiely, Garrett. Twitter post, September 14, 2011, 8:50 a.m., http://twitter.com/gkiely.
eller så här:
Kiely, Garrett. Using Google, Authors Guild takes 2 mins to connect an author with an “orphaned work.” http://bit.ly/nqyjOo. 15 september, 2011. http://twitter.com/gkiely.
I det första fallet anger du enbart information som gör att läsaren kan hitta tweeten. I det andra fallet finns hela tweeten med inklusive en länk.
Om du egentligen använder dig av information som inte utgör en del av själva tweeten utan ur den text (eller annan källa) som tweeten pekar på ska du givetvis INTE skriva referensen till tweeten utan till den faktiska källan. Jämför med andrahandskällor ovan.
Lagar och författningar
För lagar och författningar inkludera publiceringstid (SFS-nummer eller motsvarande) och titel på lagen.
Exempel: SFS 1998:204. Personuppgiftslag.
SOSFS 2005:13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap.
Illustrationer (bild, figurer, diagram)
Illustrationer som är skapade av andra är ofta upphovsrättsskyddade. I sådana fall krävs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren innan du kan använda illustrationerna i ditt arbete. Om möjligt uppge alltid skaparen av illustrationen i referenslistan.
Exempel: Lennver, Anders. Night against procrastination [Fotografi]. 2012. http://www.ub.umu.se/nightagainstprocrastion/ (Hämtad 2016-04-05).
Uppge namnet på skaparen av illustrationen om annan än författaren. Om tillgängligt uppge också sidnummer för illustrationen:
Hansson, Barbro. Umeå by night [Fotografi]. I S. Johansson. Västerbottensbilder, 32. Umeå: Fotoförlaget, 2015.
Om du har använt dig av en bild av ett konstverk på internet ska du referera till det som en bild på internet, oavsett ursprungligt medium. Om möjligt uppge konstnärens namn och samling:
Turner, Joseph. The Fighting Temeraire [Oljemålning]. 1839. The National Gallery [online]. www. nationalgallery.org.uk/paintings/josephmallord-william-turner-the-fightingtemeraire (Hämtad 2016-04-05).