Erfarenhet – prövad eller beprövad?

“A teacher knows something not understood by others, presumably the students.” (Shulman 1987, refererad i Berg. 2014, 34) 

Som alla känner till har vi ett pågående utvecklings- och kvalitetsarbete i Ludvika kommun som vi kallar Kunskapsresan som alla pedagoger är involverade i. Det är ett arbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad vetenskaplig grund är känns inte så svårt att räkna ut men det är osäkert om alla verkligen hunnit reflektera och diskutera just begreppet ”beprövad erfarenhet”. Ett begrepp som låter enkelt men är komplext. Troligen finns en mängd olika tolkningar bland personalen precis som det tycks finnas bland olika forskare. Jag själv kände mig lite osäker på definitionen men hade förmånen att få ta reda på lite mer när jag deltog på Högskolan Dalarnas kurs ”Vetenskap och beprövad erfarenhet i undervisning och handledning” ht – 20 som vände sig till bl. a VFU-handledare.

I Högskolelagen (SFS 1992: 1434) står att:

 ”Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

   - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

   - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

   - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.”

Alla dessa förmågor kan inte blivande lärare läsa sig till enbart genom forskning och olika studier, de behöver ta del av den beprövade erfarenheten, av somliga kallad ”den tysta kunskapen”, det vi gör varje dag ute i verksamheterna men inte alltid reflekterar över. Forskaren Wineburg (2001, refererad i Berg. 2014, 33) menar att ”lärarnas profession innehåller noggranna avvägningar mellan exempelvis elevernas behov, progression, pedagogik och frågor om ämnesinnehåll.” samt att ”lärarna i varje specifik situation anpassar ämnesinnehållet till den aktuella elevgruppen och undervisningssituationen”.

Mer och mer av den pedagogiska forskningen blir klassrumsbaserad så vad säger då forskarna om begreppet ”beprövad erfarenhet”? Schön (1991, refererad i Dimenäs et al. 2012, 102) kallar det ”den så kallade tysta kunskapen där skickliga handlingar i yrkesutövningen är svåra att verbalt formulera” medan Hartman (2005, refererad i Dimenäs et al. 2012, 103) beskriver det som ”en typ av tyst kunskap vars intuitiva karaktär resulterar i intuitivt styrda handlingar som i sig är odiskutabla”. Förklaringar av begreppet är många men vad är då kriterier för specifikt ”beprövad” erfarenhet och inte bara erfarenhet? Enligt Franck (2000, refererad i Dimenäs et al. 2012, 103) kan det benämnas beprövad om det ”handlar om en form av kollektiv erfarenhet som delas av flera”. Josefsson (2001, refererad i Dimenäs et al. 2012,) menar att det krävs kritisk reflektion för att omvandla erfarenhet till beprövad erfarenhet. Wallentin m.fl. (2007, refererad i Dimenäs et al. 2012, 103) beskriver det som ”något som ligger utanför det exakta och vetenskapliga och som inte är kvantifierbart”, en sorts ”empirisk kunskap”.

Hur ser då yrkesverksamma på begreppet? Dimenäs m.fl. (Dimenäs et al. 2012, 106) gjorde en studie med intervjuer och sammanfattade detta i en tabell. (Intervjuade är lärare och sjuksköterskor eftersom det är två stora grupper som använder begreppet.) I denna kan man översiktligt se vad skillnaderna är:

1. Erfarenhet: Livsgrundad och tidigare yrkesgrundad. Konkret. Intuitiv. Individuell.

2. Prövad erfarenhet: Omsatt. Reflekterad. Individuell.

3. Beprövad erfarenhet: Systematiserad. Analyserad. Kollektiv.

Avslutningsvis är beprövad erfarenhet enligt skolverket “kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid”. Men, enligt skolverket ska allt utvecklingsarbete dokumenteras: ” För att få syn på det som görs och vad det leder till ska arbetet dokumenteras i någon form.” (Skolverket) 

Diskussionsfrågor

• Hur skulle du beskriva begreppet “beprövad erfarenhet”? Vad är det vi redan kan och gör som behöver synliggöras?

• Det pågår ett arbete med att dokumentera denna omfattande och viktiga kunskap, som jämställs med vetenskaplig grund, men det finns områden som inte dokumenterats än. Hur kan man göra detta?