Barn och utbildningsnämndens mål 2023

Nämndsmål: Verksamheten kännetecknas av en hälsosam lärmiljö

Målet bedöms vara uppnått.

Förvaltningen ser i det systematiska kvalitetsarbetet och genom insamlad data att skolorna engagerar och inspirerar och skapar förutsättningar för en inkluderande inlärningsmiljö som passar mångfalden av elevers olikheter. En central utgångspunkt är det förebyggande och hälsofrämjande utvecklingsarbetet där skolmiljön präglas av trygghet och studiero. På skolorna finns kända och väl fungerande rutiner för arbetet med att kartlägga elevers behov av stöd i sitt lärande. Varje skola har regelbundna uppföljningar på både individ- och gruppnivå.

Eleven är huvudpersonen i det lärande mötet

Skolorna skapar goda förutsättningar för att utbildning och undervisning präglas av trygghet och studiero. Bra undervisning ökar chansen att eleverna vill vara delaktiga och lyssna. Analysen visar att pedagogerna vet hur elever lär och hur de ska lägga upp undervisningen med planering och genomförande, så att alla elever kan lära sig innehållet som läroplanerna och kursplanerna säger.

Du är viktig
För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för hälsosam lärmiljö har Centrala barn- och elevhälsan kompletterat den ordinarie elevhälsan med att utveckla en digital plattform som främst riktar sig till eleverna. Plattformen är synkroniserad mot Infomentor för att underlätta användandet genom automatisk behörighet oavsett om du är elev, personal eller anhörig. 

Plattformen Du är viktig är indelad i olika läroresor. (kapitel). De mest populära Läroresorna är Plugga smart och Ta hand om dig. Inom de olika läroresorna förekommer olika typer av aktiviteter, som t ex kan vara information, blogginlägg, video, utbildning eller quiz. Vi ser skillnader mellan skolor och åldrar i vilka aktiviteter och intresseområden som lockar mest,  från fram för allt elever. Antalet elever som gjort mellan 20-50% av innehållet i läroresorna är 751 (45%). 

Goda relationer till elever

Bland framgångsfaktorer för skolutveckling nämns vikten av att skapa goda relationer med och mellan eleverna så att de kan känna tillhörighet med sin klass och grupp. I kvalitetsrapporterna framgår att relationen mellan lärare och elev har stor betydelse. Data och analyser visar att skolorna domineras av ett gott relationellt förhållningssätt mellan pedagog och elev, vilket bidrar till hög kvalitet i undervisningen och gynnsamt för måluppfyllelsen. 

Delaktighet

I kvalitetsrapporterna understryks att det är faktorerna inne i klassrummet, som har avgörande betydelse för elevers lärande och måluppfyllelse. Förvaltningen noterar att högre upp i klasserna de kommer desto mindre upplever eleverna att delaktighet i undervisningen. En analys är att vi behöver ytterligare fördjupa oss i begreppet delaktighet och hur vi kan stärka detta på skolorna. 

Stress kopplat till prov och bedömning

Elevernas upplevelse av skolstress kopplat till prov och bedömning har ett fortsatt lägre värde i enkätuppföljningen. I analyser av enkätresultat framkommer det att elever upplever att vi behöver förändra vår retorik till att tala om nervositet inför exempelvis ett prov och prata mindre om stress. Det framkommer också att skolstressen i stor utsträckning är knuten till att komma in på de mest attraktiva gymnasieutbildningarna med höga antagningspoäng. 

Det är betydligt vanligare att elever i högre årskurser upplever stress kopplat till prov, bedömning och betyg än i de tidigare skolåren. Skillnaderna mellan skolornas resultat är små, både avseende alla som grupp och mellan grupperna pojkar/flickor.  De könsskillnader som identifieras är generella och liknande oavsett skola. Flickorna har en högre måluppfyllelse i skolan än pojkar som grupp, är mer kritiska och känner sig mer stressade över skolarbetet än vad pojkar gör. Däremot är resultaten lika höga avseende trivsel, ha kamrater, få hjälp och stöd och känna sig trygga i skolan. Ovanstående ligger i linje med nationella resultat och iakttagelser. 

En reflektion från pojkar och flickor som framkommit i skolornas analyser är dock att man tycker att det fokuseras för mycket på frågor om stress. Istället önskar man att vi talar om nervositet inför prov och bedömningsuppgifter. 

Det framkommer också att oron för att inte komma in på de gymnasieprogram som man vill är en stor yttre källa till upplevd stress. Skolornas studie- och yrkesvägledare har individuella vägledningssamtal med samtliga elever för att bredda deras bild över vilka gymnasieprogram som finns utöver de mest populära och som är svårast att bli antagna till. 

Sammantaget finns det många faktorer som pekar på att skolorna utgör en hälsosam lärmiljö för våra elever, men fortsatt arbete kopplat till upplevd stress behöver fortgå. 

Nämndsmål: Grundskolan är likvärdig och utvecklar alla elevers kunskaper så långt som möjligt 

Målet bedöms vara uppnått.

Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan 

Måluppfyllelsen gällande gymnasiebehörighet för hela gruppen elever i åk 9 har försämrats något jämfört med tidigare år. En faktor som har påverkat måluppfylelsen är gruppen nyanlända och deras resultat. Förvaltningen noterar att andelen elever som är godkända i alla ämnen har ökat jämfört med tidigare år, medan elever som har behörighet till gymnasieskolan har minskat. Detta indikerar att elever som inte har full behörighet inte uppnår målen i något av kärnämnena. I gruppen elever med svenska som modersmål uppgår behörigheten till gymnasieskolan till 98,2 % med små variationer mellan skolorna. I gruppen elever som inte har svenska som modersmål är behörigheten ca 80% bortsett från Karstorpskolan Södra där gymnasiebehörigheten är 54,5%. 

Lovskola och extra studiestöd

Under året har grundskolan erbjudit lovskola för elever som inte uppnår/riskerar att uppnå målen. Utöver detta har alla skolor med åk 4-9 infört 120 minuter extra studiestödstid efter ordinarie skoltid. Systematiskt arbete med elever som inte når målen/riskerar att inte uppnå målen finns på samtliga skolor. 

Elevers upplevelse av att de får det stöd som de behöver i undervisningen 

En framgångsfaktor är formativ bedömning och synliggöra lärandet för eleverna. Utöver detta har skolorna aktivt arbetat med organisera sin specialpedagogiska del och elevhälsa så att dessa når fler elever. Förvaltningens enkät visar att elevernas skattning av om de får hjälp och stöd när de behöver det har mycket högt resultat. 

Andelen elever i årskurs 9 som är godkända i alla ämnen samt meritvärde

Andelen elever som är godkända i alla ämnen samt meritvärde har ökat jämfört med föregående år. Variationen mellan skolorna är störst avseende gruppen elever som inte har svenska som modersmål. 

Elevgruppernas sammansättning varierar något från år till år vilket påverkar förväntad måluppfyllelse. Faktorer som socioekonomisk bakgrund, andelen pojkar och nyanlända behöver vägas in i analysen (Skolverkets salsavärde). Även om dessa faktorer vägs in i analysen behöver den lokala kontexten beaktas, vilket i sin tur försvårar en jämförelse mellan skolenheterna och mellan årgångarna. 

En lokal kontext kan vara att analyser av data visar att MFF-akademier med en hög andel pojkar i klassen visar på högre meritvärde för pojkar jämfört med hela gruppen pojkar i årskursen. Under året har Karstorpskolan Södra varit ett fokusområde för förvaltningen. Insatserna har lett till att måluppfyllelsen har ökat jämfört med åk 8 och i synnerhet för gruppen elever med annat modersmål. 

Variationen mellan skolenheternas andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan ska minska 

Variationen mellan skolenheterna kan härledas till gruppen elever som har annat modersmål än svenska. Inom denna grupp avviker Karstorpskolan Södra från de andra enheterna med en lägre behörighet till gymnasieskolan. I gruppen elever som har svenska som modersmål är variationen mellan enheterna uppgår variationen mellan enheterna till 96,7-100%. I gruppen som helhet är variationen 90-98% mellan enheterna. Den sammanlagda bedömningen med utgångspunkt i data är att behörigheten till gymnasieskolan är mycket god och bland de allra bästa även nationellt. 

Nationella målsättningar

Det nationella kvalitetssystemet är framtaget för att följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges skolformer. 

Delmål F-klass: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero.
Under läsåret har huvudmannen följt upp trygghet och studiero genom enkäten Miljö för lärande och utveckling som riktas till alla elever. 

Trygghetens betydelse för lärande
När barnen börjar förskoleklass finns det många nya saker att förhålla sig till, detta innefattar lokaler, barnen och pedagoger som är nya för barnet. Även regler och material är något nytt som barnen möter. Trygghet är en förutsättning för lärande. Genom enkäten vet vi att en majoritet av eleverna i F-klass känner sig trygga och upplever god studiero. Förvaltningen identifierar att pojkar och flickor är samstämmiga i sina svar i samtliga frågor som ställs i enkäten för miljö och lärande. Svaren ligger också generellt på mycket höga värden oavsett fråga. Det högsta värdet i elevernas skattning uppnås på frågan om de får hjälp när någon varit taskig mot dem (3,78). På frågan om de känner sig trygga är resultatet nästa lika högt (3,65).  Mindre variation mellan olika grupper på enhetsnivå kan identifieras. 

Delaktighet ökar motivation
Om elever känner sig delaktiga i utbildningen ökar deras motivation och lust. Skolans personal kan stimulera delaktighet och inflytande på flera olika sätt. Delaktighet och möjlighet att påverka undervisningen är dock en svår och abstrakt fråga för eleverna i inte minst förskoleklassen. Här får förvaltningen återkoppling att eleverna har lättare för att tänka och resonera kring konkreta exempel när de får möjlighet att göra detta muntligt. 

Delmål F-klass: Uppfattningen bland elever, lärare, förskollärare och annan personal om att förhindra kränkningar 

Definitionen av kränkande behandling är enligt 6 kap 3 § skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns/elevs värdighet. Här är det viktigt att skilja mellan barn som blir osams med varandra och med barn som blir kränkta av klass-/skolkamrater.  

Skolan uppmärksammar, förebygger och motverkar
Förskoleklassernas arbete med det främjande och förebyggande arbetet avseende trygghet, och att förhindra kränkningar i förskoleklasserna bedöms hålla hög kvalitet. 

"Arbetslagen arbetar ständigt främjande med värdegrundsarbete. Pedagogerna lägger mycket tid på att hantera och reda ut de konflikter som uppstår, lära eleverna hitta strategier vid konflikter och föra dialog med vårdnadshavare". (Rektor)

Delmål Grundskola: Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.

Tydliga mål bidrar till lärande
Skolenkäten bekräftar att eleverna ges ledning och stimulans. Förvaltningens bedömning är att undervisningen anpassas, och att det handlar om att hitta former för ge stöd, utmaningar och stimulans. I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att utvärdera hur undervisningen påverkar elevernas måluppfyllelse. Under året har läroplanen för grundskolan reviderats, vilket övergripande innebär ett delvis förändrat synsätt på bedömning inför betygsättning. Enkelt uttryckt kan elever få ett högre betyg trots att de inte uppfyller alla betygskriterier för betyget i fråga. En bedömning som görs av professionen givet detta är att förändringen kommer att få positiva effekter för den upplevda stressen kopplat till prov, bedömning och betyg för våra elever. Under läsåret har de övergripande ämnesträffarna fokuserat på en implementering av förändringar av läroplanen och i förlängningen en samsyn av undervisning och bedömning/betygssättning. I arbetet har våra förstelärare haft en framträdande roll. 

Design av organisation, undervisning och lärmiljö är nyckeln till framgång i det inkluderande klassrummet. Framgång är när elevers välbefinnande och lärande ökar. I enkäten Miljö för och lärande och utveckling framgår att resultaten för frågorna om att veta vilka mål man ska arbeta mot samt att få hjälp och stöd för att nå målen är mycket goda i samtliga årskurser. Variationer mellan pojkar och flickor kan identifieras som att pojkar generellt sett är mer positiva än flickor. Detta gäller i stort sett samtliga frågor såvida inte pojkar och flickor är lika nöjda. 

Attityder till skolan
Förvaltningen ser att ju högre upp i klasserna man kommer desto desto lägre blir nöjdheten, framför allt gällande flickor, även resultaten fortfarande är på höga nivåer. En analys som görs efter dialog med elever och personal är att kraven för vilka meritvärden som krävs för att komma in på attraktiva gymnasieutbildningar blir mer och mer närvarande ju närmare gymnasievalet man kommer som elev. Ett sätt för elever att påverka sina betyg är att de tydligare får reda på vad måste kunna för ett visst betyg. Dilemmat blir när en del av kunnandet för A är att generalisera det man lärt sig och applicera i resonemangsuppgifter snarare än att återge fakta. 

Delaktighet och inflytande
Delaktighet  och inflytande är begrepp som kan upplevas som svåra att arbeta med. Att vara delaktig är inte detsamma som att var och en kan få som man vill, utan att bli lyssnad på, göra sin röst hörd i frågor som man efter ålder och mognad kan vara delaktiga i. Resultaten i enkäten visar på små skillnader mellan pojkar och flickor och mellan skolorna. Flera skolor arbetar aktivt med att delaktigheten ska öka inom de områden som elever kan ha inflytande över. Sammantaget bedöms att skolorna kan utveckla sitt arbete med att ge elever möjlighet till delaktighet och inflytande samt synliggöra detsamma i utbildningen efter ålder och mognad.

Delmål Grundskola: Elever som är i behov av stöd får det stöd den behöver. 

Meritvärden, uppnående av målen i alla ämnen och gymnasiebehörigheten är mycket god. Detta faktum visar på att elever i behov av stöd får det stöd som de behöver för att uppnå sina mål och ta sig vidare i utbildningssystemet. 

Skapa övergripande strukturer och förutsättningar som bidrar till att kompensera för skillnader i elevers förutsättningar

I grundskolan är strävan att skapa effektiva, flexibla och kompetenta organisationer som gynnar varje elevs lärande. Utöver detta utvecklas hela tiden det systematiska kvalitetsarbetet där man analyserar resultat, initierar aktiviteter, genomför dessa och utvärderar och så börjar det om igen. Det sistnämna behöver hela styrkedjan fördjupa sig i framöver.

En framgångsfaktor är att skolorna organiserar ofta sin specialundervisning i olika typer av flexibla grupper där specialpedagoger, resurspedagoger och ämneslärare samverkar för att möta elever i behov av stöd under skoldagen. Alla skolor organiserar läxhjälp efter/före skoltid samt lovskola för de elever som inte når målen. Lärare och andra pedagoger fortbildar sig inom npf, språkstörning, dyslexi mm för att hitta gemensamma strategier som gynnar alla elever i deras lärande. Detta bidrar till likvärdighet och igenkännande på en skola, vilket är framgångsfaktorer. För de elever som har svårast finns vår särskilda undervisningsgrupp, där pedagogerna, ofta i samarbete med hemskolan skräddarsyr skolgången för de elever som går där. Förra läsåret hade vi 16 elever inskrivna. 

Samarbeta mellan personalgrupper och kompetenser i kartläggning

Centrala barn och elevhälsan har olika funktioner som syftar till att stödja elever, handleda pedagoger enskilt och i grupp, hålla i kompetensutveckling och möta vårdnadshavare. Under året som gått kan nämnas en kompetensutveckling som riktar sig till en av våra högstadieenheter, där man gemensamt haft en studiecirkel med fokus på att möta elever i svårigheter.  Under det gångna året har flera rektorer genomgått en utbildning i att leda elevhälsa vid Göteborgs universitet.

Anpassa undervisningen med syfte att kompensera för skillnader i elevers förutsättningar
Till stor del beror det på lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Enkätundersökningen visar att eleverna som är i behov av stöd upplever att de får det. I dialog med rektorer framträder berättelser om många lärare som med stort engagemang utformar sin undervisning för att ge det stöd de behöver. Bland de lägre årskurserna lyfts betydelsen av bedömningsstöd fram och vid behov sätter skolorna in åtgärder in för att stödja eleverna i sin fortsatta kunskapsutveckling. 

"I undervisningen av elever med stödbehov så är samarbetet mellan alla professioner på skolan och vh en framgångsfaktor . Vi signalerar medvetet ut till vh och elever att vi är trygga i vårt arbete och vårt bemötande. Det är av största vikt att sätta upp mål som vi vet att eleverna kommer klara av, stegvis, och att detta ger eleverna en känsla av självförtroende. Goda effekter finns också genom att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan professionerna som beskriver hur vi alla ska stötta eleverna i olika situationer och måluppfyllelse. Att detta pågående arbete följs upp regelbundet och dokumenteras är viktigt." (rektor)

I samråd med specialpedagogen eller specialläraren sätts extra anpassningar in till de elever som har behov av det. En viktig dimension är att tidigt sätta in resurser samt att låta eleverna vara delaktiga när det gäller att påverka utformningen av undervisningens form och innehåll.

"Genom elevinflytande tar pedagoger tillvara på elevernas nyfikenhet i vår undervisning. Detta är en bidragande faktor till elevernas progression, utveckling och lärande" (rektor)

Kunskapsresultat grundskolan

Lärarens förhållningsätt till eleven har stor betydelse. Det handlar inte minst om de förväntningar som läraren har på de elever han eller hon undervisar. Förvaltningen bedömer att varje elev får en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning. 

Förvaltningens analys visar att det finns skillnader mellan gruppen elever som har ett annat modersmål än svenska och mellan den gruppen av elever med svenska som modersmål när det kommer till kunskapsresultat. Förvaltningen ser också att pojkars resultat på aggregerad resultat ligger i linje med nationella resultat och med resultat över tid (detta gäller gruppen pojkar och gruppen flickor). Det betyder inte att varje pojke har sämre resultat än varje flicka. Inom gruppen pojkar är variationen stor likaså inom gruppen flickor. Inom båda grupperna är meritvärde och gymnasiebehörigheten bland den bästa i Sverige. 

Både pojkar och flickor gynnas av skolkulturen i våra skolor och den starka socioekonomiska bakgrunden i Lomma kommun. Studier visar att dessa båda faktorer är särskilt viktiga för pojkars framgång i skolan. Skolverket väger in tre parametrar i sitt salsa-värde för att jämföra skolor med olika förutsättningar. Dessa tre parametrar är socioekonomisk bakgrund, andel nyanlända och andel pojkar. Dessa tre parametrar kan variera mellan de olika årskurserna något som bidrar till att det inte går helt att jämföra resultat. 

I denna rapport har vi valt att inte dela upp data mellan de som har svenska som modersmål och de som har annat modersmål.

Årskurs 6

Andel elever som har lägst betyget E i samtliga ämnen efter årskurs 6:  90,3%. 41 elever har ett eller flera ämne som de inte når målen i. Data visar att ca 27% av dessa elever har angett annat modersmål än svenska. Störst andel elever som inte nått målen går på Karstorskolan Södra, 14 elever, varav 3 har angett annat modersmål än svenska. Förvaltningens fokusområde under året har varit Karstorpskolan Södra. En stor del av satsningen har riktats till årskurs sex för att stödja denna elevgrupp i deras måluppfyllelse. Insatserna väntas därmed fortsätta under kommande läsår. I förvaltningens analyser identifieras särskilt en grupp elever med omfattande svårigheter som skolorna arbetar långsiktigt med tillsammans med berörda elever och vårdnadshavare. 

Årskurs 9

Andel elever som har lägst betyget E i samtliga ämnen efter årskurs 9:  92,2%. 30 elever har ett eller flera ämne som de ej nått målen i. Data visar att ca 43% av dessa elever har angett annat modersmål än svenska. Störst andel underkända elever går på Karstorskolan Södra; 12 elever, varav 5 har angett annat modersmål än svenska.

Andel elever som blir behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan: 95,6%. 17 elever är ej behöriga. Data visar att ca 65% av dessa elever har angett annat modersmål än svenska. Störst andel  elever som inte når målen går på Karstorskolan södra, 7 elever, varav 5 har angett annat modersmål än svenska. I dialog framträder att skolan har prioriterat att elever ska uppnå gy-behörighet beträffande dessa elever framför godkänt i alla ämnen. Detta för att eleverna ska kunna ta sig vidare i utbildningssystemet. 

Delmål: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. 

En trygg skolmiljö är en viktig förutsättning för att elever upplever studiero under lektionerna. Data visar att elevers upplevelse av en trygghet och studiero är mycket hög. Elevers upplevelse av trygghet i årskurs f-9 återges i enkäten.

Elevers resultatutveckling 

Elevernas resultat och progression återges i nedanstående rapport.

Uppföljning av nationella prov

Årskurs 3

Svenska 

Under läsåret genomfördes nationella prov i svenska. På aggregerad nivå noterar förvaltningen att eleverna presterar lägre på delprov E (läsa elevens textsamtal). I det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet kommer detta att analyseras mer fördjupat. 

Det finns skillnader mellan flickor och pojkar gällande delprov F (skriva berättande text) där flickor presterar bättre. Men även delprov G uppvisar skillnader i andel elever som uppnått kravnivå. Delprov G innefattar skriva berättande text (stavning + interpunktion) där flickor presterar bättre. 

Matematik

Under läsåret genomfördes nationella prov i matematik. Det finns inga större skillnader mellan flickor och pojkar på aggregerad nivå. 

Årskurs 6

Engelska 

Under läsåret genomfördes nationella prov i engelska. Det sammanfattande resultatet visar att 99,2% av eleverna är godkända på provet. Förvaltningen noterar inga skillnader mellan flickor och pojkar på aggregerad nivå. På skolnivå finns heller inga signifikanta skillnader.

Matematik

Under läsåret genomfördes nationella prov i matematik. Det sammanfattande resultatet visar att 97,2% av eleverna är godkända på provet. Förvaltningen noterar inga skillnader mellan flickor och pojkar på aggregerad nivå. 

Svenska

Under läsåret genomfördes nationella prov i svenska. Det sammanfattande resultatet visar att 96,2% av eleverna är godkända på provet.  Förvaltningen noterar att pojkars resultat visar på att 93,3% är godkända och av flickorna är 99% godkänt. På skolnivå finns skillnader.

Svenska som andra språk

Under läsåret genomfördes nationella prov i svenska som andra språk. 84,6% är godkända. Det låga elevantalet gör att det är svårt att dra några generella slutsatser.

Årskurs 9 

Engelska

Under läsåret genomfördes nationella prov i engelska. Det sammanfattande resultatet visar att 99,4% av eleverna är godkända på provet.  Förvaltningen noterar inga skillnader mellan flickor och pojkar och på skolnivå.

• Andel samma betyg som provbetyg: 87,1%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 9,5%

• Andel högre betyg än provbetyg: 3,4% 

Fysik

Under läsåret genomfördes nationella prov i fysik på Bjärehovskolan samt Rutsborgskolan. Det sammanfattande resultatet visar att 99,4% av eleverna är godkända på provet.  Här noteras inga större skillnader mellan pojkar/flickor eller på skolnivå

• Andel elever samma betyg som provbetyg: 89,7%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 4,8%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 5,5% 

Kemi

Under läsåret genomfördes nationella prov i fysik på Karstorp Södra samt Pilängskolan. Det sammanfattande resultatet visar att 98,4% av eleverna är godkända på provet. inga större skillnader på skolnivå.

• Andel samma betyg som provbetyg: 85,5%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 2,7%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 8,7% 

Matematik

Under läsåret genomfördes nationella prov i matematik. Det sammanfattande resultatet visar att 98,6% av eleverna är godkända på provet.  Här noteras inga större skillnader mellan pojkar/flickor.

• Andel elever som har samma betyg som provbetyg: 88,7%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 4,3%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 7% 

Religion

Under läsåret genomfördes nationella prov i religion på Karstorp Södra samt Rutsborgskolan. Det sammanfattande resultatet visar att 99,3% av eleverna är godkända på provet.  Förvaltningen noterar inga skillnader mellan biologiskt kön och mellan skolenheterna.

• Andel samma betyg som provbetyg: 88,7%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 2,1%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 9,2% 

Samhällskunskap

Under läsåret genomfördes nationella prov i religion på Bjärehovskolan samt Pilängskolan. Det sammanfattande resultatet visar att 99,1% av eleverna är godkända på provet.  Förvaltningen finner inga inga skillnader mellan pojkar/flickor och mellan skolenheter.

• Andel samma betyg som provbetyg: 92,5%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 5,2%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 2,3% 

Svenska

Under läsåret genomfördes nationella prov i svenska. Det sammanfattande resultatet visar att 99,4% av eleverna är godkända på provet. Inga skillnader noteras mellan biologiskt kön och mellan skolenheter.

• Andel samma betyg som provbetyg: 82,5%

• Andel lägre betyg än provbetyg: 2,3%. 

• Andel högre betyg än provbetyg: 15,3 % 

Svenska som andra språk

Under läsåret genomfördes nationella prov i svenska som andraspråk. Det sammanfattande resultatet visar att 83,3% av eleverna är godkända på provet.  Det låga elevantalet gör att det är svårt att dra några generella slutsatser.

Elevhälsoarbete

Elevhälsans arbete är sedan tidigare förankrat i skollagen, men från och med 2 juli 2023 har det fått en tydligare och starkare ställning.

Stress och stresshantering är något som uppmärksammas genom  hälsoenkäter. Skolsköterskorna har dokumenterat elevers upplevda stress i samband med hälsobesök i åk 4 och 7. I årskurs 4 har 45% av de tillfrågade eleverna i hälsosamtal uppgett att de upplevt någon form av stress. I årskurs 7 har 51 % uppgett att de upplevt någon form av stress i samband med hälsosamtalen.  

 
Centrala barn- och elevhälsan konstaterar i sin analys av hälsosamtalen att: 

• Den stress som eleverna uppgav var skolrelaterad, prov, betyg, bedömning och läxor. 

• Det finns ingen signifikant skillnad mellan skolorna.

• För flertalet elever som upplevde stress var insatsen ett fördjupat hälsosamtal och vid behov även ett uppföljande samtal med skolsköterskan.

• I åk 4 hänvisades till ett tjugotal elever vidare till exempelvis mentor eller specialpedagog/skolkurator. 

• I åk 7 hänvisades 35 elever till skolkurator, mentor eller specialpedagog. 

Endast 5 elever uppgav att de upplevde en stress som av skolsköterskan bedömdes vara i riskzonen för att leda till annan psykisk problematik. Dessa elever hänvisades till BUP och dessa  elever hade även andra svårigheter. De allra flesta elever blev hjälpta av samtal med skolsköterskan, i andra hand av annan personal på skolan. 

Hälsofrämjande insatser

På skolorna erbjuder Centrala barn- och elevhälsan (CBE) programmet HOPP som är kommunens hälsofrämjande insats. Syftet är att tydliggöra och förstärka faktorer som främjar välbefinnandet och förebygger stress senare i livet. 

Analysarbetet visar på ökad kunskap om välbefinnande och psykisk hälsa bland eleverna. Elever ger exempel på strategier för välbefinnande och fler än tidigare nämner skolan som den plats där man lär sig om hur man kan göra för att må bra. 

Kuratorerna och skolsköterskorna noterar att de är mer kända och efterfrågade av eleverna på skolorna. De uppfattar även i elevhälsosamtalen att det finns mer av ett gemensamt språk och att eleverna är mer bekanta med begrepp som främjar välbefinnande. Bedömningen är att pedagogernas medvetenhet och kännedom om den positiva psykologins effekter på elevernas mående och i förlängningen deras måluppfyllelse kommer ge ökat välbefinnande och minskad stress. Vi ser därför behovet av att bredare nå ut med den kunskapen för att få mer effekt av HOPP.” 

Frånvaro

I framgångsfaktorer för skolutveckling nämns vikten av att uppmärksamma elevers frånvaro. I uppföljningen framgår det att frånvaron för läsår 22/23 är totalt 175 st elever (4,9%) med mer än 20% frånvaro.  Ingen elev har varit 100% frånvarande under läsåret. 

Insatser som gett resultat är närvaroteamet arbete tillsammans med skolornas specialpedagogiska verksamhets insatser. En annan faktor som har en positiv påverkan är vårt metodstöd som underlättar skolornas arbete med att följa upp närvaron hos eleverna dock kan här göras mer och Steg 1 och 2 i metodstödet behöver implementeras mer strategiskt för att komma åt frånvaron mellan främst 1-20% dvs ströfrånvaron. 

En iakttagelse är att skolorna tillsammans med förvaltningen behöver fortsätta att utveckla och förfina sina strategier för att följa upp närvaron för alla elever.

Fritidshemmet

Delmål Fritidshemmet: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero.

Kamratrelationer i fokus
Fritidshemmet har ett tydligt uppdrag att arbeta med sociala relationer och elevernas sociala progression. Genom att skapa grupper där alla elever har någon i sin grupp som de känner blir de trygga. Viktigt för eleverna är kamratrelationer, samspel och möjlighet till fri lek, aktiviteter, möjlighet till rekreation, lärande, och utevistelse. Elevernas åsikter om sin utbildningsmiljö ger också indikationer på att den övergripande kvaliteten på utbildningsmiljön är mycket bra.

"Det lugna rummet har haft en positiv effekt på våra elever, för  de eleverna som har haft behov av lugn och ro men även kunnat läsa, göra läxor, träna på prov och planera diverse olika aktiviteter med sina kompisar. Vi har inte haft en bokningslista för detta rummet utan har velat att eleverna ska genom kommunikation med varandra lära sig att samsas om detta rum." (Enhetschef fritidsklubb)

Vi ser fortsatt att de flesta eleverna, oavsett ålder, vet vem de ska prata med när något hänt. Data i enkäten Miljö för lärande och utveckling, fritidshemmet, visar att eleverna känner sig trygga, sedda och upplever att de får hjälp och stöd av pedagogerna. 

"Det är viktigt att pedagogerna är närvarande bland eleverna i såväl den fria leken som den planerade. Pedagogerna hjälper och stöttar eleverna i konflikthantering. Sociogram är ett bra arbetsverktyg för att se elevernas relationer." (Rektor)

Många elever upplever dock att det är en hög ljudmiljö i matsalen och fritidshemmet. I små eller trånga utrymmen är det lättare att konflikter uppstår.

Delmål Fritidshemmet: Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. 

Strävan är att delaktighet ska genomsyra fritidshemmet

Elevers möjlighet till delaktighet genom att ha inflytande över fritidshemmets verksamhet är en grundläggande aspekt i den fritidspedagogiska traditionen.

Fritidshemmens verksamhet bygger på att barnen känner delaktighet, trygghet och trivsel genom pedagogers medvetna handlingar. Delaktighet är relationellt och skapas i samspel mellan individer och i deras sammanhang. Att uppleva delaktighet är dock subjektivt, det är individens egna upplevelse som är betydelsefull. Även om en elev deltar i ett socialt sammanhang eller får möjlighet att göra sin röst hörd är det inte säkert att eleven uppfattar det som verklig delaktighet.

"En av utmaningarna är att få eleverna att känna att de har inflytande och få dem att förstå att i vissa situationer har de inflytande som de inte riktigt tänker på. Vi behöver påtala sambandet med inflytande och undervisningen ytterligare för att förtydliga deras del." (Rektor)

I dialog med pedagoger framkommer att elever vill vara delaktiga i frågor som är betydelsefulla för dem. Det kan handla om att få vara med, att få välja när man ska vara ute eller inne och att få tillgång till digitala verktyg.

Kränkande behandling hos elever

I Lomma kommun arbetar vi med en värdegrund som utgår från orden öppenhet, respekt och ansvar. För att uppnå detta krävs ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete. Förskolor, grundskolor och övriga verksamheter lyder också under skollagen och ska vara fria från kränkande behandling. 

Anmälningsplikten inträffar när personalen får kännedom om att ett barn eller en elev upplevt sig vara kränkt. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ansvaret är delegerat till rektor. 

Antal anmälningar ökar
Under vårterminen 2023 konstaterades att 140 anmälningar har gjorts om kränkande behandlingar i samtliga skolformer samt fritidsklubb. Motsvarande siffror VT 2022 var 112 och VT 2021 var 71. Som tidigare termin är det vanligare att pojkar är inblandade i kränkningar. Av händelserna bedöms 114 som kränkande behandlingar (2,9% av det totala elevantalet).

Förvaltningens analys visar att tillvägagångssättet oftast är fysiskt eller verbalt och sker främst i samband med rast eller övergång mellan lektioner. I kvalitetsrapporterna framträder att skolorna strävar efter ett skyndsamt utreda anmälningar kring kränkande behandling. Som förebyggande exempel nämns görs "trygghetsvandringar" med eleverna för att identifiera platser där eleverna inte känner sig trygga. 

Summa summarum kan uppmärksamhet kring kränkande behandling påverkat antalet anmälningar. I analysen framträder också att en och samma elev kan vara inblandad i i flera fall av kränkningar.