Förskola

I förskolan ska grunden för det livslånga lärandet läggas och varje barn ska få de bästa av förutsättningar för att lära och utvecklas.




Uppföljning av utbildningen

Barn och utbildningsnämndens mål 2023


I denna lärrapport försöker förvaltningen belysa viktiga aspekter av den pedagogiska verksamheten i Lomma kommuns förskolor med utgångspunkt i de kommunala målen och det statliga uppdraget. 


Nämndsmål: Verksamheten kännetecknas av en hälsosam lärmiljö 


Målet bedöms vara uppnått.


En hälsosam lärmiljö är en förutsättning för att förskolan ska kunna genomföra sitt uppdrag. Inom förskolan utvecklas arbetsformer som möjliggör lustfyllt lärande på ett strukturerat sätt i det dagliga arbetet. Detta sker genom att verksamhetens pedagoger identifierar och anpassar arbetsformerna efter den aktuella barngruppens behov. 


För att nå målet om hälsosam lärmiljö har värdegrundsarbete och bemötandefrågor under året stått högt på agendan på alla enheter. Dessutom har det under hösten 2022 och våren 2023 arbetats fram en kommungemensam barnhälsoplan, som ska utgöra en garant för att alla förskolor i Lomma kommun arbetar hälsofrämjande, förebyggande liksom hanterar barn i behov av särskilt stöd enligt samma rutiner. Barnhälsoplanen har skapats i syfte att skapa likvärdighet mellan kommunens förskolor och initiativet togs av rektorer i förskolan, men har upprättats i samarbete med Centrala barn- och elevhälsan. 


Förvaltningen har också lärmiljöer i förskolan som ett övergripande fokus. För några år sedan genomfördes en kommunintern inspektion av samtliga förskolors fysiska lärmiljöer (inomhus och utomhus). Detta arbete har tagits vidare under 2023 genom att utveckla en modell för att säkerställa likvärdiga fysiska pedagogiska lärmiljöer på alla förskolor i kommunen. 


Vid analys utkristalliseras följande framgångsfaktorer för en hälsosam lärmiljö:


Gruppgemenskap

I Lomma kommuns förskolor prioriteras skapandet av en stark gruppgemenskap. Pedagoger implementerar strategier såsom gemensamma projekt och gruppaktiviteter för att främja sammanhållning och tillit bland barnen.


Anpassad lärmiljö

Förskolans miljöer är dynamiska och reflekterar barnens växlande intressen utifrån läroplanens mål. Genom regelbunden observation och feedback från barnen utvecklas lärmiljön för att tillmötesgå deras nyfikenhet och energinivåer. Rummens strävan är att vara designade för att vara flexibla och anpassningsbara, med möbler och material som lätt kan omorganiseras efter barnens föränderliga behov. Det här gäller såväl inomhus som utomhus.


Enkelhet i material

Materialvalet i förskolorna betonar enkelhet och kvalitet, vilket underlättar barnens självständiga upptäckter och lärande. Genom att placera material på barnens nivå stärks deras förmåga att välja och utforska på egen hand, vilket främjar kreativitet och självförtroende.


Pedagogens roll

Pedagogernas roll har utvecklats mot att vara mer av en vägledande och deltagande observatör, vilket möjliggör en reflekterande praktik. Detta innebär att pedagogerna genom deltagande observerar och dokumenterar barnens lek och interaktioner för att sedan kunna anpassa sin undervisning och stöttning utifrån varje barns unika läroprocess.


Pedagogstöd

Specifika exempel på pedagogstöd inkluderar strukturerade inskolningsprocesser och kontinuerlig observation för att identifiera barns individuella behov. Pedagogerna strävar också efter att arbeta proaktivt för att erbjuda extra stöd under övergångsperioder, vilket bidrar till en smidig anpassning för barnen.


Rutiner

I kvalitetsdialoger med pedagoger och rektorer framgår att etablerade rutiner spelar en central roll i att ge barnen en känsla av trygghet och förutsägbarhet. I analysen framgår att dagliga rutiner för mat, vila och lek skapar en strukturerad miljö där barnen kan känna sig trygga och fria att utforska sin omgivning.


Andra konkreta exempel på aktiviteter i verksamhetsspår förskola utifrån ämnet hälsosam lärmiljö: ett djupt förankrat värdegrundsarbete med stödmaterial på alla förskolor har genomförts. Centrala barn- och elevhälsan har arbetat fram ett stödmaterial/metodbank kallat LOTS (lärmiljö, omsorg, tillgänglighet och stimulans) som kan användas av alla enheter. Personalen får också kontinuerlig fortbildning kring olika metoder och förhållningssätt utifrån aktuellt mål. 


Personalens trivsel

Medarbetarenkäten (hösten 2022) visar att personalen trivs på förskolorna och att medarbetarengagemanget är högt. Det är en viktig grund för att arbetet med barnen präglas av att skapa en hälsosam lärmiljö.


Nämndsmål: Förskolan ger förutsättningar för alla barn att utvecklas så långt som möjligt efter behov och förmåga


Målet bedöms vara uppnått.


Inom förskolan är ambitionen att utveckla arbetsformer som möjliggör anpassning till varje barns individuella behov på ett strukturerat sätt i det dagliga arbetet. Detta sker genom att verksamhetens pedagoger identifierar och anpassar arbetsformerna och undervisningens planering efter den aktuella barngruppens behov. Rektor leder detta arbete på respektive enhet. 


Även om de politiska målen finns att hitta i läroplanen skapar de fastslagna målen en större garant för likvärdighet och kvalitet genom att samma övergripande mål levandegörs på alla kommunens förskolor i samma anda (men inte på exakt samma sätt). Detta är till stor hjälp för förskolans rektorer i arbetet med att driva kommunens förskolor i en gemensam riktning.


För att nå målet har alltså förskolorna lagt upp planering och undervisning baserat på de aktuella barngruppernas behov utifrån nämndsmålen. Arbete med barnen utifrån målen genomförs kontinuerligt och systematiskt under året. Arbetet har följts upp bland annat under vårens lärseminarier. 


Vid analys framkommer följande framgångsfaktorer för arbete för att alla barn utvecklas så långt som möjligt:


Barns inflytande

Barns inflytande över sin lärmiljö och utbildning är tydligt i Lomma kommuns förskolor. Genom exempelvis barnråd och regelbunden dialog får barnen ge input om aktiviteter och projekt, vilket respekterar och uppmuntrar deras autonomi och beslutsfattande.


Digital kompetens

Balansen mellan digitalt och analogt lärande är viktig i Lomma kommuns förskolor. Digitala verktyg används strategiskt för att komplettera den traditionella undervisningen och utveckla barnens digitala kompetens, samtidigt som vårdnadshavares och personalens synpunkter tas i beaktande för att säkerställa en hälsosam balans.


Språkutveckling

Kommunikationsmöjligheter

Förskolorna i kommunen använder sig av flera metoder för att uppmuntra barnen att använda och utveckla sitt språk. Detta inkluderar rollekar, dramatiseringar, forumteater, berättande och samtal där barnen får uttrycka sina tankar och idéer.


Högläsning

Regelbunden högläsning är en central del av språkutvecklingen, som också främjar koncentration och lyssnande färdigheter. Genom en noggrant utvald litteratur exponeras barnen för olika språkliga strukturer och nya ord, vilket berikar deras vokabulär.


Flexibilitet i undervisningen

Anpassning till barnens behov

Undervisningen har en strävan att vara flexibel och pedagogerna är uppmärksamma på barnens skiftande energinivåer och intressen under dagen. Detta innebär en vilja och förmåga att ändra planerade aktiviteter för att bättre passa barnens aktuella behov och tillstånd.


Hållbar utveckling

Lärande om hållbarhet

Förskolorna i Lomma kommun genomför regelbundna projekt och aktiviteter som inkluderar barnen i hållbarhetsfrågor, från återvinning till naturvård, för att bygga en grund för miljömedvetenhet och ansvar. Bedömning görs att barnen har ett medvetande gällande hållbarhetsfrågor.


I analyserna av arbetet under hösten 2022 och våren 2023 har förvaltningen noterat några identifierade utmaningar:


Tid för reflektion

Tidsbrist är en utmaning för pedagogerna när det gäller att reflektera och planera. Förvaltningen har noterat att barnens vistelsetider ökat och det innebär utmaningar att bemanna för den tid som förskolan behöver vara öppen. Diskussioner kring detta problem och dess påverkan på utbildningskvaliteten pågår och de är viktiga för att finna lösningar.


Upprätthålla struktur

I samtal på lärseminarierna framkom att pedagoger kan uppleva balansen mellan struktur och flexibilitet som en utmaning. Förskolorna arbetar med att hitta den rätta balansen som möjliggör både förutsägbarhet för barnen och rum för spontanitet. Här finns stora skillnader i utmaningen mellan olika förskolor och förskoleavdelningar. Det kräver stor fingertoppskänsla från pedagogerna att balansera det planerade arbetet mot det enskilda faktiska barnets behov just i stunden.


"Att räcka till för alla barn i omsorgen, undervisning och i att skapa relationer är en utmaning. Alla grupperna på förskolan har barn som har behovet av extra stöd då det finns logoped kontakter, HAB, BUP och socialförvaltning (både Lomma kommun och hemkommun) inkopplat på flera barn. När en grupp har uppemot 6 barn med anpassningar, pedagogiska kartläggningar och handlingsplaner är tidsbehovet till att möta dessa barn, vårdnadshavare och specialkompetens att utrymmet minskar

markant för att ge hela barngruppen ett innehåll som lägger sig i den proximal utvecklingszonen för samtliga barn i grupperna." (Rektor)


Fler konkreta exempel på aktiviteter som gjorts inom förskolan: flera i personalgrupperna har blivit utbildade i TAKK (tecken som alternativ kommunikation) samt att värdegrundsarbetet är djupt förankrat på alla förskolor och det finns konkreta material som används av personalen på förskolorna. Flera förskolor arbetar med upplevelsebaserat lärande - och lärmiljöerna har ett stort fokus även på förvaltningsnivå. 


De nya målen har gjort arbetet i förskolan mer stringent och sätter tydligt fokus på det som anges i läroplanen. Detta har stor betydelse, inte minst ur ett likvärdighetsperspektiv, men även ur ett kvalitetsperspektiv. 

Likvärdighet
Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet arbetar förskolan sedan flera år med det prioriterade utvecklingsområdet barn i behov av särskilt stöd. Det sker ett omfattande arbete inom verksamheterna med att ge alla barn och en likvärdig utbildning. Trots det beskriver rektorerna att det finns kvalitetsskillnader inom förskolorna på barnens förskoleavdelningar. 

Det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet är ständigt pågående inom förskolan, och blir även fortsättningsvis ett viktigt verktyg i arbetet med att ge flickor och pojkar likvärdiga förutsättningar och att förebygga och förhindra kränkande behandling och diskriminering. Förskolan gör kontinuerligt intervjuer med barnen utifrån frågor som rör trivsel och trygghet.

En utmaning är att förvaltningen noterar ökad andel barn i behov av särskilt stöd. Flera rektorer noterar högre grad av inflyttning till Lomma kommun från familjer med barn i behov av särskilt stöd.

I förskolan ska varje barn stimuleras i sin språkutveckling och ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera. Språk och språkutveckling står högt på agendan på alla kommunens förskolor. Noterbart är att det exepelvis på Lerviks förskola finns barn med över 20 olika språk.

Uppfattningen bland barn, förskollärare, barnskötare och annan personal. samt vårdnadshavare, är att verksamheten ger varje barn möjlighet att utveckla sin svenska och sin förmåga att kommunicera.

Förbättningar framöver

För att fortsätta förbättra förskolans verksamhet planeras följande:

Barnhälsa


Barn- och elevhälsans arbete är sedan tidigare förankrat i skollagen, men från och med den 2 juli 2023 har det här arbetet en tydligare och starkare ställning.


För att säkra likvärdigheten och höja kvaliteten i förskolorna har det som sagts under året arbetats fram en kommungemensam barnhälsoplan.  Den har skapats utifrån identifierade behov ute i verksamheterna såsom tillgänglighetsarbete, tydlighet, struktur, mötesterminologi och ärendegång.


Som tidigare nämnts finns det en kunskapsbank som är samlat under namnet LOTS. Förvaltningen noterar att förskolorna använder sig av denna kunskapsbank på olika sätt och att det är olika förankrat ute i verksamheterna. Verksamhetsspår förskola behöver arbeta vidare med LOTS och säkerställa att detta implementeras i det ordinarie arbetet. 


Under året har Centrala barn- och elevhälsan minskat med en specialpedagogtjänst i förskoleteamet, det kan konstateras att arbetsbelastningen på de kvarvarande två specialpedagogerna är hög. Efterfrågan på specialistkompetens har ökat utifrån att verksamheterna ute har vidtagit budgetåtgärder som gör att personalen fått högre arbetsbelastning. Primärt handlar det om ökade vistelsetider och fler barn per avdelning. Flera förskolor som tidigare inte har använt förskoleteamet i så hög utsträckning efterfrågar nu insatser i högre grad.

Nationella målsättningar


Skolverket har nyligen tagit fram nationella målsättningar för skolväsendet. Årets lärrapport tar därför även utgångspunkt i de nationella målsättningarna för förskolan och använder lokala uppföljningsindikatorer för att bedöma hur väl förskolorna i kommunen lyckas uppnå dessa mål.


Nationella målsättningar och lokal uppföljning för förskolan


Delmål 1: Tillgång till utbildning

Tillgängligheten till förskolan är avgörande för tidig utveckling. I Lomma kommun har vi sett en stabil inskrivningsgrad som reflekterar kommunens engagemang för att tillhandahålla tillgänglig utbildning för alla barn.

Delmål 2: Trygg och god miljö

För att skapa en miljö som är både trygg och givande, har Lomma kommun investerat i att förbättra fysiska utrymmen och utbildningsmaterial, samt att förstärka kommunikationen mellan personal och vårdnadshavare.

Delmål 3: Uppmuntran till lek och rörelse

Aktiviteter för lek och rörelse är centrala i barnens dagliga rutin och är en viktig del av Lomma kommuns förskoleverksamhet. Detta stödjer inte bara fysisk utveckling utan även social och kognitiv utveckling.

Delmål 4: Stöd vid behov

Förskolornas mål är att att individanpassa stödet som erbjuds och se till att det stämmer överens med varje barns specifika behov.

"Den största framgångsfaktorn i undervisningen är att dela in barnen i mindre grupper. På det viset kan de se varje enskilt barn, dess behov och följa barnets utveckling. När barngruppen delas i mindre grupper kan pedagogerna ge barnen mer individuellt stöd och uppmärksamhet. Detta bidrar till att varje barn blir sedda och hörda och får möjlighet att utvecklas och lära sig utifrån egen förmåga och i sin egen takt. Det har även bidragit till en mer trygg och lärorik miljö för barnen." (Rektor)

Delmål 5: Språkutveckling i svenska

Ett starkt fokus har lagts på språkutveckling på alla kommunens förskolor. 

Förbättringar framöver

Förvaltningens analys är att förskolorna i Lomma kommun överlag uppfyller de nationella målsättningarna. Dock finns det utrymme för förbättring, speciellt gällande resurstilldelning för barn i behov av särskilt stöd och stabila planeringsförutsättningar för rektor, men också i det pedagogiska arbetet gällande förskolans utbildningsuppdrag.

Varje barn får en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling och lärande

Förvaltningens övergripande slutsats är att förskolorna bedriver en högkvalitativ verksamhet.

"Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbete för att skapa en god social miljö i barngrupperna och stöttar/vägleder vid behov. Vi kan se att detta arbete gett gott resultat då barnen inkluderar varandra i gruppen. Även vårdnadshavarna har genom samtal och enkät visat svar på att vi håller hög nivå när det kommer till" (Rektor)

Trygghet och trivsel

Det pedagogiska arbetet i förskolorna bedrivs på ett sådant sätt att barnen ges förutsättningar att utvecklas och lära. För att lyckas med detta behöver lärmiljön prägas av både trygghet och trivsel. Vissa av målen i olika läroplansområden blir olika synliga i enheternas kvalitetsrapporter. Förskolans personal behöver beakta barngruppernas intresse och behov men också beakta både styrdokument och förskolans mål när planeringen av det pedagogiska arbete sker. Här blir resan från en omsorgsverksamhet till första steget i Sveriges utbildningssystem tydlig. Det finns medarbetare i förskolan som primärt ser förskolan som en omsorgsverksamhet - dock arbetar flertalet medarbetare efter förskolans utbildningsuppdrag. En utmaning är dock att skapa högre samsyn och synkronisering kring just utbildningsuppdraget.

Analysen visar att lärmiljöerna skapar nyfikenhet och ger förutsättningar för alla barn att utvecklas så långt som möjligt efter behov och förmåga. Förskolan håller god kvalitet och målen är uppnådda och bottnar bedömning som är genomförd av förskollärare, barnskötare och annan personal samt vårdnadshavares uppfattning om miljön och utbildningen i förskolan. 

Med utgångspunkt i dialog och dokumentation är förvaltningens bedömning att varje barn får en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling och lärande. Bedömningen grundar sig på vårdnadshavares uppfattningar, förskollärares samlade bedömningar i arbetslagsplaner, kvalitetsrapporter, kompletterat med dialoger på Lärseminarium och diskussioner med rektorer. 

"En genomgående slutsats är att det ofta betonas att barnen mår bra och är trygga, ser fram emot att gå till förskolan och har goda relationer till pedagogerna.  En framgångsfaktor är att inte bara vara en närvarande pedagog utan en ”härvarande” pedagog – alltså en pedagog som är ”här” med hela sitt jag, sin själ och hjärta" Rektor).

Lyhördhet, relationellt arbete, bemötande, god kommunikation beskrivs som framgångsfaktorer och bidrar till att samspel fungerar på alla nivåer i styrkedjan. Barngrupperna delas ofta i mindre grupper för att möta varje barn utifrån deras behov och förutsättningar.  Det är tydligt i kvalitetsrapporterna att leken beskrivs som av stor vikt för barnens lärande och utveckling. Det är genom leken barn bearbetar och lär sig. Såväl forskning som läroplanen betonar vikten av leken. 

Varje barn får en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling

Det är tydligt i kvalitetsrapporterna att leken beskrivs som av stor vikt för barnens lärande och utveckling. Såväl forskning som läroplanen betonar vikten av leken. När detta dokumenteras  kontinuerligt och systematiskt är det möjligt att följa och analysera hur utbildningen stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Här noterar förvaltningen att ett framgångsrikt förbättringsarbete bygger på att rektor får adekvat underlag för att kunna göra en nulägesbeskrivning för att sedan kunna vidta de nödvändiga åtgärderna framgent. 

"Leken har en central roll på förskolan och präglar hela dagen. Det som ofta betonas är hur man skapar en lärandemiljö som främjar lek. Vad jag dock observerar mindre av i arbetslagsplanerna är reflektioner kring pedagogernas olika roller under leksituationer, såsom att agera "medlekare" eller "observatör". Jag är medveten om att pedagogerna ägnar mycket tanke åt hur de kan stödja individuella barn i deras lek och eventuell lekträning. Trots detta finns det mycket lite information i pedagogernas underlag till kvalitetsrapporten om hur de arbetar med det området och de lärdomar och utmaningar som pedagogerna står inför i samband med det." (Rektor)

Varje barn stimuleras i sin språkutveckling och ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera

I Lomma kommun förskolor stimuleras och utmanas barnens utveckling inom språk och kommunikation på olika sätt. I mötet med barnet skapas en möjlighet för personalen att genom språklig och kommunikativ interaktion stimulera och utmana barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. Det är vanligt att förskolor använder mycket rim, ramsor, sagor och sång för att stimulera språkutveckling.

I Lomma kommuns förskolor har ett omfattande arbete utförts för att stärka och utveckla verksamheten i enlighet med identifierade framgångsfaktorer. Kärnan i detta arbete har varit skapandet av en god lärmiljö samt en förtroendefull atmosfär över verksamhetsspåret.


Roll- och ansvarfördelning upplevs som tydlig och bra. Det finns en hög grad av samsyn kring uppdrag och mål, medarbetarenkäten och uppföljande samtal med rektorerna indikerar inget annat.


Förtroendefullt klimat: Ett förtroendefullt klimat har prioriterats och uppnåtts genom öppen kommunikation och inkluderande arbetsmetoder, vilket har lett till en starkare sammanhållning och en positiv arbetskultur.


Hälsofrämjande skolmiljö: Åtgärder har vidtagits för att skapa en hälsofrämjande skolmiljö, vilket har bidragit till välbefinnande för både barn och personal, och skapat en grund för goda lärandeförutsättningar.


Kompensatoriska insatser: Trots en begränsade resurser i förhållande till behoven har kompensatoriska insatser effektiviserats för att möta olika barns behov, säkerställa likvärdighet och stödja alla barns utveckling och lärande.


Kompetent ledarskap: Genom satsning på ledarskapet, där man bland annat har tagit hjälp av medarbetarenkäten för att få feedback, har förvaltningen sett att nöjdheten hos medarbetarna i förskolan successivt ökat. Ett stabilt och kompetent ledarskap har varit en drivkraft i arbetet med att nå förskolans mål.


Professionell utveckling: Lomma kommun har främjat professionell utveckling via det förvaltningsspecifika Professionsprogrammet, vilket genom de senaste åren har bidragit till personalens kompetensutveckling och verksamhetens förnyelse - utifrån identifierade behov.


Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus: Ett område som fortfarande utgör en utmaning är det systematiska kvalitetsarbetet. Här söker vi fortfarande efter fungerande modeller och strukturer för att kontinuerligt förbättra och säkerställa undervisningens kvalitet. Rektor leder dock det lokala kvalitetsarbetet på ett utmärkt sätt utifrån rådande styrdokument.

Summa summarum

Sammanfattningsvis har Lomma kommuns förskolor tagit viktiga steg mot en förbättrad och mer effektiv verksamhet. Genom att stärka ledarskapet och satsa på personalens utveckling har det lagts en stabil grund för fortsatt arbete. Återstår gör dock att finna effektiva metoder för systematiskt kvalitetsarbete, vilket är nästa steg i att ytterligare höja kvaliteten på förskolans arbete.

En övergripande slutsats blir att förskolorna i Lomma kommun bedriver en bra verksamhet, där barn trivs, mår bra och utvecklas. 

Sedan 2022 har ett längre fokusområde införts där alla förskolor enats om att arbeta utifån EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet Dessa är hållbara över tid och finner ständigt sin relevans i omvärldsläget. Genom att rubricera ett framtida fokus som framtidskompetenser, kan det målinriktade arbetet omfatta såväl EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet som lek- och språkutveckling.

Även hälsan bedöms vara viktig och behöver prägla förskolornas riktning kommande år. I hälsobegreppet innefattas miljöer, inkludering, barn i behov av särskilt stöd samt bemötandefrågor.

Klicka gärna på rapporten nedan för att ta del av den årliga lokala enkäten till vårdnadshavare för barn i förskolan:

Miljö för lärande och utveckling, förskola 2022-2023.pdf

Utvecklingsområden 

Hälsa (miljöer, inkludering, barn i behov av särskilt stöd, bemötandefrågor)

Under utvecklingsområdet "hälsa" kan såväl lärmiljöer, fysiska miljöer, inkludering, barn i behov av särskilt stöd samt bemötande frågor specificeras. Analyser av arbetet under läsåret 2022/2023 indikerar att dessa frågor behöver fortsätta stå i fokus. Kort uttryckt: medarbetare som mår bra presterar bättre på jobbet. Barn som möts av medarbetare på förskolan som mår bra får en bättre start i livet att utvecklas.

Framtidskompetenser (EU:s nyckelkompetenser, lek, språk)


Under 2021/2022 arbetade chefsgrupp förskola med att utkristallisera vad som kan och bör känneteckna förskolorna i Lomma kommun nu och framåt. Gruppens arbete kom fram till att framtidskompetenser är, både ur ett lokalt- men även ur ett omvärldsperspektiv, ett viktigt fokusområde. Särskilt fokus planeras att läggas på lek och språkutveckling. (Målet används även i såväl employerbrandingsammanhang som i rent marknadsföringssyfte.)