Så bildar de där krumelurerna, grafemen tillsammans ord. Tecknen pusslas till ordbilder som blir till betydelse och förutsatt att vi förstår ordet får det mening.

För den som läser med flyt blir tecknen osynliga och har vi dessutom språket, ordförståelsen så får texten innehåll.

Det hela fungerar och tankarna kan ta vid. Ena stunden i ett informationsflöde där vi kan delta och förstå.

En annan gång blir du så fångad av texten kanske i berättelsens oväntade upplösning, den som får dig att förändra ditt sätt att förstå och känna dig själv.

Något att fundera över:

· Du behöver förstå 90 % av orden i en text för att få en meningsfull läsning.

· Du behöver 50 000 ord för att kunna delta i demokratiska processer som att läsa en nyhetstidning.

· Vi behöver träna 142 veckans ord/vecka under hela skoltiden F – 9, räknat på 40 veckor om året för att nå 50 000 ord vid 17-års ålder

Vad är ett ord egentligen?

Vilka ljud är inte ord?

Vilka meningsbärande ljud är inte ord?

Jättemånga ord är jättebra – Varför då? Det räcker väl med att göra sig förstådd.

När äger jag ett ord?

Mats Myrberg talar om vikten av att kunna många ord https://urplay.se/program/199122-didaktorn-jattemanga-ord-ar-jattebra

Anna Eva Hallins forskningsblogg, vikten av att bygga ordförråd forskningsbaserat https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/9/15/byggaordforrad

Sveriges populäraste detektiverna Lasse och Maja har skaffat sig Vallebys skarpaste hjärnor efter 15 år i deckarbranschen. Men är de smarta nog för att lösa fall 26?

Serien LasseMajas detektivbyrå handlar om en flicka (Maja) och en pojke (Lasse) som bor i den lilla staden Valleby och är klasskompisar. De har ett brinnande intresse för mysterier, och har därför startat en framgångsrik detektivbyrå. De brukar ofta hjälpa polismästaren med svåra fall som att hitta vem som stjäl dyra saker som plånböcker, klockor och mobiltelefoner.

Böckerna utspelar sig alla i Valleby och stadens geografiska uppbyggnad framgår av den karta som inleder varje volym. Persongalleriet har en central roll i böckerna och samma person återkommer i flera volymer.

Böckerna riktar sig till yngre läsare och är uppbyggda på samma sätt. Kapitelböckerna har åtta till tio kapitel där de första två kapitlen används för att presentera persongalleriet och eventuella motiv för brottet. I det avslutandets kapitlet brukar Lasse och Maja förklara hur brottet gick till och hur de listade ut lösningen. Uppbyggnaden och stilen påminner om en pusseldeckare.

I "Slottsmysteriet" hamnar LasseMajas detektivbyrå denna gång mitt i ett knepigt fall lite av en slump. Tur att både Maja och Lasse är så listiga och vana detektiver – i nya boken om Lassemajas detektivbyrå möter vi ett par riktigt fula fiskar.

"När det händer något roligt i Valleby vill alla vara med! Nu har Greve Erik von Farsen bjudit in Vallebyborna till chokladbjudning på slottet. Det är bara ett krav: alla gäster måste komma på cykel. Det är en liten samling som ger sig iväg. Maja och Lasse undrar lite varför alla måste komma just på cykel men tänker att det finns säkert en förklaring. Slottet är pampigt, chokladen är världens mest exklusiva och alla tycker att det är den godaste choklad de ätit. Utom Maja som tycker att den smakar precis som chokladen de brukar köpa på Superlivs. Så berättar greven att han bjudit dem till slottet för att berätta att de kan bli lika rika som han själv är. De behöver bara placera pengar i hans chokladplantage på en ö söder om Jamaica. Det låter ju toppen tycker alla. Utom Lasse och Maja som börjar ana ugglor i mossen som duktiga detektiver gör. De beger sig på en egen rundtur på slottet och upptäcker märkliga saker … Den där greven har nog inte alldeles rent mjöl i påsen. Snart förstår Lasse och Maja också varför alla skulle komma till slottet på cykel. Men greven kunde ju inte ana att LasseMajas detektivbyrå skulle komma på kalaset."

​Det är faktiskt inte första gången jag läser en LasseMajabok. När min son var ung kom de allra första böckerna ut. Jag som föräldrar och skolbibliotekarie anser att dessa böcker passar att börja med att läsas tillsammans, för de är inte helt lättlästa, ibland kan det dyka upp svårare ord. Men det är absolut böcker som kan ges till både killar som tjejer. Det som gör att böckerna räknas som lättlästa anser jag är pga av den luftiga texten, men korta stycken som är fyllda med färgglada bilder som täcker de flesta av sidorna som kan hjälpa barnen att både få läs pauser i läsningen och skapa en inre bild och läsa mellan raderna.

Det är dock synd att det finns så få lärarhandledningar till dessa böcker för att hjälpa till med läsförståelsen. Dock vet jag om att Marie Trapp känd för bl.a. En läsande klass tillsammans med Martin widmark har tagit fram lärarhandledning till LasseMajas detektivbyrå, Cirkusmysteriet som jag recenserat här.

Jag har även recenserat Filmmysteriet.

Återigen är det ingen som är förvånad när författaren Martin Widmark återigen lyckats berätta en historia som är "lättläst, men inte lättlöst!" Med en välplanerad och klurig intrig, de är riktigt inspirerade att se hur han gång på gång lyckas finna på dessa underbara deckargåtor som älskas av så många barn, tillsammans med Helena Willis underhållande bilder, gör varje bok till ett oemotståndligt läs äventyr. Även om Slottsmysteriet är 26 fallet, så behöver inte böckerna läsas i ordning.

Böckerna riktar sig till barn i 6-9 års åldern.

I samspelet mellan den som lyssnar och den som läser kan magiska möten uppstå.

Vi får möjlighet att fara mellan tid och rum, möta olika världar och flera tankesätt.

Varför blev Emils pappa så himla arg egentligen?

Men högläsningen möjliggör också att alla får delta i texten, också den som har svårigheter eller kanske ännu inte fått flyt i sin läsning och därför väljer bort boken. Att bli inkluderad i och välkomnad in i böckernas värld genom att kunna delta med tankar, känslor, frågor, lust och engagemang ger möjligheter för alla att genom högläsningen bli en del av en läsande gemenskap.

Förbered din högläsning noga.

Finns bilder kan de vara en del av den viktiga förförståelsen. Varför inte en bildpromenad* innan läsningen för att skapa nyfikenhet och väcka frågor?

Tycker du om boken du läser kommer det smitta av sig på din läsning. Innan den spännande upplösningen saktas läsningen ner för att utmynna i ett crecendo som får tiden att stå still.

Ja trixen är många för att teatraliskt ta sig an en text och läsa med inlevelse och intonation. För dig som högläsare kan magin uppstå när du fångar de som lyssnar och de vill att boken aldrig ska ta slut.

Kanske man kan avsluta med en bildpromenad för att samla ihop det man läst. Blev det som man trodde eller blev du överraskad när texten tog vändningar du aldrig kunnat drömma om.

Bokens illustrationer kan ge inspiration till skrivandet.

Många bilderböcker har öppna slut, finns flera tänkbara scenarier?

Boken kan också bearbetas på olika kreativa sätt. Genom lekar, drama, musik, film, bild, poesi m.m. förstärks texten och man blir ägare av den. Möjligheterna är oändliga till att låta flera sinnen vara delaktiga för att stärka språket, förstå och skapa sina egna inre bilder.

Just genom att dela och få en gemensam upplevelse där alla bjuds in gör att högläsningen bör fortsätta genom hela skoltiden.

Professor Mats Myrberg skriver:

– Redan i mellanstadiet tenderar högläsningen att suddas ut. Det är väldigt tråkigt. Högläsning är en väldigt viktig del av kunskapsutveckling och utveckling av kreativitet genom hela skolsystemet. Det handlar om viktiga förståelseprocesser som inte bör tillåtas att försvinna.

Att det är så tror Mats Myrberg har med en missuppfattning att göra. Den om att högläsning bara är till för dem som ännu inte kan läsa.

– Högläsning handlar om socialt samspel, språklig utveckling och att använda sin fantasi. Det tar inte slut för att man blir tio år och har lärt sig läsa. Det fortsätter genom hela skoltiden. Därför har högläsning sin plats både på högstadiet och gymnasiet. Det gäller inte minst högläsning som anknyter till natur- och samhällsorienteringsämnena. De utredande texterna som presenteras där saknar ofta de berättelser som behövs för att eleverna ska hänga med. Dessa svåra texter gör tyvärr att många elever går av spåret. De behöver högläsning och berättelser som sporrar fantasin och stödjer förståelsen.

När vi tillsammans genom högläsningen, som genom ett trollspö låter alla vara med.

I den stunden av samförstånd och delad glädje men också över bekymret över att livet är så orättvist.

Det är då i de ögonblicken som magi uppstår!

*Hur du kan skapa en bildpromenad kan du läsa mer om under fliken …

Professor Mats Myrberg

https://urplay.se/program/199122-didaktorn-jattemanga-ord-ar-jattebra